Annons

Hållbara s/v bilder- mörkrum eller skrivare?

Produkter
(logga in för att koppla)
stefohl skrev:


Knappast om du räknar med destruktionskostnaden för kemin. Vi räknar med en kostnad på 3-4 kr för en A3-utskrift, men vi har de större skrivarna med större patroner. Bläcket blir då billigare.

MVH/Stefan
Jag antar att du vet vad destruktionskostnaden för kemin är?
 
Emil-G skrev:
Har haft samma problem med ett antal bilder utskrivna på Epson R200, med originalbläck och originalpapper. Bilderna har i de flesta fall hängt i ett rum med enbart lysrörsbelysning (tänd mindre än 6h/dygn) och ser riktigt risiga ut. En kompis ringde Epson och frågade och fick då veta att beständigheten bara garanterades om bilderna förvarades bakom glas och utan att exponeras för dagsljus (har jag för mig). Jag skall tipsa honom om den här tråden så får han svara själv.

Förmodligen skall bilderna förvaras i hermetiskt tillslutet glas, i beckmörker och absolut vakuum, +8'C och 0% luftfuktighet för att bestå. Precis vad man har hemma mao...


Håller med om att en rejäl dos skepsis är att rekommendera när man läser tillverkarnas egna rekommendationer om hållbarhet.

Att skriva ut foton på papper med bläck är en teknik som har långt kvar till den mognad som traditionella, silverbaserade, kopior har och det kräver att man som användare är ganska alert. Vad än tillverkarna säger om hållbarheten. Det här är naturligtvis negativt men jag vill samtidigt påstå att det idag finns ganska många hållbara alternativ för den som väljer rätt bläck och media. Jag har tre utskrifter som hängt uppe på en vägg som vätter mot fönster i sydvästläge. Bilderna blir mao exponerade för solljus varje dag solen är framme. Under drygt två år har de bilderna inte visat minsta synbara förändring. bilderna är utskriva på Epsons Matte Heavyweight med pigmentbläck.

Jag kan naturligtvis aldrig med trovärdighet tvärsäkert hävda att de här bilderna kommer att hålla lika länge som de bilder jag framställt på traditionellt vis, men andra användare, oberoende testinstitut, m.fl. ger vid handen att det faktiskt är sannolikt att de klarar sig väldigt länge.

Vill man vare helt säker på att få långlivade bilder skall man använda traditionellt tillvägagångssätt. Men för min del känner jag mer än tillräcklig visshet om att mina bilder på väggen kommer att sitta där i många, många år utan att förstöras. Tillsammans med de andra fördelar som det digitala mörkrummet ger är väljer jag utan tvekan inkjet-utskrifter som det sätt jag föredrar att framställa mina kopior på. Men jag är också den första att skriva under på att inkjet tekniken fortfarande är full av fällor för den som vill åstadkomma hållbara koipor.

/F
 
JanOlofHärnström skrev:
Finns det månne pigmentbläck till Epson 1290 och i så fall vart?

Det finns ett antal tredjepartsleverantörer som levererar pigment för svartvitt (vad jag känner till , det är väl inte omöjligt att det finns någon som levererar färgbläck också). Lyson och Piezography är de vanligaste.

Jag använde Piezography och det ger väldigt bra resultat men kräver ganska mycket av dig som användare (se min artikel om Piezography här på FS). Som jag skriver i artikeln går utvecklingen framåt snabbt och jag skulle idag rekommendera att investera pengarna i en ny skrivare med "original" pigmentbläck i stället. Själv köpte jag nyligen en Epson R2400 som jag tycker ger utmärkta resultat. Tyvärr är den oförskämt dyr och kanske inte heller ett förstahandsval om man jobbar med färg. Även Epson R1800 har pigmentbläck och är billigare (inte minst i Tyskland).



(För den som är intresserad och vill testa Piezography kan jag sälja min Piezography-utrustade Epson 1200 väldigt billigt. Den står i alla fall bara i källaren och samlar damm. Men märk väl att den bara kan producera sv/v utskrifter)


/F
 
Lyson påstår att deras dye based ink håller 5 ggr bättre än original-bläck.

I England kostar en färgpatron ungefär lika mycket (20£) som en Epson original här i Svedala.

Det verkar inte finnas någon svensk säljare av Lyson, inte på nätet i alla fall.

Att hålla på med flaskor och slangar verkar bökigt och lämpar sig för storkonsumenten av bläck.
 
Sonnaren skrev:
Hela frågeställningen kan väl reduceras till: "Vad vet vi säkert?"
Vi vet att riktigt gjorda papperskopior håller > 100 år om lagringsförhållandena är vettiga, (inte direkt solljus, rumstemperatur).

Det finns en hel del forskning på detta område. Att anta att vi behöver vänta i 100 år får att få reda på om bilderna håller i 100 år är ju ganska märkligt. Om man intar den ståndpunkten kan man ju säga att vi om 100 år inte kan säga något om hur bilderna håller framöver, eftersom förhållanden kan ändras framöver.

Vad vi vet idag är att faktorer som ljus, luftföroreningar, fukt och värme är faktorer som påverkar bilder, oavsett om de är utskrifter eller kemiskt framställda. Om man då kollar hur bilder som exponerats för ett accelererat åldrande och jämför dem med bilder som har exponerats för ett vanligt åldrande, så verkar antagandet att om en bild utsätts för 100 ggr mer ljus än vanligt och att den börjar visa förändringar efter 2 år, då kommer den hålla under 200 år, det antagandet verkar stämma rätt väl.

Det stämmer i alla fall så pass väl att man är i färd att ta fram en ISO-standard på detta område som är baserat på sådana antaganden.

Det finns också fristående testinstitut som gör sådana här tester, där man alltså inte behöver ta vad tillverkarna påstår om hållbarhet på allvar. Tittar man på dem kan man se att om man använder Epson 1290 och skriver ut på Premium Gloss, kan vi se att bilden förändrats efter ett par år.

Om man däremot använder ett pigmentbläck och skriver ut på syrafria lumppapper håller bildern 40 - 60 ggr längre tid.

Stefan
 
Fredrikpersson skrev:


Vill man vare helt säker på att få långlivade bilder skall man använda traditionellt tillvägagångssätt.

/F

Håller med om mycket av vad du säger, men det är så att om man utsätter bilder för samma förhållanden så åldras »traditionella« färgkopior snabbare är pigmentbilder på bra papper. När det gäller Fujis färgpapper är skillnaderna ganska små, men Kodaks åldras betydligt snabbare.

Stefan
 
stefohl skrev:
Håller med om mycket av vad du säger, men det är så att om man utsätter bilder för samma förhållanden så åldras »traditionella« färgkopior snabbare är pigmentbilder på bra papper. När det gäller Fujis färgpapper är skillnaderna ganska små, men Kodaks åldras betydligt snabbare.

Stefan

Men traditionella svartvita bilder bor väl hålla betydligt längre?
 
Jag upprepar mig här och lägger till ytterligare en fråga:

"Lyson påstår att deras dye based ink håller 5 ggr bättre än original-bläck.
I England kostar en färgpatron ungefär lika mycket (20£) som en Epson original här i Svedala.
Det verkar inte finnas någon svensk säljare av Lyson, inte på nätet i alla fall.
Att hålla på med flaskor och slangar verkar bökigt och lämpar sig för storkonsumenten av bläck."

De har också ett bläck "Lysonic" som ska vara väldigt beständigt.

Någon med erfarenhet av Lysons bläck och om de finns att få tag i här i Sverige?

(att köpa en ny dyr skrivare är otänkbart för min del. Dock kan jag tänka mig att skriva ut fortsättningsvis med Epson 1290 på matt papper. Då med ett bättre bläck än Epsons eget)
 
Graal skrev:
Men traditionella svartvita bilder bor väl hålla betydligt längre?

Välgjorda svartvita bilder gör ju det, men kommer ni ihåg alla Orwo-bilder som gulnade en gång i tiden? Det är inte för att racka ner på de traditionella teknikerna, mera för att påminna om att det finns problem även med dem.

Sedan har ju bläckstråleteknik fått ett dåligt rykte, beroende på att många skrivare har en otroligt dålig hållbarhet. Så det är ju viktigt att veta vad som fungerar och vad som inte gör det om man ska sätta upp ett »digitalt mörkrum«.

Och när det gäller svartvita utskrifter, som jag gör mycket av, då är också hållbarheten mycket bättre än när det gäller färgbilder. De testare som jag kollar anger en hållbarhet på över 200 år på de papper och med de bläck som jag använder.

MVH/Stefan
 
stefohl skrev:
De testare som jag kollar anger en hållbarhet på över 200 år på de papper och med de bläck som jag använder.

MVH/Stefan
Det var ju rart av dem. Är det samma gäng som utlovade att 486 CPU 50MHz var "en garanterat framtidssäker dator" 1992?? (nä, jag köpte ingen ändå, slet på med 386:an tills Pentium kom - men trodde aldrig på någon "framtidssäker dator"....;-)) ). Sorry, jag tror inte på corporate bullshit om beständigt bläck för skrivare, inte förrän tiden har gått för verkliga utskrivna och upphängda kopior....och då lär det knappast vara intressant ändå - om det de pratar om är sant........
Us
 
Sonnaren skrev:
Det var ju rart av dem. Är det samma gäng som utlovade att 486 CPU 50MHz var "en garanterat framtidssäker dator" 1992?? (nä, jag köpte ingen ändå, slet på med 386:an tills Pentium kom - men trodde aldrig på någon "framtidssäker dator"....;-)) ). Sorry, jag tror inte på corporate bullshit om beständigt bläck för skrivare, inte förrän tiden har gått för verkliga utskrivna och upphängda kopior....och då lär det knappast vara intressant ändå - om det de pratar om är sant........
Us

Jag upprepar ända till dess att det tränger in. Jag kollar naturligtvis inte på tillverkarnas information.

Det finns fristående testare som gör dessa tester efter ett standardiserat sätt. När man ser ungefär samma resultat från ett par olika testare som följer en standard som ser ut att bli antagen som ISO-standard på detta område, då tror jag mer på dem än på dig :)

Stefan
 
stefohl skrev:
Det finns fristående testare som gör dessa tester efter ett standardiserat sätt.

Jag litar på dig och tror på dig, men en viss undran väcks när du säger att testare som följer ett standardiserat sätt är fristående.... ?

Hur menar du nu?
 
Arleklint skrev:
Jag litar på dig och tror på dig, men en viss undran väcks när du säger att testare som följer ett standardiserat sätt är fristående.... ?

Hur menar du nu?

Det har bland de som arbetar med dessa frågor utvecklats ett testprotokoll hur en sådan test ska genomföras. Hur mycket ljus ska man ha och av vilken spektral sammansättning. Hur ska man testa känsligheten för fukt och luftföroreningar? Hur kontrollerar man mörkerförändringar? Vilka gränsvärden sätter man upp för en tolerabel förändring, med mera. Detta är detta som är på väg att antas som en ISO-standard som gäller fotografiskt material, alltså både färgpapper och utskrifter.

Om då de som testar material använder samma standard bör de få ungefär samma värden.

Stefan
 
stefohl skrev:
Det har bland de som arbetar med dessa frågor utvecklats ett testprotokoll hur en sådan test ska genomföras. Hur mycket ljus ska man ha och av vilken spektral sammansättning. Hur ska man testa känsligheten för fukt och luftföroreningar? Hur kontrollerar man mörkerförändringar? Vilka gränsvärden sätter man upp för en tolerabel förändring, med mera. Detta är detta som är på väg att antas som en ISO-standard som gäller fotografiskt material, alltså både färgpapper och utskrifter.

Om då de som testar material använder samma standard bör de få ungefär samma värden.

Stefan

Är de då så fristående som du nämnde?
 
Senast ändrad:
Arleklint skrev:
Jo, men alla testar med samma standardiserade måttstock och samma standardiserade facit. Alla testare kommer nå samma resultat om dom jobbar "rätt".

Det är inte oberoende.

Jo, men det intressanta är ju just detta, om de jobbar rätt. Och eftersom de får snarlika resultat så tycker jag att det verkar som om testmetoderna fungerar.

Om nu så gott som alla har kommit överens om att det finns ett antal faktorer som man måste testa och vilka metoder som man ska använda för att testa dem och hur man ska utvärdera resultaten, så tycker jag att det också är en positiv faktor. Det är bara Kodak som inte accepterar denna metod, eftersom de tycker att testen är för tuff.

Så det är ingen sockersötad metod som ger alla ett bra resultat. Jag har sett testresultat som visar att bilder förstörs på några månader.

Stefan
 
Det må vara hur bra som helst att att alla testar enligt en standard, men då får man inte ut mer info om många testar än om bara du testar.
 
Arleklint skrev:
Det må vara hur bra som helst att att alla testar enligt en standard, men då får man inte ut mer info om många testar än om bara du testar.

Visst kan du ha en bra kommentar där. Men jag måste säga att jag skulle uppskatta om det blev en godkänd ISO-standard. Då skulle vi få en referens som vi kan använda oss av.

MVH/Stefan
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar