Annons

Fel färger vid utskrift

Produkter
(logga in för att koppla)
X-rite är väl idag de som tillverkar både Spyder och I1 display. De hjälper flera tillverkare som Dell att skriva programvaran som driver hårdvarukalibreringen. Varför de kräver I1 display pro för att det skall fungera vet jag inte. Finns säkert något bra skäl.

Sedan har vi detta med olika typer av färgfilter i kalibratorn. Den gamla typen som en del fortfarande använder åldrades snabbt och var känsliga för värme.

Fast Stefan kan säkert beskriva detta mycket bättre.
 
tack för tips. Har hört att Spyder ska vara väldigt bra , men det kanske är fel då.

angående att vissa skärmar "Kräver" i1 display pro låtter väl like konstigt? är inte det en fristående tillverkare som inte har något med skärmtillverkarna att göra liksom?

Eller missförstår jag?

Frågan gäller skärmar som har stöd för att justera LUT:en i själva skärmen. Då kan de kräva viss hårdvara, som då t ex kan vara i1 Display Pro. Kör du bara med kolorimetertillverkarens egen programvara och laddar profilen enbart i datorn så gäller förstås inte detta.
 
Oftast kallas hårdvarukalibrering för Kalibrering och vad en förändring i färgkortets profil för en profilering.
Nu gör ofta en häårdvarukalibrering både och och mer automatiskt. Det blir ofta också mer korrekt i slutändan.
 
blir bara rörigare och rörigare detta ;)
har sett ett par klipp på youtube nu om spyder och folk verkar nöjda med den i alla fall.
Det är också det enda namnet jag hört förut när det gäller kalibrator så dom borde vara ganska stora.
 
Detta med att hantera kedjan från fotografering till utskriven bild så det blir vad man önskar är inte lätt. Det har blivit lättare med tiden men det är en lång kedja och många inställningar som skall stämma för att få ut bästa möjliga resultat i slutändan.
 
Läs Fotosidans artikel om kalibrering och profilering. Den reder ut begreppen rätt bra även om den är rätt gammal (vilket syns på illustrationerna av skärmar. :)

Alla skärmar kan dock inte kalibreras (t.ex. iMac) så då får man nöja sig med en profilering.

tackar.

men det är ingen direkt nackdel med profilering eller? jag har ju inget val eftersom jag har mac :)
även om det är profilering jag ska göra så är det fortfarande kalibrator jag ska köpa? tex spyder5 pro?
 
När jag började skriva ut själv i början av 90-talet hade vi inte tillgång till all den kunskap som man idag hittar och inte heller till kalibratorer till vettig kostnad.
Man var tvungen att försöka genom trial and error att få det att bli någorlunda vettigt.

Numera är det betydligt enklare.
Om vi börjar från början är det en fördel att skapa sin egen kameraprofil. Det ger ofta mer kontroll över att de färger som man ser direkt i raw stämmer bättre överens med verkligheten. QP-cardf är en sådan lösning och X-RIte passport en annan. Finns kanske fler.

När man sedan första gången ser raw-bilden på skärmen gäller att det man ser stämmer med det som kommer komma ut i en skrivare.
De vanliga misstagen är att skärmen är för ljus och för kallt inställd. Då kommer vi dra ner bildens ljus och göra bilden varmare.
För den som då har en kalibrerad/profilerad skärm kommer bilden se för mörk ut och för varm. När vi delar bilder på internet har vi ingen kontroll på vad andra ser om de inte har kalibrerade/profilerade skärmar som stämmer.
Sedan har vi detta med utskrifter. Det är lite av en vetenskap i sig. Här gäller det att ställa in sin skärm så det stämmer med en utskrift betraktad i rätt ljus på et visst papper.
Här hjälper det att ha en skärm som kan hantera aRGB så nära som möjligt. En professionell skrivare har en färgrymd som ligger runt aRGB. I vissa områden lite bättre och i vissa lite lägre.
Därför tjänar man ofta på att skriva ut direkt från raw-programmet i 16 bitar färg och sedan sköter skrivardrivrutinen resten om alla inställningar är rätt.
Och gud skall veta att det finns många fallgropar på vägen för att få hela denna kedja att fungera.
 
tackar.

men det är ingen direkt nackdel med profilering eller? jag har ju inget val eftersom jag har mac :)
även om det är profilering jag ska göra så är det fortfarande kalibrator jag ska köpa? tex spyder5 pro?

Absolut inte. Bara lite mer manuellt arbete att få till bästa möjliga lösning.
Jag kör med en Macbook 15 retina laptop samt en 30 tum Dell med hårdvarukalibrering.
Själva Macen måste jag profilera. DELLskärmen kan jag hårdvarukalibrera som sedan också profileras för finjustering.
Oftast kör jag dual monitoring i LR vilket gör att jag kan se samma bild på båda skärmarna. På DELLskärmen ser jag hur en utskrift skulle se ut. På Macen ser jag ungefär hur en jpg kommer se ut om jag delar ut den för folk som har en profilerad skärm.
Det är ganska stor skillnad mellan dem.
Macens bild är lite annorlunda än den externa skärmen. Mer kontrast och ofta lite kallare.
Att få de båda att se likadana ut är en hopplös uppgift.
Dellen har en har en kalibrering som ligger under delta 1 vilket gör att kalibreringenI/profileringen ligger under ett fel som är mindre än ögat kan uppfatta.
Macen kan som bäst komma ner i delta 7-10 vilket är definitivt synbart.
För att redigera bilder för nätet fungerar Macens skärm men för utskrifter är det inte den bästa lösningen.
 
så vad tror ni, blir det fel om jag köper spyder?
funderar på den pga priset. den är ju trots allt lite billigare än den andra ni har tipsat om
 
Spyder 5 fungerar mycket bra för mig. Har fått till en väl fungerande process kamera-skärm-utskrift. (Canon-Dell-Epson)
 
Jag hoppas Stefan kan hoppa in här och ge oss lite uppgifter om livslängden på kalibratorer samt skillnaden mellan dem.
Den gamla i1 display pro II hade gelatinfilter om jag minns rätt. Mycket känsliga för värme och ljus.
Det lär ha behövts endast en dag i hög värme som i en bil under sommaren för den skulle börja ge mycket sämre resultat.
De åldrades och gav mycket sämre resultat även om man var rädd om den redan efter ett par år.
Jag ägde en sådan under flera år. Så de profiler jag skapade och sedan testade gav mig förmodligen en falsk tro på att jag hade koll på skärmen.

i1 display pro av dagens modell har filter som har mycket bättre livslängd.

Så det gäller här att se till att man inte köper grisen i säcken.

Fast en kalibrator är alltid bättre än ingen.
Det finns personer som kan stämma en flygel på gehör. Att stämma en skärm är däremot mycket svårare för att inte säga omöjligt. Det beror på att våra öron och ögon fungerar väldigt olika.
 
men något som jag har tänkt på. Om jag nu köper en kalibrator och får färgerna rätt jämfört med utskrifter så är det ju bra. Men det gör ju fortfarande ingen skillnad för alla andra som tittar på mina bilder och eventuellt köper en utskrift, för typ 99,9% har inte en kalibrerad skärm, om jag levererar en print eller tavla till dom så kommer det ändå skilja massor i nyans (för dom alltså)

så att kalibrera en skärm hjälper ju bara för mg själv liksom. Hur löser man det? det går ju typ inte så länge man inte kalibrerar alla skärmar i hela världen.
 
men något som jag har tänkt på. Om jag nu köper en kalibrator och får färgerna rätt jämfört med utskrifter så är det ju bra. Men det gör ju fortfarande ingen skillnad för alla andra som tittar på mina bilder och eventuellt köper en utskrift, för typ 99,9% har inte en kalibrerad skärm, om jag levererar en print eller tavla till dom så kommer det ändå skilja massor i nyans (för dom alltså)

så att kalibrera en skärm hjälper ju bara för mg själv liksom. Hur löser man det? det går ju typ inte så länge man inte kalibrerar alla skärmar i hela världen.

Nu tänker du en aning fel. Om du har kontroll på hela kedjan från fotografering till utskrift så kommer printen se ut som du önskar. Den som köper den får vad du har skapat i en utskrift. Den är ju en realitet och kommer upplevas så som du önskar om man har vettig syn och betraktar den i bra ljus.

Det är på internet du inte har kontroll på dina bilder. Även om du gör allting rätt vet du inte hur andra ser dina bilder. Det beror på att de flesta användare har inte kalibrerade skärmar och rätt ljusstyrka.
De flesta skärmar leveras från fabrik alldeles för ljusa. Vi talar om över 200 candela mot en kalibrerad skärm för utskrift som ligger på cirka 120-160 candela.
Ofta med en färgtemperatur på 7500 kelvin som är väldigt blåvit. Bra för kontorsarbete. Ger bra kontrast mellan vitt och svarta bokstäver och hög kontrast även i bilder. Fast det är nästan blåtimmen.
En skärm för bildbehandling bör ligga betydligt lägre och åtminstone inte högre än 6500 kelvin och gärna runt 5000-5500 kelvin. Nu klarar inte alla skärmar att trimmas ner så lågt utan negativa effekter.

Så vad händer när man tittar på en bild från en normal användare som nu har en väldigt ljus skärm och en skärm med hög kelvin (blåaktigt ljus).
Jo jag som då har en kalibrerad skärm för utskrift kommer tycka bilden är väldigt mörk och sotar igen i skuggorna. Förmodligen kommer jag också tycka användaren har värmt upp bilden för mycket.
Till allt detta kommer att det omgivningens ljus som avgör vilken ljusstyrka som är korrekt för en skärm. Vi måstedärför också ha kontroll på omgivningens färgtemperatur. Våra ögon anpassar sig tvärtemot mot våra öron hela tiden till omgivningen.
Därför måste vi hela tiden försöka hålla vår arbetsmiljö så lika som möjligt både dag som natt.
Allt detta är orsaker till att inte utskrifter blir som bi tänkt oss. Vi vänjer oss vid våra skärmar hur fel de än är och tycker de är perfekta. Vår hjärna och ögonen är otroliga instrument. De anpassar sig hela tiden till hur vi anser vi skall uppleva verkligheten.
Tänk på hur en bok med vitt papper och svart text ser ut i stearinljus och i dagsljus. Vi upplever fortfarande papperet som vitt och texten som svart. Fast låter vi en kamera fota samma sak kommer bilden i stearinljus ha en nästan orangevit boksida och en svart text med lite taskig svart text. Färgtemperaturen kommer ligga runt 2100 kelvin för att få ett vitt papper.
Vid dagsljus kommer vitt ligga runt 5500 kelvin och texten ha bättre kontrast.
Fast våra ögon och hjärna kommer kompensera för skillnaderna så vi nästan kommer se samma sak oavsett vilket ljus vi har. Detta är den främsta orsaken till att man inte kan färghantera baserat på ögonen.
För öronen och de med perfekt gehör är ett höga A alltid detsamma. För ögonen är det omöjligt att avgöra om 5500 kelvin är dagsljus så länge vi inte arbetar under en kontrollerad miljö. För de ställer snabbt om till omgivningens ljus.

Jag hoppas detta ger mer förståelse varför man måste använda en kalibrator och väl kalibrerad/profilerad skärm samt varför olika användare upplever bilder olika på internet.
 
Senast ändrad:
Dom flesta som köper bilder ser inte tavlorna eller utskrifterna innan utan dom beställer av mig direkt från internet. Dom har alltså bara sett bilden dom vill ha på sin skärm innan. Det var så jag menade
 
Dom flesta som köper bilder ser inte tavlorna eller utskrifterna innan utan dom beställer av mig direkt från internet. Dom har alltså bara sett bilden dom vill ha på sin skärm innan. Det var så jag menade

OK, då kan de givetvis tycka du levererar något annat än det sett på skärmen. Svårt att undvika. .
Dessutom kan vi sedan addera att en normalbild som kommer ur skivaren är gjord för ungefär dagsljus och 500 lux ljus.
Det är ett spotlight ljus och ganska blått jämfört med de flesta lampor. Så om jag nu hänger bilden i hallen med svaga lampor som kanske ger 200 lux och ett glödlampsljus på bara 2700 måste man kompensera för detta om färger och bildens ljus skall upplevas rätt. Fast detta är nog överkurs.
Det bästa är att tala om för kunden att han skall ha ett bra ljus på bilden och med cirka 5500 kelvin för att utskriften skall kunna upplevas som det är tänkt.
Färghantering är som sagt inte lätt fast det är bara at kasta sig i det kalla vattnet och lära sig simma medan man sväljer sina kallsupar. Idag finns det så många källor att hämta information från så det är inget problem. Att själv lära sig förstå det hela och vad det innebär är det som nog tar längst tid.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar