Alla bildmedia bryts ner mer eller mindre med tiden. Digitalt lagrade bilder har större potential att överleva oförstörda länge jämfört med pappers- och filmlagrade bilder.
Om man sprider bilderna så mycket man kan (och helst mer) på nätet så ökar man deras överlevnadschanser på längre sikt.
Mobiltelefoner kommer att dominera mer och mer när det gäller bildframställning. De kommer att få fler "smarta" funktioner som gör att fotografen inte behöver vara så smart. Så småningom kanske plenoptiska funktioner.
AI kommer att göra fotograferandet ännu lättare. Man kommer till slut inte att behöva ha ett motiv att fotografera eftersom kameran (dvs telefonen) kan skapa en bild ändå.
Bildvisningar kommer att fortsätta att göras mestadels via internet eftersom vi blir tvingade att undvika att samlas många på samma plats för att minimera smittspridning. Dagens virussituation kommer att permanentas, men inte på samma höga nivå som nu. Vi kommer dock aldrig att kunna gå tillbaka till den sorts liv vi levde för ett drygt år sen och det kommer att påverka både hur vi skapar bilder och hur vi konsumerar bilder.
Bra skrivet!
Det är riktigt att analogt material inte håller särskilt bra och att färgfilm och färgkopior ofta haft usel hållbarhet och ibland inte undgått att tappa kvalitet ens på 15-20 år. Jag har sett det på mina egna inte minst. De analoga färgmedia har dock varit överlägsna tidigare skrivarutskrifter med s.k. dye eller om det möjligen heter införgningsbläck på svenska men de pigmentbläck som finns idag ska ju kunna hålla i över 200 år om man får tro Wilhelm som jag länkat till ovan.
Däremot så verkar ju de svartvita analoga medierna hålla betydligt bättre. Det finns sådana bilder hos många minnesinstitutioner som är uppåt 150 år vid det här laget men ingen vet hur länge det håller egentligen, så det börjar bli verkligt bråttom att digitsliseras detta sakta bortflyende kulturarv.
De digitala bilderna finns bara kvar i många molnetkagringar så länge de är finansierade. Så det kommer ytterst vara finansieringen av lagringen som bestämmer om digitala bilder kommer finnas kvar eller ej. Kostnaderna bestämmer även digitaliseringshastigheten.
Jag har ju haft en del insyn i detta under min tid på Stadsmuseet som har ca 4 miljoner oskannade bilder att ta sig an med dåliga resurser. När jag jobbade där hade staden givit bort ett tidsbegränsat IT-monopol i enlighet med Lagen om offentlig upphandling till Volvo IT. Då kostade lagringen ca 8 kr per GB i månaden vilket var dyrt redan då. Museet hade bilder från gamla stora glasplåtar i TIFF som var över 1 GB stora. De var inte många men en hel del var över 200. MB. Att lagra en enda sådan bild kostade alltså nära 100 kr per år av stockholmarnas skattepengar.
Vi undersökte andra alternativ men de förslagen stoppades för avtalet med Volvo var tvingande. Lagringskostnaderna blev en gökunge som växte oroande fort ju mer som digitaliserades och den mängden växte raskt. När museet fick ett riktigt bra DAM och i samband med detta verkligen fick effektiva fotoprocesser så fick museets fotografer äntligen ut sina bilder på nätet till allmänheten.
En fotograf som jobbat på museet hela sitt yrkesliv sedan 60-talet hade innan fått ut ca 200 bilder före DAM:et. Hans efterträdare fick ut 5000 bilder det första året han var anställd! Helt beroende på de nya mycket effektivare fotoflödena. När detta stod klart och kostnaderna för lagringen blev känd så sade en av de andra fotograferna att "man kanske inte skulle lägga in så många bilder för annars blir man väl av med jobbet". Staden har fortsatt hyvla pengar av museibudgeten år efter år och när museet öppnades för något år sedan hade nan fått ett fint hus men hade knappt råd med verksamheten. Så en rätt stor del av personalen fick gå.
Så Stockholm och stockholmarna måste nog bestämma sig för om man vill rädda sitt kulturarv eller inte och en del av detta är inte bara stockholmarnas utan det är av kategorin "Riksintressen".
Det hindrar inte att jag även kan tycka Anders har en poäng i att Kalle Karlssons bilder kanske inte kvalar in under samma rubrik.
"Riksintressen" på Digitala Stadsmuseet idag handlar väldigt mycket om arkitektur.
digitalastadsmuseet.stockholm.se
). Varje gång jag har skaffat en ny laptop så har jag kopierat hela min hemkatalog från den gamla datorn till den nya. Därmed har jag 25 års obruten datalagring på min nuvarande laptop.
