Från digitalt till analogt
- Trådstartare Jimmy1
- Start datum
snap
Aktiv medlem
Men eftersom man kan kolla exponeringen på histogrammet när spricker exponeringen då?
Däremot när man körde dia då fick man bracka exponeringen för att vara säker på att den skulle sitta.På den tiden hände det betydligt oftare att bilden var felexponerad vid svårare motiv.
Histogrammet är guds gåva till fotografen däremot dammet på sensorn det kommer från den mörka sidan.
Däremot när man körde dia då fick man bracka exponeringen för att vara säker på att den skulle sitta.På den tiden hände det betydligt oftare att bilden var felexponerad vid svårare motiv.
Histogrammet är guds gåva till fotografen däremot dammet på sensorn det kommer från den mörka sidan.
timeUnit
Aktiv medlem
stefohl skrev:
Det anser jag också, utan tvekan. Så det blir till att exponera rätt och att använda råformat
Stefan
Men det är ju inte lösningen på de MKO som överstiger sensorns omfång. Jag stöter ofta på situationer där en bakgrund, ett blänk eller liknande måste "spricka" för att huvudmotivet ska se bra ut, och då är det omöjligt (ja, faktiskt) att "exponera rätt", råformat eller inte. Så då sitter man där med en enorm digital artefakt mitt i bilden...
Men, avslutningsvis, jag är helt övertygad att inom fem år har vi sensorer som överstiger och överglänser film även inom området extrema MKO. Och jag tror att jag personligen fortfarande kommer att plåta analogt. Inte för att det är bättre rent tekniskt. Utan för att det passar mig bättre personligen, för att jag känner en inblandning i fotografiet, och för att jag gillar mystiken i det analoga. Man kan aldrig vara HELT säker på vad man får. Och det är värt mycket tycker jag.
Robin Gillanders skriver i sin, mycket läsvärda, bok The photographic portrait:
"One last personal point about printing: with traditional printing that you do yourself, especially black and white, you not only have control of your medium, but you have an involvement with it. Dodging and burning is carried out throughout the exposure, not beforehand on a computer screen; you see the image appearing in the developer and you nurture it through the various stages of production. You develop a relationship with your image that has the warmth of craft rather than the white heat of technology."
Det summerar ganska bra hur jag ser på mitt fotograferande.
God natt!alf109
Aktiv medlem
Lite lustigt detta att när man jämför digital och analoga "kameror" så jämför man ofta en sensor mot velvia, en diafilm som liksom andra diafilmer har ett dåligt omfång och upplösning i lp som en trix ungefär. Om man istället jämförde mot tex fuji acros så skulle med stor säkerhet utfallet bli ett helt annat.
Sen tror jag att olikheterna i mediernas funktion kan ha en viss betydelse för bildressultatet. När det gäller det analoga så sjunker kontrasten gradvis med ökad upplösning vilket gör att det inte "klipper" vid någon övre gräns för upplösningen. Jag inbillar mig att detta kan ha en viss betydelse för tex fina tonövergångar (som ju de flesta fotografier trots allt i grunden består av).
Sen tror jag att olikheterna i mediernas funktion kan ha en viss betydelse för bildressultatet. När det gäller det analoga så sjunker kontrasten gradvis med ökad upplösning vilket gör att det inte "klipper" vid någon övre gräns för upplösningen. Jag inbillar mig att detta kan ha en viss betydelse för tex fina tonövergångar (som ju de flesta fotografier trots allt i grunden består av).
snap
Aktiv medlem
Om du står ,går på en strand,gata etc o väntar på att rätt objekt ska komma in i bilden så kan du checka exponeringen innan o veta att den är rätt tagen.
Jag jobbar bla med resereportage o tycker det är mycket lättare eftersom jag i den miljön jag fotar i kan checka ljussitutionen.Ibland hinner man kolla vissa gånger hinner du inte däremot kan du köra seriebilder med bracketingfunktion både på analogt/digitalt o då (vinner) digitalt eftersom det inte kostar massa film/framkallnining.
Så på vilket sätt gör siga analogt bättre till resereportage Alf?
Sedan om då digitalt varit så mycket sämre än analogt då hade inte det digitala slagit igenom o jag hade sluppit investera bra mycket pengar i de digitala.Hos ena av mina kunder så var jag sist in digitalt för jag klev in först när kamerorna kom över 11milj pixel.
Jag jobbar bla med resereportage o tycker det är mycket lättare eftersom jag i den miljön jag fotar i kan checka ljussitutionen.Ibland hinner man kolla vissa gånger hinner du inte däremot kan du köra seriebilder med bracketingfunktion både på analogt/digitalt o då (vinner) digitalt eftersom det inte kostar massa film/framkallnining.
Så på vilket sätt gör siga analogt bättre till resereportage Alf?
Sedan om då digitalt varit så mycket sämre än analogt då hade inte det digitala slagit igenom o jag hade sluppit investera bra mycket pengar i de digitala.Hos ena av mina kunder så var jag sist in digitalt för jag klev in först när kamerorna kom över 11milj pixel.
Henrik Davidsson
Aktiv medlem
Skillnaden i utseende på högdagrarna är rätt stor mellan film och digitalt för mina ögon, men jag är en ren amatör. Jag upplever skillnaden liknande den i ljudvärlden (där jag jobbar), digitalt klipper rakt av, analogt klipper gradvis och på ett sätt som inte ser fult ut.
Jag tycker att analogt funkar bättre när man sysslar med extrema exponeringar, stora kontraster. Fösöker jag liknande saker med min d200 uppstår det mest roliga effekter. Fräter jag medvetet ut högdagrarna kan jag en ful rosa ton, underexponerar jag så blir färgerna grusiga.
Därmed inte sagt att jag tänker börja fota analogt, det är för dyrt för mig och jag älskar den kontroll man får med Photoshop och en bra RAW-konverterare.
RAW + Jpeg i samma bild är fantastiskt tycker jag om man inte vill sitta och manipulera varenda bild man tar.
Jag köpte Capture ONE för ett tag sen och det gav mig en ny syn på digitala bilder, den RAW-konverteraren ger mig snabbt rätt känsla på bilderna, vilket inte tyckt om Aperture och Adobe Camera RAW.
Ursäkta om jag drar iväg från huvudämnet!
Vad ska man köpa för skrivare för att kunna skriva ut bra svart-vitt för en hyfsad peng?
Min "gamla" Stulys Photo 870 ger mig inte det resultat jag vill ha. Är dagens skrivarmodeller mycket bättre? Observera att jag inte vill lägga 10 000 på en skrivare.
Jag tycker att analogt funkar bättre när man sysslar med extrema exponeringar, stora kontraster. Fösöker jag liknande saker med min d200 uppstår det mest roliga effekter. Fräter jag medvetet ut högdagrarna kan jag en ful rosa ton, underexponerar jag så blir färgerna grusiga.
Därmed inte sagt att jag tänker börja fota analogt, det är för dyrt för mig och jag älskar den kontroll man får med Photoshop och en bra RAW-konverterare.
RAW + Jpeg i samma bild är fantastiskt tycker jag om man inte vill sitta och manipulera varenda bild man tar.
Jag köpte Capture ONE för ett tag sen och det gav mig en ny syn på digitala bilder, den RAW-konverteraren ger mig snabbt rätt känsla på bilderna, vilket inte tyckt om Aperture och Adobe Camera RAW.
Ursäkta om jag drar iväg från huvudämnet!
Vad ska man köpa för skrivare för att kunna skriva ut bra svart-vitt för en hyfsad peng?
Min "gamla" Stulys Photo 870 ger mig inte det resultat jag vill ha. Är dagens skrivarmodeller mycket bättre? Observera att jag inte vill lägga 10 000 på en skrivare.
stefohl
Aktiv medlem
Självklart blir det annorlunda. Jag har också delat in film i diafilm, färgneg och svartvitt.
Men det är också därför jag inte kan gå med på detta att digitalt har sämre omfång än analogt. Det stämmer ju att svartvit har ett stort kontrastomfång, som är överlägsen de flesta, men dock inte alla digitala system. Jag menar att man inte kan göra så svepande generaliseringar som ofta görs här.
Men en brist med Fuji Acros är att man inte får färgbilder ;-)
Stefan
stefohl
Aktiv medlem
Ligger något i din beskrivning, men man kan ju också beskriva det som att analogt blir gradvis sämre och sämre i valörseparation ju högre upp på valörskalan du kommer. Digitalt har däremot en mycket bra valörseparation i högdagrarna upp till den gräns där det klipper.
Försök att fotografera ett motiv vitt i vitt och jämför. Digitalt lyckas separera valörer betydligt bättre så länge som du exponerar rätt.
Stefan
stefohl
Aktiv medlem
Då förstår du inte de möjligheter som finns med en bra råkonverterare. Med en rätt exponerad bild backar du in högdagrarna med exponeringen och lyfter mellantonerna med intensitet (nu använder jag termer från Camera Raw, men det fungerar ju nästan lika bra med t ex Capture One).
Det är detta som gör skillnaden mellan råformat och analog fotografi så stor för mig. Också skillnaden mellan råformat och jpeg. Vid råformat kan jag på ett helt annat sätt bestämma vilka delar av valörskalan som jag ska komprimera och vilka som jag ska expandera. En omöjlighet eller mycket komplicerat att göra analogt. En total omöjlighet att göra på en jpeg-fil, eftersom den inte har så mycket information kvar så att den tål en sådan justering.
Stefan
Sten-Åke Sändh
Aktiv medlem
Det skulle vara intressant att veta hur det verkligen ser ut i praktiken när det gäller hållbarheten för de nya pigmentbläcken som bl.a. Epson använder i sina senaste skrivare. Utskriftkvaliten är fantastisk i den nya generationen skrivare. Dessutom lovar de ju en hållbarhet på mellan 75 och över hundra år med de nya bläcken, beroende på var man läser och hur sakerna förvaras. Den som lever får se, det återstår att verifiera i verkliga livet.
Hur stort är då egentligen gapet i kvalitet och hållbarhet idag? Det sker ju dessutom faktiskt en utveckling hela tiden och den digitala utskriftskvaliten och hållbarheten har hittills förbättras för varje ny generation skrivare, papper och bläck som sett dagens ljus. Jag har själv skannat in svart-vita A4 foton i 300 dpi nyligen och sen skrivit ut dem på A4 i min Epson Stylus R1800 och det är verkligen svårt att se nån skillnad på bilderna utan lupp. Det finns dessutom skrivare som R2400-modellen som är optimerade för svart-vitt som ger ännu bättre kvalitet och svärta.
Vi är faktiskt redan där, där det knappt är möjligt att se någon märkbar skillnad mellan analogt resp. digitalt processade bilder med blotta ögat. En del av den digitala teknikens underlägsenhetsrykte baseras på att äldre utrustnings sämre prestanda är det man omedvetet refererar till. De som inte redan gjort det bör kolla vad den nya generationens skrivare verkligen är kapabla till! Faktum är att dessa frågor har nästan blivit akademiska redan idag.
Om man sen väljer att arbeta med den analoga eller digitala tekniken blir väl alltmer en fråga om andra styrande faktorer. En del pratar här om upplevelser när man ser bilderna växa fram i framkallningsvätskan (för det är ju lite av magi), till att de har ett legitimt skäl att dra sig undan en stund där de får vara för sig själva och syssla med det de tycker om att göra ostört. Nödvändig kvalitetstid med hobbyn, så man slipper onödigt mycket kvalitetstid med familjen
.Sen är det väl toppen att man kan vandra över teknikgränserna med skanner och fotoskrivare oavsett vilken teknik man valt att göra själva grundjobbet med. Det var faktiskt lite skoj att se att en inskannad svartvit naturbild vunnit en öppen fototävling i ett TV-program för nån vecka sen i dessa digitalbildstider. Majoriteten av de digitalbilder som tas tas i färg. När det gäller analoga bilder så är andelen svart-vitt betydligt större. Så här finns det ju en poäng att köra analogt om man gör det i svart-vitt.
Svart-vitt sticker ut bara genom det faktum att det är ovanligare idag än färg. Det kan väl vara ett så gott skäl som något annat att den analoga tekniken kan försvara sin existens även idag. Dessutom tror jag att de som fotar analogt gör det alltmer i svart-vitt och dia. Digitalt gäller ju färg. Personligen tror jag att vi kommer att få se en trend med mer svart-vitt digitalt längre fram och kanske kameror optimerade för ett sånt segment. Så länge den svart-vita bilden används i pressen (det är ju trots allt billigare att trycka i svart-vitt), så kommer svart-vitt att leva länge än, oavsett sin stora obestridliga estetiska kvalitet.
timeUnit
Aktiv medlem
Väl skrivet. För trots alla tester, annonser och redaktionell reklam kan varken Epson eller Wilhelm Imaging Research dra fram tiden. Man får helt enkelt se om den nya tekniken håller vad den lovar i framtiden.
Den ska ju tilläggas att det förmodligen finns lika många traditionellt kopierade svartvita bilder som inte hållit för tidens tand, som det finns sådana som hållit.
Men en sak är säker. Det finns bilder i min familj som min morfar tagit och kopierat själv. De är över femtio år gamla. En av dem, föreställande min mor, har hängt i ett badrum i ungefär 20 år. Knappast idealisk förvaring. (Visserligen skyddad mot solljus.) Denna bild är trots detta fortfarande mycket vacker att se på, med mjuka toner och fin svärta. Så jag VET att svartvita traditionella bilder håller.
timeUnit
Aktiv medlem
Sten-Åke Sändh skrev:
Om man sen väljer att arbeta med den analoga eller digitala tekniken blir väl alltmer en fråga om andra styrande faktorer. En del pratar här om upplevelser när man ser bilderna växa fram i framkallningsvätskan (för det är ju lite av magi), till att de har ett legitimt skäl att dra sig undan en stund där de får vara för sig själva och syssla med det de tycker om att göra ostört. Nödvändig kvalitetstid med hobbyn, så man slipper onödigt mycket kvalitetstid med familjen
Även om det var skämtsamt skrivet, så är det väl knappast sådär jättepopulärt i famliljen att någon sitter och grejar framför en dator hela tiden. Jag upplever en större acceptans för att jag är borta en kväll i mörkrummet än att jag sitter framför datorn samma tid.
Sten-Åke Sändh
Aktiv medlem
Nää du har fullständigt rätt i att dator eller fotonörderi har låg acceptans i många förhållanden!
stefohl
Aktiv medlem
Bra att du inser det ;-) Men allvarligt talat, när kan du fotografera in i solen och få en bra återgivning, analogt eller digitalt. Solen tenderar att bli överexponerad på alla de bilder jag har gjort eller sett.
Så du måst hålla med om att de möjligheter jag tar upp med komprimering/expandering av valörskalan är rätt överlägsna i råformat.
Stefan
Senast ändrad:
timeUnit
Aktiv medlem
Nu är det så här. Jag har inte tillgång till high-end digitalkameror, typ senaste Phase One-bakstycket. Jag har aldrig plåtat med ett sånt.
Min erfarenhet baseras på plåtande med Nikon D70. Och på alla de spruckna högdagrar och fula exponeringar jag sett i tidningar som Bon, Café, Teknikens Värld, Plaza kvinna, Vecko-Revyn osv.
Jag ser varje dag bilder som blivit bättre om de plåtats analogt. Just på grund av att 1) fotografen vet inte hur man ska exponera för att få fram allt det fantastiska du talar om, 2) fotografen har en dålig kamera, 3) en kombination av båda.
Min personliga erfarenhet är att jag får mycket bättre resultat med dia, negfärg eller svartvitt film än med min D70 (och många andras EOS 1Ds MKII). Jag kan låta högdagrarna springa iväg lite utan att vara rädd för stora fula rosa-gula kanter kring högdagrar. (För att inte tala om den kromatiska abberation som ofta uppstår med DSLR.)
När det gäller kontaktion/expansion så är det inget jag håller på med jättemycket. Jag har läst The Negative och The practical zone system och förstår principen, men tillämpar den inte fullt ut. Självklart är jag medveten om exponering och zoner, och korrigerar gärna min framkallning (svartvitt) när jag kan för att låta högdagrar hamna på "rätt" ställe.
När jag plåtar digitalt känner jag mig alltid fångad mellan det fula bruset i lågdagrarna och de hiskeliga artefakterna i högdagrarna. Men detta är alltså bara min erfarenhet, baserad på ett "prosumer" digitalhus.
stefohl
Aktiv medlem
Utan tvekan är detta akilleshälen idag på digital fotografi, och vet man inte hur man hanterar sin kamera krävs det ju inte alltför avancerade situationer för att det ska bli fult. Så jag håller med dig om att det finns ett problem här.
Sedan vet jag också att med en skapligt bra kamera, och då menar jag lite mer än t ex D70 eller 350D, så går detta att hantera i många situationer. Kanske inte exemplet rakt in i solen, men i andra situationer. Men det kräver ju kunnande, och där ser jag ingen skillnad mellan analogt eller digitalt. Den enda skillnaden är att »alla« inbillar sig att med digital fotografi är det bara att trycka på knappen. Antagligen beror det mycket på kameratillverkarnas entusiastiska tjatande om hur enkelt det är och att man inte behöver lära sig något.
Men nu tycker jag att man behöver lära sig något, vare sig man arbetar analogt eller digitalt. Båda metoderna kräver en hel del kunnande om man ska kunna utnyttja dem fullt ut.
Stefan
