ANNONS
Annons

Fråga eller inte fråga motivet vid gatufoto

Produkter
(logga in för att koppla)
(Ja, disciplinstraff brukar vara något som arbetsgivare eller fotbollförbund delar ut. :)

Var hittar du uppgifter om löneavdrag?

Hursomhelst så är det uppenbarligen extremt svårt att få poliser fällds i svenska domstolar. Läser man tingsrättens motivering till att inte fälla, så känns det som en tämligen krystad motivering. Poliserna hade inte uppsåt att ofreda Jesper Nilsson - alltså är de oskyldiga. Samt det faktum att poliserna beslagtog Jesper Nilssons datorväska utan lagstöd ansågs som alltför ringa för att betraktas som tjänstefel.

Jag tycker nog att poliser som bryter mot lagen inte ska frias i domstol för att överträdelsen var "ringa". Om poliser frias för sådant, så är det svårt att motivera allmänheten att vara laglydig.

Jag har aldrig sagt något annat.

Uppgiften stod i tidningen.


Domstolen borde markerat tydligare. Diciplinstraffet är dock en viktig signal om att poliserna gjort fel i det aktuella fallet.

Håll er med till 100%.
 
Helt korrekt. Det var jag som hade fel minnesbild.

Ja, då mindes också jag fel .Jag trodde att de var registreringsnumret på förövarens bil som hade fastnat på bild. Att det var förövaren hade ingen en aning om. Alltihop var ren slump. Men eftersom man hade ett registreringsnummer på en bil som passerat vid intressant tidpunkt så hade man en tråd att dra i. Och den tråden gick rätt in i nystanet.

Menar ni att bilen aldrig var med på bild?


Petter ...
 
Att fotografera för sitt nöjes skull är enligt min mening en av de allra bästa skälen för att fotografera. Det är så jag agerar som amatörfotograf i ordets ursprungliga bemärkelse.

Men bara för att jag älskar att fotografera ser jag inte att jag kan ta mig rätten att skapa/bevara/publicera dokumentation av andra personers liv mot deras uttryckliga motvilja. även ifall lagen råkar ge mig den rätten
Jag är inte så ensidig att min kärlek till fotograferandet står ovägt mot min kärlek till andra människor.
Jag stöder lagen. Den rätt vi har att fotografera och publicera är en mycket viktig del av vår yttrandefrihet, och därmed en av grundpelarna i ett fritt samhälle.
Dock måste rättigheten hanteras med förnuft. Det är onödigt att plåga medmänniskor om det bara handlar om vårt eget fotonöje


Petter ...

Jag förstår precis vad du menar. Men vi har olika åsikter. För min egen personliga del bryr jag mig inte ett skvatt om ifall någon skulle råka "må dåligt" av att bli med på någon bild jag tar om jag tror det finns en chans att bilden är bra. Så där skiljer vi oss åt.
Men lika lite som jag försöker få andra fotografer att anamma min människosyn kontra fotografi, tycker jag du ska försöka få andra att anamma din.
Vi är alla väldigt olika, och för att vi ändå ska kunna fungera ihop i ett samhälle har vi en lagstiftning.
Är man missnöjd med den finns många sätt att påverka.
Någon vidrig individ nämnde tidigare i tråden att han skulle "göra hembesök" hos den fotograf som fick med hans dotter på bild. Det kanske bara är jag, men det låter lite värre än att ta kort på stan.
 
Englafallet hör med absolut största tyngd med i detta.
Detta handlar om en minderårig flicka som blev fotograferad utan att bli tillfrågad.
Dvs enligt trådskaparen rubrik. Fråga eller inte fråga. Kanske ännu mer känsligt vid minderåriga som inte får upprätta några kontakt.



/Stefan R. Nilsson

Fast oavsett trådrubrik så handlar ju diskussionen i huvudsak hur fotografen ska agera på motivets uttryckliga önskan att slippa vara med på bild.
Trådskaparens frågeställning handlade om att han dels blev ombedd att radera bilden direkt efter fotograferingen, och dels blev han senare ombedd att ta bort en publicerad kopia av bilden.

Hela kärnan i diskussionen ligger ju i att motivet kan ha en olust inför att finnas med på bild och därför önska att slippa detta.
Vad har detta med ett snapshot på en flicka som inte ens märkte av det att göra?


Petter ...
 
Frågan är nu, skall man fråga den personen man vill ta bild på eller ta en bild utan personen ifråga vet om det.


Hur gör ni, frågar eller inte frågar den ni tar bild på i samband med gatufotografering?

Här tillsammans med rubriken utgör kärnan i frågeställningen.
Det är ungefär som att läsa en tipsfråga, oftast en massa irrelevant krimskrams för att antingen vilseleda oss eller bidra till en ledande fråga. I detta fall blir det till två läger.

Hade han skippat krimskramset så hade vi haft mer sann diskussion hur var och en av oss gör. Nu blandar vi in ingredienser hur vi i detta fall skulle ha tagit ställning.

Man måste nog tänka hur man själv normalt gör utan att tänka. De som alltså sitter i vår ryggmärg.



/Stefan R. Nilsson
 
Jag förstår precis vad du menar. Men vi har olika åsikter. För min egen personliga del bryr jag mig inte ett skvatt om ifall någon skulle råka "må dåligt" av att bli med på någon bild jag tar om jag tror det finns en chans att bilden är bra. Så där skiljer vi oss åt.
Men lika lite som jag försöker få andra fotografer att anamma min människosyn kontra fotografi, tycker jag du ska försöka få andra att anamma din.

Det handlar väl inte om att anamma åt något håll. Jag har inte den minsta ambition att pracka på någon mina åsikter eller tyckanden. Däremot att diskutera sakfrågor och olika förhållningssätt ger iaf mig nya infallsvinklar och breddning av perspektivet. I just denna tråd handlar det ju mycket om just "tyckanden" vad avser tillämpningen av den fotografiska frihet som trots allt gäller. Att du struntar i att någon skulle må dåligt av att bli fotograferad överensstämmer inte med min syn på saken men det spelar mindre roll. Viktigare är väl att frågan överhuvudtaget diskuteras och att argument bollas åt alla håll. Alltid lär vi oss väl något......

Hotet om hembesöket anser jag definitivt vara en excess i sammahanget...;)
 
Jag förstår precis vad du menar. Men vi har olika åsikter. För min egen personliga del bryr jag mig inte ett skvatt om ifall någon skulle råka "må dåligt" av att bli med på någon bild jag tar om jag tror det finns en chans att bilden är bra. Så där skiljer vi oss åt.
Men lika lite som jag försöker få andra fotografer att anamma min människosyn kontra fotografi, tycker jag du ska försöka få andra att anamma din.
Vi är alla väldigt olika, och för att vi ändå ska kunna fungera ihop i ett samhälle har vi en lagstiftning.
Är man missnöjd med den finns många sätt att påverka.
Någon vidrig individ nämnde tidigare i tråden att han skulle "göra hembesök" hos den fotograf som fick med hans dotter på bild. Det kanske bara är jag, men det låter lite värre än att ta kort på stan.

Det finns säkert en massa fina ord som inte jag kan, men jag vet att i ett socialt sammanhang så jobbar vi människor konstant med att anpassa oss själva, eller försöker anpassa vår omgivning så att vi passar bra, och funkar bra ihop. Hela iden med att uttrycka sin åsikt i en sådan här tråd handlar om det. Dels så kan man faktiskt få insikter om sig själv (vilket jag fått i denna tråd) och dels kan man råka ändra på sig själv utifrån det, eller så lyckas man övertyga någon annan. Det är liksom en del av livet. Vissa "strider" och vissa sammahang kommer man aldrig till konsensus, och då drar man sig undan för att hitta nya lekkamrater. Detta händer ofta i våra trådar här på FS. I vredesmod avslutar någon en lång diskussion med att man absolut inte håller med och nu minsann lämnar diskussionen för gott. Andra trådar avslutas i stort samförstånd och enighet.
Det är en del av livet.

För mig är det helt ok att vi har olika åsikt. Och jag förstår och respekterar din. Men någon gång kanske jag kommer att fortsätta försöka övertyga dig om att min åsikt är bättre. För det är den ju enligt mig :)
Trevlig helg!

Petter ...
 
Jag tror att pga inledningen i sakfrågan tog upp en omständighet så har egentligen alla diskusterat hur man tar ställning till just denna situation och inte hur en gatufotografering normalt sker för var och en.

Har sett flera videos av proffs. Ena förespråkar att inte fråga då man får de verkliga intrycket och inget påklistrat och regisserat. En annan frågar av andra anledningar.
Kan nog med säkerhet säga att det blir helt olika bilder av dessa motiv.



/Stefan R. Nilsson
 
Det handlar väl inte om att anamma åt något håll. Jag har inte den minsta ambition att pracka på någon mina åsikter eller tyckanden. Däremot att diskutera sakfrågor och olika förhållningssätt ger iaf mig nya infallsvinklar och breddning av perspektivet. I just denna tråd handlar det ju mycket om just "tyckanden" vad avser tillämpningen av den fotografiska frihet som trots allt gäller. Att du struntar i att någon skulle må dåligt av att bli fotograferad överensstämmer inte med min syn på saken men det spelar mindre roll. Viktigare är väl att frågan överhuvudtaget diskuteras och att argument bollas åt alla håll. Alltid lär vi oss väl något......

Hotet om hembesöket anser jag definitivt vara en excess i sammahanget...;)

Det var tamejfan det finaste jag hört sen jag konfirmerades.
 
Det finns säkert en massa fina ord som inte jag kan, men jag vet att i ett socialt sammanhang så jobbar vi människor konstant med att anpassa oss själva, eller försöker anpassa vår omgivning så att vi passar bra, och funkar bra ihop. Hela iden med att uttrycka sin åsikt i en sådan här tråd handlar om det. Dels så kan man faktiskt få insikter om sig själv (vilket jag fått i denna tråd) och dels kan man råka ändra på sig själv utifrån det, eller så lyckas man övertyga någon annan. Det är liksom en del av livet. Vissa "strider" och vissa sammahang kommer man aldrig till konsensus, och då drar man sig undan för att hitta nya lekkamrater. Detta händer ofta i våra trådar här på FS. I vredesmod avslutar någon en lång diskussion med att man absolut inte håller med och nu minsann lämnar diskussionen för gott. Andra trådar avslutas i stort samförstånd och enighet.
Det är en del av livet.

För mig är det helt ok att vi har olika åsikt. Och jag förstår och respekterar din. Men någon gång kanske jag kommer att fortsätta försöka övertyga dig om att min åsikt är bättre. För det är den ju enligt mig :)
Trevlig helg!

Petter ...

Då är vi ju trots allt helt överens. Trodde väl inte annat..
Och trevlig helg på dig också.
 
Många fina och kloka inlägg... Dock är jag fortfarande osäker på min egen moraliska inställning till problematiken. Jag fotar gärna med korta gluggar och har ofta dialog med "objekten", men ibland åker långgluggen på, så "smygfotografering" kan faktiskt vara ett sanningsenligt epitet på mitt sätt att fånga tillfället... Ska jag omvärdera mitt sätt att fånga bilder, eller fortsätta följa "laglig" väg, det är frågan...

/K
 
Många fina och kloka inlägg... Dock är jag fortfarande osäker på min egen moraliska inställning till problematiken. Jag fotar gärna med korta gluggar och har ofta dialog med "objekten", men ibland åker långgluggen på, så "smygfotografering" kan faktiskt vara ett sanningsenligt epitet på mitt sätt att fånga tillfället... Ska jag omvärdera mitt sätt att fånga bilder, eller fortsätta följa "laglig" väg, det är frågan...

/K

Lagliga är vi ju i princip alltid när vi fotar på gatan. För min del handlar det nog mer om "magkänsla" om vad som är moraliskt rätt och riktigt. Nu är ju inte jag någon utpräglad gatufotograf så det här är väl inte min bag på nåt sätt men generellt sett tycker jag att man ska respektera sina medmänniskor. "Smyger" man med kameran så finns det ju inget att protestera mot........
 
Många fina och kloka inlägg... Dock är jag fortfarande osäker på min egen moraliska inställning till problematiken. Jag fotar gärna med korta gluggar och har ofta dialog med "objekten", men ibland åker långgluggen på, så "smygfotografering" kan faktiskt vara ett sanningsenligt epitet på mitt sätt att fånga tillfället... Ska jag omvärdera mitt sätt att fånga bilder, eller fortsätta följa "laglig" väg, det är frågan...

/K

Laglig väg. Det är svaret :)
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar