Hur gör ni för att bli bättre?

[Arleklint]

Alla vill vi säkert bli bättre fotografer. Bättre på många olika sätt. Bättre på att bygga våra bilder och få dom intressanta, bättre tekniskt och bättre på att hantera vår utrustning m.m Aldrig blir vi ju helt fullärda.

En fråga är hur ni går tillväga för att bli tekniskt bättre. Brukar ni ägna er åt rent övningsfoto. Alltså fotande som inte primärt syftar till att ge bra bilder, utan fotande som enbart syftar till öva upp och finputsa tekniken i olika delar?

Ungefär som musiker tränar och ibland ger konserter....

 

[gunte]

Jag håller ögonen öppna,dvs jag ser mig omkring när jag vistas ute utan kamera och försöker översätta det jag ser i möjliga motiv.Det betyder inte att tingen i sig är motiv jag ska återkomma
till utan det är en form av mental träning.
Förhoppningsvis fastnar några fragment och om något liknande dyker upp när jag är ute med kameran finns det kanske en grund att göra en bild av detta.

Dessutom skriver jag ner mina ideér i fickminnet varefter dom får mogna och genomgå diverse ljusteringar innan dom hamnar på filmen.

Någon form av "torrfotografering" eller "övningsfoto" har jag aldrig ägnat mig åt och ser heller ingen mening med det.

mvh/Gunte..

 

[Finland]

arleklint skrev:
Alla vill vi säkert bli bättre fotografer. Bättre på många olika sätt. Bättre på att bygga våra bilder och få dom intressanta, bättre tekniskt och bättre på att hantera vår utrustning m.m Aldrig blir vi ju helt fullärda.

En fråga är hur ni går tillväga för att bli tekniskt bättre. Brukar ni ägna er åt rent övningsfoto. Alltså fotande som inte primärt syftar till att ge bra bilder, utan fotande som enbart syftar till öva upp och finputsa tekniken i olika delar?

Ungefär som musiker tränar och ibland ger konserter....

Jodå, öva pröva öva pröva! Trots att jag har detta som profession, så försöker jag hela tiden att utvecklas själv. Testar ideér o så! Bland annat genom att vara medlem här få FS.

 

[Luguber]

Hej Janne.

Detta är en bra fråga!
För mig som inte har helt och fast gått över till digitaltfotograferande, så kan det bli dyrt med "övningsfoto". Men ibland så har jag inget annat val än att testa min idér och kompositioner. Men det handlar i lika hög grad om att visiualisera mina motiv i mig själv, som att läsa om andra fotografer eller att studera fotografier/bilder och läsa literatur.

Efter att jag nu under ca 1år varit aktiv på fotosidan, så har jag hittat mycket inspiration här. Men jag tror också att det handlar om erfarenhet och den får man genom flitigt arbetande. När jag behärskar mina verktyg (vilket för mig har tagit en tid). Ibland upplever jag mitt fotograferande som det troligtvis känns för en tennisspelare, att om jag inte ligger i och tränar och tävlar så tappar jag min förmåga att prestera.

Så har det varit för mig under dom sista 5 - 7 åren. Hade en perriod då det inte hände speciellt mycket och då tappade jag känsla för skapandet. Det har tagit mig nära nog ett år att få den tillbaka och jag är inte riktigt i hamn ännu. Men det kommer.

 

[johanu]

Det händer att jag fotar enbart för att testa nya saker som t ex olika ljussättningar. Men tyvärr så blir det för sällan. Behöver någon uppgift som ska lösas för att få ändan ur vagnen.

För att bli bättre läser jag en hel del på nätet och lånar böcker om allt från mörkrummsarbete till bildkomposition.

Annars gör jag nog som en hel del andra och köper nya prylar i tron att nu kommer allt att bli bättre. ;-)

 

[froderberg]

Hellre bildmässigt bättre

Jag känner ytterst sällan att jag behöver bli tekniskt bättre för den typen av fotografi jag håller på med. Jag behöver inte tänka efter, det sitt i ryggmärgen.

Ljussättning är dock en sån sak som man ständigt kan bli bättre på, men det är ju inte enbart en teknisk fråga.

Bildmässigt har jag en en stor hunger på att bli bättre. Jag tittar mycket på bilder av alla sorter, men särskilt inom de områden som intresserar mig särskilt. Jag är övertygad om att man övar upp sitt bildseende genom att titta på bilder, det behöver inte innebära några direkt analyser utan bara att man får i sig många bilder och känner efter vad man tycker är bra.

Jag diskuterar också mycket bild med kamrater och kollegor. Det är berikande att diskutera vad som gör en bra pressbild till exempel.

Mycket av reportagefotografering handlar om att vara på rätt plats, i rätt position och att våga. Jag pepper mig ständigt att bryta igenom mina egna begränsingar och kanske våga ta en bild i en mer vågad vinkel eller mer avancerade kompositioner eller att få folk som man vill. Man måste våga vara lite jobbig och tro på sina idéer. Man får inte känna av för mycket när folk tycker att man plåtat klart. Jag frågar mig ständigt "kan det bli bättre". Jag försöker också komma med bilder som överraskar.

 

[fargo1000]

Som sagt det är bara att öva och öva.....
Jag som kör 95% digitalt tar oerhört många rutor och kostar på mig att testa alla idéer som dyker upp. Ofta när det kommer upp en idé skriver jag ner den och testar vid lämpligt tillfälle.

 

[Cederbom]

Jag övar ganska mycket! Väldigt ofta tar jag bara olika testbilder, olika ljus, olika inställningar och olika motiv. För mig har det betytt mycket, jag upplever att det har utvecklat mig. Däremot är det ju bara tekniskt. Många av testbilderna är väldigt tråkiga och då missar man själva känslan. Jag undrar om teknisk färdighet överhuvudtaget är en förutsättning för att kunna ta bra bilder (fast ingen har väl påstått det heller! ). Jag tror inte det iaf...

Fotosidan är också ett sätt att bli bättre såväl tekniskt som rent bildmässigt. Här finns en massa intressanta trådar med en massa kunskap! Jag försöker läsa en hel del och studerar gärna andras bilder! Tänker man sen till så kan man förstå hur det är ljussatt, hur dom valt vinklar och vad jag själv uppfattar som bra. När det sen är dags att ta fram kameran själv så får man plocka fram dessa kunskaper i den mån det går.

Jag gillar även TV för att lära sig mer faktiskt... i många filmer och även i serier så har dom tänkte till lite när det gäller ljussättning. Titta på Ed som går på... öh 5:an tror jag. Dom har (nästan) alltid ett blått kallt ljus bakom för att ge kontur till figurerna, framförallt när det är mörkt hår och mörk bakgrund. Sen ska vi inte prata om alla musikvideos! Där kan man hitta en hel del tips och tricks...

Ojsan... jag spann visst iväg lite för långt. Det är kanske inte teknisk färdighet även om den kan omsättas till det. Jaja, så funkar jag iaf!

 

[Luguber]

Re: Hellre bildmässigt bättre

froderberg skrev:
Jag känner ytterst sällan att jag behöver bli tekniskt bättre för den typen av fotografi jag håller på med. Jag behöver inte tänka efter, det sitt i ryggmärgen.

Men Magnus!

Att det sitter i ryggmärgen, beror väl på att Du tidigare har lagt ner mycket tid på att behärska ditt instument och att bli en del av det. När väl detta sitter så behöver man inte "fotoöva".
Detta är ju en del av skillanden mellan Dig som har det som yrke och jag som vill kalla mig avancerad amatör (Semi Proffs)

 

[Arleklint]

Kul att höra (läsa) hur ni alla tänker och gör.

Själv har jag lagt mycket tid på att "torrsimma". Jag vet inte om jag törs säga att jag fotat måttband på golvet i vardagsrummet för att få känsla för skärpedjup i olika lägen, eller att jag försöker gissa exponeringsdata innan jag mäter ljuset för att få känslan.

Så "pervers" är jag inte längre. Nu avser jag bara försöka öva upp min kamerahantering vid fågelfoto och makrofoto.

Bildmässigt finns mycket att öva. Det tror jag, som många av er sa, att man gör genom att titta på bilder och fundera kring dem. Eller genom att tänka bild även när man är ute utan kamera.

 

[Biber]

arleklint skrev:
[...]eller att jag försöker gissa exponeringsdata innan jag mäter ljuset för att få känslan.

Så gör jag när jag har tråkigt på stationer osv, gissar ljus och siktar med spotmätaren på kameran.

Annars tittar jag mycket på bilder som jag tycker om, läser böcker (har beställt två av Ansel Adams nu), läser allt jag kommer över på internet, tar egna bilder osv. Har haft kamera i lite mer än ett år nu, och det känns som att det går på rätt håll iaf.

 

[froderberg]

Re: Re: Hellre bildmässigt bättre

Luguber skrev:
Men Magnus!

Att det sitter i ryggmärgen, beror väl på att Du tidigare har lagt ner mycket tid på att behärska ditt instument och att bli en del av det. När väl detta sitter så behöver man inte "fotoöva".
Detta är ju en del av skillanden mellan Dig som har det som yrke och jag som vill kalla mig avancerad amatör (Semi Proffs)

Jo, så är det väl. Men nog kan även hobbyfotografer få samma rutin.

 

[Luguber]

Re: Re: Re: Hellre bildmässigt bättre

froderberg skrev:
Jo, så är det väl. Men nog kan även hobbyfotografer få samma rutin.

Absolut! Helt rätt. Skillnaden är väl hur olika lång tid det tar.

 

[Arleklint]

Och min tanke är att man kan korta den tiden genom att aktivt träna.

...typ kasta upp tre bollar i luften och fota alla tre innan de landar *skämtsamt*

 

[froderberg]

Re: Re: Re: Re: Hellre bildmässigt bättre

Luguber skrev:
Absolut! Helt rätt. Skillnaden är väl hur olika lång tid det tar.

Ofta krävs det att man kommer över vissa låsningar. När man plåtar yrkesmässigt tvingas man ofta göra saker som man inte skulle gjort om inte det kräves, det gör att man kommer till nya insikter om hur man kan jobba.

Som amatör är det lätt att man tar samma sorts bilder om och om igen. Samt att man har bestämt sig för hur saker och ting ska vara och göras. Då spelar det ingen roll hur mycket man övar.

Ett sätt att komma ut detta kan vara att gå en workshop.
På Anders Petersens workshops lär man sig att man måste plåta sig fram till den bästa bilden. Att ta många bilder samtidigt som man utforkar motivet är ett sätt att närma sig motivet och också vänja fotograf och motiv vid situationen.
Är man då rädd för att göra av med film och vill att varje ruta ska vara absolut skarp får man lära om. Det är ett exempel på låsningar.

Andra låsningar kan ju vara motivmässiga. Får man, eller ger sig, ett uppdrag tvingas man att tänka i nya banor.

 

[Arleklint]

Re: Re: Re: Re: Re: Hellre bildmässigt bättre

froderberg skrev:
[...]
Som amatör är det lätt att man tar samma sorts bilder om och om igen. Samt att man har bestämt sig för hur saker och ting ska vara och göras. Då spelar det ingen roll hur mycket man övar.

Ett sätt att komma ut detta kan vara att gå en workshop.
På Anders Petersens workshops lär man sig att man måste plåta sig fram till den bästa bilden. Att ta många bilder samtidigt som man utforkar motivet är ett sätt att närma sig motivet och också vänja fotograf och motiv vid situationen.
Är man då rädd för att göra av med film och vill att varje ruta ska vara absolut skarp får man lära om. Det är ett exempel på låsningar.

Andra låsningar kan ju vara motivmässiga. Får man, eller ger sig, ett uppdrag tvingas man att tänka i nya banor.

Fast det är ju en form av övning som du talar om.

 

[froderberg]

Re: Re: Re: Re: Re: Re: Hellre bildmässigt bättre

arleklint skrev:
Fast det är ju en form av övning som du talar om.

Ja visst är det det, även om utgångspunkten tydligare är utifrån bilden.

Jag säger bara att JAG inte kännr behov att någon större teknisk övning, inte att det skulle vara fel för andra.

Jag kände mest att grundfrågan var lite för tekniskt orienterad.
Trots allt ska ju färdigheterna leda till bättre bilder. Utgår man från bilden är risken mindre att man tar "tekniska bilder" där man mest brillierar i tekniska färdigheter. Man ska inte krångla till det mer än absolut nödvändigt och tänker man för mycket teknik missar man många bilder för att man inte har öppna sinnen.

Men visst kan även jag ut och tänka "nu jävlar ska jag ut och ta tuffa blixt/tele/macro/vidvinkel-bilder"

 

[Arleklint]

Bilden är ju det viktiga. Vi är helt överens. Att den inledande frågan var tekniskt inriktad beror nog mest på att jag tycker tekniken (den du har i ryggmärgen) är en första grundförutsättning för att kunna göra bra bilder. Precis som en musiker bör lära sig spela rent innan man ger sig på att tolka musikstycken.

 

[FouFoto]

Jag talade med en känd naturfotograf för några år sedan och han uppgav att han tränade bildvinklar, utsnitt och perspektiv m h a en tom diaram på en linjal.

Då tvingades han att enbart koncentra sig på ideer och inte att producera massa bilder.

En liten linjal och diaram kan man ju bära med sig ganska lätt.

Har inte provat det själv (nu har man ju digitalkamera...) men det låter som en sund övning.

 

[emtre]

arleklint skrev:
Bilden är ju det viktiga. Vi är helt överens. Att den inledande frågan var tekniskt inriktad beror nog mest på att jag tycker tekniken (den du har i ryggmärgen) är en första grundförutsättning för att kunna göra bra bilder. Precis som en musiker bör lära sig spela rent innan man ger sig på att tolka musikstycken.

Fast jag håller inte med om att tekniskt kunnande är grundförutsättningen för att kunna göra bra bilder. Jag tror, nää jag vet, att det går lika bra att börja från andra hållet, att först lära sig göra bilder och sen lära sig behärska tekniken - det handlar ganska mycket om lärstilar skulle jag gissa.

en liknande diskussion har länge först inom språkutbildning; måste man förstå o behärska gramatiken för att kunna tala, eller kan man lära sig snacka språket ändå och sen komplettera med gramatiken? Länge hävdade man det första, men idag finns en klar skiftning mot den senare ståndpunkten. Alla är dock överens om att man behöver både ock - frågan är bara i vilken ordning de kommer.


/Maria