Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Fråga eller inte fråga motivet vid gatufoto

Produkter
(logga in för att koppla)
Här tillsammans med rubriken utgör kärnan i frågeställningen.
Det är ungefär som att läsa en tipsfråga, oftast en massa irrelevant krimskrams för att antingen vilseleda oss eller bidra till en ledande fråga. I detta fall blir det till två läger.

Hade han skippat krimskramset så hade vi haft mer sann diskussion hur var och en av oss gör. Nu blandar vi in ingredienser hur vi i detta fall skulle ha tagit ställning.

Man måste nog tänka hur man själv normalt gör utan att tänka. De som alltså sitter i vår ryggmärg.



/Stefan R. Nilsson

Jag håller inte med. Jag anser att "krimskramset" var kärnan i frågeställningen.
En mer allmän och öppen trådstart om att fråga eller inte hade varit en helt annan sak. Då hade exempelvis den moraliska aspekten av "smygfotografering" varit av stort intresse. Och konstartfrågan om att dokumentera den osminkade verkligheten vs att regissera motivet hade också varit av intresse. Samt ytterligare mängder av vinklingar av ämnet.
Krimskramset bidrog till att smalna av frågan till ett mer specifikt ämne.

Petter ...
 
Tidningen har väl fått bilden via polisen, och inte funderat mer över vem som tog bilden.
 
Tidningen har väl fått bilden via polisen, och inte funderat mer över vem som tog bilden.

Har sett det vid flera tillfällen att tidningar skriver "Foto: Polisen" trots att bilderna är tagna ur
t.ex brottsmisstänktas egna album. Ex "rullstolsmannen"- Där stod det "Foto Polisen"- trots att anhöriga till "rullstolsmannen" tagit bilderna.

/chi
 
Det vore ju rätt klantigt av tidningarna att namnge misstänkta personer och deras oskyldiga anhöriga bara för att man till punkt och pricka ska göra allting enligt regelboken. Tror nog att flera är rätt tacksamma över att det står "Foto: Polisen" och inte "Foto: Namnet på den utpekade gärningsmannen".
 
1. Bilden är publicerad långt efter att Anders Eklund (den utpekade gärningsmannen) blev dönd för mordet.

2. Det var inte Anders Eklund som tog bilden. Det var han som körde bilen som syns på bilden.
 
1) Nej, jag frågar inte om lov- En poäng med gatufoto är att fånga ögonblick av livet och människorna i det offentliga rummet.
2) Nej, jag skulle aldrig radera en bild bara för att den fotograferade krävde det - jag har rätt att fotografera vem och vad jag vill på offentlig plats.
3) Nej, jag skulle inte avstå från att publicera ett fotografi i ett icke-kommersiellt sammanhang (utställning, hemsida, fotobok etc.), enbart för att någon avbildad person kräver det.

Enligt min uppfattning är det mycket viktigt att värna om rättigheter vi som fotografer - proffs som amatörer - har. Om vi inte gör det så blir gatufoto på sikt omöjligt att utöva. Däremot bör vi naturligtvis hantera dessa lagstadgade rättigheter med omdöme.

Välkommen att kolla gatufoto på min hemsida:
www.sawantphotography.com

/ mvh FiCa1

EDIT: Jag får inte länkfunktion här på FS att fungera-

Jag håller med dig, men vad gör man då i sådan situation då personen i fråga börjar hota att polisanmäla en för kränknknig av personlig integritet och dylika saker? Har inte själv råkat ut för det, men känner ett par personer som menar att de nog skulle gå så långt.

Och när det pratas om "att publicera"; vad innebär detta? Att jag visar bilden i ett fotoalbum för typ max 10 personer, visar den på utställning för 100 pers, eller publicerar den på nätet för x-antal människor? Jag gissar att detta med "publicering på nätet" är den största orsaken till fotograffientligheten idag. Folk är rädda för var deras bilder blir visade, och jag måste erkänna att även om jag själv fotar, så är nog även jag försiktig av mig när någon tar en bild av mig; vart hamnar porträttet? Så därmed befinner jag mig själv i en gråzon i frågan...

Bra tråd, detta!
 
Jag håller med dig, men vad gör man då i sådan situation då personen i fråga börjar hota att polisanmäla en för kränknknig av personlig integritet och dylika saker? Har inte själv råkat ut för det, men känner ett par personer som menar att de nog skulle gå så långt.
Det är bara att ignorera sådant. En sådan anmälan kommer inte långt.

Och när det pratas om "att publicera"; vad innebär detta? Att jag visar bilden i ett fotoalbum för typ max 10 personer, visar den på utställning för 100 pers, eller publicerar den på nätet för x-antal människor? Jag gissar att detta med "publicering på nätet" är den största orsaken till fotograffientligheten idag. Folk är rädda för var deras bilder blir visade, och jag måste erkänna att även om jag själv fotar, så är nog även jag försiktig av mig när någon tar en bild av mig; vart hamnar porträttet? Så därmed befinner jag mig själv i en gråzon i frågan...

Att publicera innebär att man tillgängliggör något för allmänheten. Exakt hur många personer som faktiskt ser bilden spelar mindre roll. Det viktig är om vem som helst har möjlighet att se bilden.
 
Och när det pratas om "att publicera"; vad innebär detta? Att jag visar bilden i ett fotoalbum för typ max 10 personer, visar den på utställning för 100 pers, eller publicerar den på nätet för x-antal människor?

Det spelar inte så stor roll vad det betyder, eftersom det inte finns något som begränsar din rätt att publicera dina bilder. Eller att visa dem. Eller att offentliggöra dem.
 
Det vore ju rätt klantigt av tidningarna att namnge misstänkta personer och deras oskyldiga anhöriga bara för att man till punkt och pricka ska göra allting enligt regelboken. Tror nog att flera är rätt tacksamma över att det står "Foto: Polisen" och inte "Foto: Namnet på den utpekade gärningsmannen".

Utan att ange exakt fotografen namn kan man ända vara mer korrekt.
Den andra tidningen, med bilden på flickan, angav att bilden var tagen av ett par som provade sin nya kamera.


Petter ...
 
Det spelar inte så stor roll vad det betyder, eftersom det inte finns något som begränsar din rätt att publicera dina bilder. Eller att visa dem. Eller att offentliggöra dem.

Men jag vet att det finns begränsningar. NÄR har personerna på bilden rätt att kräva ersättning och när får de anmäla en för ärekränkning eller dylikt?

Dessutom är det ju så att om bilder skall användas som produkt och sättas som bild på en annan produkt så måste man ju fråga lov och i vissa fall ersätta. Det är inte så svårt om det är en planerad photoshoot, men t.ex. gatufotograferingstavlorna som finns på t.ex. IKEA, hur fungerar det med dem? Där är massor med människor, och bilden är en produkt.
 
Det är inte så svårt om det är en planerad photoshoot, men t.ex. gatufotograferingstavlorna som finns på t.ex. IKEA, hur fungerar det med dem? Där är massor med människor, och bilden är en produkt.

Kan du tydligt se hur människorna ser ut och skulle du kunna identifiera någon av dom? Förmodligen inte, jag skulle gissa att IKEA har tänkt på saken innan dom gör en produkt som dom säljer.
 
Det finns en lag kring foto som säger att så länge en bild inte är kränkande osv så har man full rätt att både ta den och publicera den.

Den person som alltså har krävt detta har gjort sig skyldig till att kräva något som lagen skyddar, vår svenska tryckfrihetsförordning.

Detta borde vara end of discussion. Plåta på!

Men det handlade väl inte bara om det....?
Det var ju faktiskt också så att Casimir lovade att inte publicera bilden, vilket han alltså uppenbarligen gjorde ändå.

Vilken bild av fotografer får den som läser vad Casimir och du skriver eller kvinnans föräldrar? Dessutom finns de ju också på Fotosidan och det var väl kanske ett litet streck i räkningen för inte ens den här plaskdammen saknar tillflöde utan är ett kommunicerande kärl med nätet i övrigt. Jag säger bara hur korkad får man vara. Varför tror man att man ska få sympati i detta forum när man ljuger de rakt upp i ansiktet som inte vill ha sina bilder publicerade.

Med den synen på tryckfrihet kommer det att bli ett krig därute och till slut kommer det att sluta i en allt trängre lagstiftning ingen vill ha.

Jag tror fotografer i gemen måste fatta att vi lever i en situation av "frihet under ansvar" där det inte funkar med en attityd av att "jag tar väl mina bilder var fan jag vill och av vem jag vill i vilken situation som helst och det ska alla andra bara högaktningsfullt skita i".

Tror ni verkligen att det funkar i ett längre perspektiv? Snarare är det redan så idag att de flesta fotografer med självbevarelsedrift tar de bilder de kan ta utan att möta motstånd. De som inte uppfattas som tillräckligt taggiga blir utnyttjade vare sig de vill det eller inte. Men jag skulle vilja se den fotograf med självbevarelsedrift som bara skulle köra upp en kamera i ansiktet på MC-gängens mest ljusskygga medlemmar i situationer de inte skulle vilja ha dokumenterade.

Min slutsats skulle ju vara att "lita aldrig på en fotograf" i dessa tider av hejdlös publicering på Internet.
 
Min slutsats skulle ju vara att "lita aldrig på en fotograf" i dessa tider av hejdlös publicering på Internet.

Hmmm, ja såklart, att dra alla över en kam stämmer ju så bra med verkligheten, mm-hmm.

Mvh,
Richard ( och det helt oavsett vad man tycker om specifika individers ageranden eller uttalanden )
 
Men det handlade väl inte bara om det....?
Det var ju faktiskt också så att Casimir lovade att inte publicera bilden, vilket han alltså uppenbarligen gjorde ändå.

Vilken bild av fotografer får den som läser vad Casimir och du skriver eller kvinnans föräldrar? Dessutom finns de ju också på Fotosidan och det var väl kanske ett litet streck i räkningen för inte ens den här plaskdammen saknar tillflöde utan är ett kommunicerande kärl med nätet i övrigt. Jag säger bara hur korkad får man vara. Varför tror man att man ska få sympati i detta forum när man ljuger de rakt upp i ansiktet som inte vill ha sina bilder publicerade.

Med den synen på tryckfrihet kommer det att bli ett krig därute och till slut kommer det att sluta i en allt trängre lagstiftning ingen vill ha.

Jag tror fotografer i gemen måste fatta att vi lever i en situation av "frihet under ansvar" där det inte funkar med en attityd av att "jag tar väl mina bilder var fan jag vill och av vem jag vill i vilken situation som helst och det ska alla andra bara högaktningsfullt skita i".

Tror ni verkligen att det funkar i ett längre perspektiv? Snarare är det redan så idag att de flesta fotografer med självbevarelsedrift tar de bilder de kan ta utan att möta motstånd. De som inte uppfattas som tillräckligt taggiga blir utnyttjade vare sig de vill det eller inte. Men jag skulle vilja se den fotograf med självbevarelsedrift som bara skulle köra upp en kamera i ansiktet på MC-gängens mest ljusskygga medlemmar i situationer de inte skulle vilja ha dokumenterade.

Min slutsats skulle ju vara att "lita aldrig på en fotograf" i dessa tider av hejdlös publicering på Internet.

Det är ju det som är värst med händelsen, att uppfattningen att fotografer inte går att lita på sprider sig.

Personerna uppfattade att Casimir avgivit ett löfte och han insåg att de uppfattat det som sagts som ett löfte men sade inte ifrån. Då måste han faktiskt räkna med att det i deras ögon (det finns ju inga andra där) gäller som ett löfte och agera därefter.

Det som inträffat är fel på så många sätt och att försvara det med juridik och på annat sätt gör bara saken värre.

Säger någon ifrån, låt bli att använda bilden och ge personen ett kort för att förstärka ärligheten i ett sådant löfte.
 
Vilken bild av fotografer får den som läser vad Casimir och du skriver eller kvinnans föräldrar?

Jag får en bild av en person som inte låter sig hunsas hur som helst, men som är aningen rädd för direkta konflikter.

Jag vet inte riktigt själv exakt hur jag skulle reagera i samma situation, men jag är rätt säker på att om någon kommer och kräver att jag ska radera en bild så skulle jag bli väldigt negativt inställd till den personen. Jag skulle antagligen göra något på skalan från att blåvägra att radera till att radera bilden och sen återskapa den när jag kommit hem. Hur mycket jag skulle våga stå på mig eller hur mycket jag skulle luras beror på hur hotfull personen vore. Jag skulle dock göra det mesta jag kunde för att se till att jag inte blev av med bilden.
 
Mycket medvetet skrivet av mig för resultatet av kränkningar kommer bara bli större ALLMÄN misstänksamhet mot fotografer vare sig de är proffs eller hobbyfotografer. Det är samma misstänksamhet som funnits länge mot journalister som nu i allt högre grad drabbar fotografer i takt med att allt fler blir drabbade av ofrivillig publicering på Internet.

Ett krig som detta kan fotografer aldrig vinna. Många är idag mycket mer medvetna om dessa problem än för bara något år sedan och det kommer att bli ett allt hårdare klimat tro mig om man inte visar motiven större respekt.
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.