Den största myten

[ztenlund]

Den största myten av alla är att det skulle gå att hålla sig till trådens ämne på Fotosidan...

En större myt än den förment största myten är att en tråd kan fortgå utan att några, med få undantag män 50+, börjar klaga på andra skribenter eller inläggens innehåll...

Det må vara att det riskerar att ta över tråden, men diskussionen som jag antar att klagomålen, som fungerar lite som Godwins lag, just nu rör, börjar med följande inlägg:

Den största myten

En modern myt är väl att alla zoomobjektiv är dåliga. Det gällde säkert på 70-talet.

www.fotosidan.se

 

[gamleJ]

En större myt än den förment största myten är att en tråd kan fortgå utan att några, med få undantag män 50+, börjar klaga på andra skribenter eller inläggens innehåll...

Det må vara att det riskerar att ta över tråden, men diskussionen som jag antar att klagomålen, som fungerar lite som Godwins lag, just nu rör, börjar med följande inlägg:

Den största myten

En modern myt är väl att alla zoomobjektiv är dåliga. Det gällde säkert på 70-talet.

www.fotosidan.se

Tur någon har koll. Utifrån Ackes inlägg trodde jag mig ha svarat på något of topic som Makten skrivit. Både din och graylingmans myt verkar livskraftiga.

 

[Frekeman]

Att kort skärpedjup för det mesta är en bra idé för ett bra foto!

Att prioritera lågt ISO-tal som vore det viktigt med så brusfria foton som möjligt – på bekostnad av andra kvaliteter.

 

[acke]

Att kort skärpedjup för det mesta är en bra idé för ett bra foto!

Att prioritera lågt ISO-tal som vore det viktigt med så brusfria foton som möjligt – på bekostnad av andra kvaliteter.

Myten om lågt ISO-tal som enda vägen till kvalité är klockren. Den var en sanning under den analoga tiden, och har levt kvar hos många långt, långt in i den digitala eran.

Myten om kort skärpedjup känner jag däremot inte igen. Möjligen kan den finnas inom vissa fotogenrer, men inte generellt. Tvärtom är jag uppväxt med myten att man bara kan fotografera med bländare 8. Allt annat ger dålig skärpa.

 

[Frekeman]

Myten om lågt ISO-tal som enda vägen till kvalité är klockren. Den var en sanning under den analoga tiden, och har levt kvar hos många långt, långt in i den digitala eran.

Myten om kort skärpedjup känner jag däremot inte igen. Möjligen kan den finnas inom vissa fotogenrer, men inte generellt. Tvärtom är jag uppväxt med myten att man bara kan fotografera med bländare 8. Allt annat ger dålig skärpa.

Skärpedjupsmyten som jag ser det har att göra med lusten efter ljusstarka objektiv där det finns potential att sudda ut bakgrunder. Dessa objektiv kan som bekant vara rätt mycket dyrare än mindre ljusstarka ditto och om man då har lagt ut så mycket stålar för ljusstarka gluggar så ska man väl tusan också fota med dem vidöppna! Man har ju betalt för det korta skärpedjupet! Att sen skärpan hamnar fel, och att Aperture-priority ger för korta slutartider (pga kombo med min första myt) så att allt blir oskarpt är nåt man får acceptera i jakten på ett foto där skärpan sitter – men som förmodligen är ett tråkigt foto i sin helhet. Det kan förstås var snyggt och bra med kort skärpedjup ibland men överlag så tycker jag att den estetiken är klart överdrivet uppskattad.

"F8 and be there" är faktiskt en devis som jag lever efter lite grand för att få ett hyggligt skärpedjup på gatan (gatufoto är min genre). Men idag är ju många gluggar skarpa helt vidöppna och så var det ju inte förut och därav din myt som du nämner...

 

[fotobollfoto]

Att en röd ring på objektivet ger bättre bilder är en myt som leder till tips på youtube om att måla en ring med nagellack, eller ta lite smal röd tejp.

 

[acke]

Skärpedjupsmyten som jag ser det har att göra med lusten efter ljusstarka objektiv där det finns potential att sudda ut bakgrunder. Dessa objektiv kan som bekant vara rätt mycket dyrare än mindre ljusstarka ditto och om man då har lagt ut så mycket stålar för ljusstarka gluggar så ska man väl tusan också fota med dem vidöppna! Man har ju betalt för det korta skärpedjupet! Att sen skärpan hamnar fel, och att Aperture-priority ger för korta slutartider (pga kombo med min första myt) så att allt blir oskarpt är nåt man får acceptera i jakten på ett foto där skärpan sitter – men som förmodligen är ett tråkigt foto i sin helhet. Det kan förstås var snyggt och bra med kort skärpedjup ibland men överlag så tycker jag att den estetiken är klart överdrivet uppskattad.

"F8 and be there" är faktiskt en devis som jag lever efter lite grand för att få ett hyggligt skärpedjup på gatan (gatufoto är min genre). Men idag är ju många gluggar skarpa helt vidöppna och så var det ju inte förut och därav din myt som du nämner...

Ok, du kan ha rätt i att många jagar kort skärpedjup med ljusstarka telen för sakens egen skull. Men den myten bör väl dö ut nu när varenda smartphone kan skapa kort skärpedjup på artificiell väg? Kort skärpedjup har blivit vardagsmat och ingen kommer längre att associera det med statusen i dyra teleobjektiv.

 

[acke]

Att en röd ring på objektivet ger bättre bilder är en myt som leder till tips på youtube om att måla en ring med nagellack, eller ta lite smal röd tejp.

En lagom kraftig, knallröd gummisnodd fyller samma funktion. Fördelen är att ringen då kan flyttas mellan olika objektiv, efter behov.

 

[fotobollfoto]

En lagom kraftig, knallröd gummisnodd fyller samma funktion. Fördelen är att ringen då kan flyttas mellan olika objektiv, efter behov.

Kanske även till objektiv av andra märken?
Tänk vilken devalvering av Canons L(-uxury)-serie.
Dags att sälja av objektivparken nu alltså. Innan alla vaknar.

 

[fotobollfoto]

Ok, du kan ha rätt i att många jagar kort skärpedjup med ljusstarka telen för sakens egen skull. Men den myten bör väl dö ut nu när varenda smartphone kan skapa kort skärpedjup på artificiell väg? Kort skärpedjup har blivit vardagsmat och ingen kommer längre att associera det med statusen i dyra teleobjektiv.

En gammal myt runt SLR/DSLR är WYSIWYG (what you see is what you get). Det är ju faktiskt hela säljpitchen runt en sådan konstruktion.
Många (D)SLR har inte ens 100% sökarbild. Och även om man trots det i princip ser korrekt utsnitt och perspektiv i sökaren är det ändå många aspekter av den färdiga bilden som inte syns. Skärpedjupet exempelvis. Inte ens med nedbländningsknappen blir det en perfekt wysiwyg.

 

[Makten]

Mmmmm. Spännande. Intressant. Lärorikt.

En tanke slog mig plötsligt! Tänk om vi skulle prata om fotografiska myter? Det är också ett kul ämne! Passar det in i denna tråd, tro? Eller tycker ni att det är alltför mycket off-topic? Sorry, ibland kan jag få konstiga idéer.

Det är ju det vi gör. Vi diskuterar den eventuella myten att olika sensorstorlekar ger olika utseende på även ekvivalenta bilder.

 

[Makten]

Ok, du kan ha rätt i att många jagar kort skärpedjup med ljusstarka telen för sakens egen skull. Men den myten bör väl dö ut nu när varenda smartphone kan skapa kort skärpedjup på artificiell väg? Kort skärpedjup har blivit vardagsmat och ingen kommer längre att associera det med statusen i dyra teleobjektiv.

Det blir bara vardagsmat för dem som inget vet och inte bryr sig. Lite som att ett fint vin kan anses "onödigt" bara för att man kan supa sig full på 10-procentig fulöl till en bråkdel av kostnaden.

Men ja, kort skärpedjup är synnerligen ologiskt att eftersträva. Det är ju bara ett optiskt bekymmer egentligen, som man i fotografins barndom till varje pris försökte undvika. Sen har vi, precis som med vinet, lärt oss att gilla det. Ingen jävel tycker att vin är gott första gången de smakar det. Inte ens om det är dyrt.

 

[fotobollfoto]

Det är ju det vi gör. Vi diskuterar den eventuella myten att olika sensorstorlekar ger olika utseende på även ekvivalenta bilder.

Val av papper att skriva ut på gör också skillnad. Men det är ingen myt

 

[fotobollfoto]

Det blir bara vardagsmat för dem som inget vet och inte bryr sig. Lite som att ett fint vin kan anses "onödigt" bara för att man kan supa sig full på 10-procentig fulöl till en bråkdel av kostnaden.

Men ja, kort skärpedjup är synnerligen ologiskt att eftersträva. Det är ju bara ett optiskt bekymmer egentligen, som man i fotografins barndom till varje pris försökte undvika. Sen har vi, precis som med vinet, lärt oss att gilla det. Ingen jävel tycker att vin är gott första gången de smakar det. Inte ens om det är dyrt.

Rätt skärpedjup bidrar till att göra bilden. Lyfta fram det som ska lyftas fram, och fördunkla det som ska vara mindre framträdande.
Rätt är ibland kort och ibland långt.

Precis som att vinets pris inte avgör smaken. Rätt vin till rätt mat är det som ger upplevelsen.

 

[Makten]

Rätt skärpedjup bidrar till att göra bilden. Lyfta fram det som ska lyftas fram, och fördunkla det som ska vara mindre framträdande.
Rätt är ibland kort och ibland långt.

Precis som att vinets pris inte avgör smaken. Rätt vin till rätt mat är det som ger upplevelsen.

Vilket jag vill hävda är något vi lärt oss genom "kulturell exponering". Det är knappast nån naturlag att en bild skulle se bättre ut för att man suddar ut bakgrunden, eller att etanol skulle bli gott bara för att man förfinar processen vid framställningen.

Med andra ord; vad som är "rätt" och "fel" är inte absolut. Det skiljer beroende på de preferenser man byggt upp över tid. Ett ganska bra exempel är västerländsk och österländsk musik, där kvartstonerna i den sistnämnda ofta skär i öronen på västerlänningar och låter falskt, tills man lärt sig att vår skala faktiskt inte nödvändigtvis är den enda rätta.

 

[fotobollfoto]

Vilket jag vill hävda är något vi lärt oss genom "kulturell exponering". Det är knappast nån naturlag att en bild skulle se bättre ut för att man suddar ut bakgrunden, eller att etanol skulle bli gott bara för att man förfinar processen vid framställningen.

Med andra ord; vad som är "rätt" och "fel" är inte absolut. Det skiljer beroende på de preferenser man byggt upp över tid. Ett ganska bra exempel är västerländsk och österländsk musik, där kvartstonerna i den sistnämnda ofta skär i öronen på västerlänningar och låter falskt, tills man lärt sig att vår skala faktiskt inte nödvändigtvis är den enda rätta.

Jag tror inte att det bara handlar om ”kultur” även om det går mode i det ena eller det andra. Och att det definitivt på senare år varit status i millimetertunna skärpedjup.

När vi med ögat ser oss omkring sätter vi både optiskt och mental fokus på enskilda föremål. Vi ”isolerar” dem från omgivningen.
Det är detta vi kan simulera med det korta skärpedjupet. Vi som fotografer skapar en upplevelse som vi vill dela med betraktaren.
I andra fall skapar vi bilder med stort skärpedjup, där vi kanske vill att betraktaren ska vandra runt i bilden och uppleva olika saker i detaljerna. Där betraktaren själv får lägga mental fokus på olika platser i bilden.

 

[Makten]

Jag tror inte att det bara handlar om ”kultur” även om det går mode i det ena eller det andra. Och att det definitivt på senare år varit status i millimetertunna skärpedjup.

Jovisst, men mode och status är ju begrepp som ingår i kultur. Det som ger status och är moderiktigt för tillfället i Sverige är det garanterat inte i Mongoliet, och vice versa.

När vi med ögat ser oss omkring sätter vi både optiskt och mental fokus på enskilda föremål. Vi ”isolerar” dem från omgivningen.
Det är detta vi kan simulera med det korta skärpedjupet. Vi som fotografer skapar en upplevelse som vi vill dela med betraktaren.
I andra fall skapar vi bilder med stort skärpedjup, där vi kanske vill att betraktaren ska vandra runt i bilden och uppleva olika saker i detaljerna. Där betraktaren själv får lägga mental fokus på olika platser i bilden.

Jag håller med om att det är en "trevlig defekt" eller vad man ska säga. Dock är det rätt uppenbart att många strävar efter kort skärpedjup för sakens skull utan att egentligen tänka på vad det innebär. Till exempel att den kanske relevanta bakgrunden inte syns över huvud taget. Jag kan ju inte säga att det är fel eftersom det är en smaksak, men jag tror att rätt många skulle vinna på att blända ner mer faktiskt. Om inte annat tvingar det fotografen att ta hänsyn till bakgrunden och låta den vara en del av kompositionen (även om den är suddig). Vilket kräver att man anstränger sig lite mer och kanske därmed ökar sin kreativitet vid fototillfället.

Har du nånsin sett en verkligt intressant bild där bakgrund är totalt eliminerad av kort skärpedjup? Det har nog inte jag, annat än att det kan vara tekniskt fascinerande. Ändå är det något som lockar även mig och jag vet inte varför.

Det är förmodligen ganska nyttigt att ifrågasätta såna här saker inför sig själv. Varför i hela friden vill jag ha kort skärpedjup? Skulle jag vilja det om jag aldrig sett det förut och inte vant mig vid det? Antagligen inte.

 

[fotobollfoto]

Jovisst, men mode och status är ju begrepp som ingår i kultur. Det som ger status och är moderiktigt för tillfället i Sverige är det garanterat inte i Mongoliet, och vice versa.


Jag håller med om att det är en "trevlig defekt" eller vad man ska säga. Dock är det rätt uppenbart att många strävar efter kort skärpedjup för sakens skull utan att egentligen tänka på vad det innebär. Till exempel att den kanske relevanta bakgrunden inte syns över huvud taget. Jag kan ju inte säga att det är fel eftersom det är en smaksak, men jag tror att rätt många skulle vinna på att blända ner mer faktiskt. Om inte annat tvingar det fotografen att ta hänsyn till bakgrunden och låta den vara en del av kompositionen (även om den är suddig). Vilket kräver att man anstränger sig lite mer och kanske därmed ökar sin kreativitet vid fototillfället.

Har du nånsin sett en verkligt intressant bild där bakgrund är totalt eliminerad av kort skärpedjup? Det har nog inte jag, annat än att det kan vara tekniskt fascinerande. Ändå är det något som lockar även mig och jag vet inte varför.

Det är förmodligen ganska nyttigt att ifrågasätta såna här saker inför sig själv. Varför i hela friden vill jag ha kort skärpedjup? Skulle jag vilja det om jag aldrig sett det förut och inte vant mig vid det? Antagligen inte.

Jag har några porträtt där bakgrunden är en helt utsuddad himmel. Ja de kan bli intressanta för att all mental fokus hamnar på ansiktet. Porträttet.

Jag har också några kvällsbilder från fotboll där vissa bilder fått helt svart bakgrund medan andra fått en upplyst barack eller liknande bortom spelaren jag ville ha på bild. Helt klart är de med helsvart bakgrund i det läget skönare bilder att titta på.

Men helt enig med dig att man kanske bör utvärdera sina egna tankar om vad som är en bra bild. Själv ogillar jag ansiktsbilder där inte båda ögonen är skarpa. Men skulle gärna få mer oskärpa i bakgrunden i mina fotbollsbilder. Det sista kanske egentligen är fel. Bilderna kanske blir intressantare om man kan urskilja ansiktsuttryck i åskådare och räkna maskor i gunnebostängsel.

Sedan har vi det här med panorering och suddig bakgrund pga lång slutartid. Det är ju ett sätt att lägga fokus på huvudmotivet (och att skapa känsla av rörelse). Fotografens val att leda tittaren mot att mentalt fokusera det som fotografen vill visa.

 

[Kent Helgesson]

Att en avancerad och dyr kamera tar bättre bilder.

 

[Rapsbollen]

Jag har fotogalleri på österlen i många år, stängde förra året. De första åren var det en evig diskusion om det var fusk eller inte att använda PS och LR. Men den slutade. Ett annat populärt område var hur man man printar bilder. Sedan var det många som hade gått på fotokurs där man lade mycket tid på att förklara varför man måste fota i manuellt läge. Jag brukade då visa runt bland alla bilderna i galleriet och så fick dom gissa hur många som var fotade i det. Svaret är NOLL. Jag vet att det finns tillfällen då man måste kunna styra bländare och tid. Men för den vanlige amatören är det MYCKET viktigare att kunna komponera en bild