ANNONS
Annons

Canon- vs Sonysensorer

Produkter
(logga in för att koppla)
Sen är det ju personligt hur man uppfattar färg också. Det som är tekniskt korrekt och ger tjusigt mätresultat kanske inte alltid är vad ögat gillar. Men här tycker jag ändå Canon gjorde bättre ifrån sig rent generellt med många av sina tidigare modeller (5D, 1Ds2/3 och även 1D4). Det var en bra balans mellan klatschiga publikfriande färger och realistisk återgivning utan större ansträngning i efterarbetet.

Du verkar ha koll på tidiga sensorer, en fråga. Jag har fotat ganska mycket interiörbilder med naturligt ljus uppblandat med lampljus. Typ skymningsljus blandat med intensivt lampljus och ganska långa slutartider. Använder 5D3 som jag gillar, men i dessa lägen är det svårt att få till det, färgerna sticker iväg och det blir gärna lite geggigt och svårredigerat. Har fotat samma motiv med en gammal APS med DIGIC II och det har blivit bra, lättredigerat och fina färger. Funderar på att köpa ett begagnat FF-hus med en trögare sensor, typ II eller III. Exponeringstiden spelar ingen roll, vilken sensor tycker du smäller högst för ändamålet?

Mvh
 
, likväl blir jag idag som oftast lyckligast när jag får mina Canonfiler,

I bland måste känslan styra.
Jag glömmer aldrig när jag skulle köpa mina första nya golfklubbor.
Läste på som en tokig, skaft, vinklar, vikt, tå häl mm. mm.
Gick in till det lokala golfproffset och la fram mina teorier.
Han log och jag fick frågan:
Vilken klubba tycker du är snyggast?
Gick därifrån med dom i mitt tycke snyggaste klubborna och sänkte mitt handicap direkt.

Fortsätt vara lycklig!
 
Sedan pratar du mer kamera än sensor. Som påpekats är det ju ett samspel mellan faktorer som ger bilder, Nikon kör te x Sonys sensorer.

Tittar man enbart på sensor så är Sony bättre än Canon, men därmed kan man inte säga att en kamera med Sonysensor alltid tar bättre bilder, eller bilder du gillar. Men man kan nog säga att en kamera med Sonysensor ger bättre dynamiskt omfång och mindre brus.
 
Jo, jag tycker att generellt så håller Fujis JPEG väldigt hög klass. Missuppfatta mig inte där. De är ändå på "pallplats" hos mig, och klart bättre än Sony och Olympus (som ändå inte är dåliga).

De enda som jag som sagt tycker är riktigt dåliga på JPEG är mina Panasonic-kameror (men utmärkta i övrigt och i RAW).

Det som jag tycker Fuji skulle behöva rätta till lite är hanteringen på höga ISO. Där tycker jag de kör en något för hög brusreducering som gör att hudtoner kan i vissa fall bli lite platta och konstgjorda (lite som plast eller vattenfärger). Fixar de bara till det så skulle jag nog sätta de som #1.

Jag har bara erfarenhet från några enkla, HP, Kodak DC260, P880 och Pentax X5, innan jag ramlade in på Fuji-tåget.
En kul sak är ju att köra Bracket med 3 filmsimuleringar (jpeg) för att få litet att välja på , det lärde mig att Velvia ger väl mycket, speciellt framhävs magenta och lila - som ju understyker CA och tillsammans med mitt Fd 50/1,4 inte gick bra alls.

Jag kan leva med hanteringen på höga ISO, men (offtopic) det mest störande är ju sökaren i svagt ljus och manuell fokusering - då saknar man sin F1/M3!

-J!
 
Håller med en åsikt i tidigare inlägg, att Canon 5DsR lämnar de i mitt tycke behagligaste/vackraste JPEG-filerna hittills från en kamera från Canon, 1Dx inräknad. Har mängder av hus hemma (ända från 70-tal (analogtiden). Men den färg och rymd bilderna ger är för mig oslagbar, sen att avtryck och slutare är som en dröm, när den lite tyst smeker av bilden gör inte saken sämre. Tack o adjö :)
 
Du verkar ha koll på tidiga sensorer, en fråga. Jag har fotat ganska mycket interiörbilder med naturligt ljus uppblandat med lampljus. Typ skymningsljus blandat med intensivt lampljus och ganska långa slutartider. Använder 5D3 som jag gillar, men i dessa lägen är det svårt att få till det, färgerna sticker iväg och det blir gärna lite geggigt och svårredigerat. Har fotat samma motiv med en gammal APS med DIGIC II och det har blivit bra, lättredigerat och fina färger. Funderar på att köpa ett begagnat FF-hus med en trögare sensor, typ II eller III. Exponeringstiden spelar ingen roll, vilken sensor tycker du smäller högst för ändamålet?

Mvh

Det var en svår fråga. Vet inte hur dessa förhåller sig i blandljus. Fotar uteslutande i dagsljus eller studio. När det gäller dagsljus har 1Ds Mark III en väldigt fin förmåga att hantera olika problemkällor och som jag inte sällan stöter på när jag plåtar bröllop: klorofyll. Det kan, beroende på säsong och tid på dagen och miljön ställa till med ett rent helsike och egentligen borde man skärma av eller hålla sig borta. Men ofta går det bra med den kameran. Filerna är helt enkelt lättare att styra upp. Men det är ju baserat på vilket resultat jag strävar efter.

Skulle jag rekommendera en FF kamera från Digic III eran så blir det nog 1Ds Mark III eftersom den har AF microjustering, samma batterier som nyare 1D serien och fortfarande servas av Canon (mig veterligen). Den stöds i alla fall i CPS programmet. Men skärmen känns lite vissen med dagens mått. Trots att den är 3 tum. Och något ISO monster är det inte.

Nja, koll och koll på sensorerna vetifasen :). Jag går på känsla och hur jag upplever bilderna visuellt. Jag gillar utgångslooken i många av de äldre Canonfilerna. Sen kan det inte uteslutas att någon annan tycker helt annorlunda. Alternativt inte ser någon skillnad eller bryr sig överhuvudtaget. Allt hänger på hur mycket tid som skall läggas i efterarbetet och vad som skall göras.
 
Sedan pratar du mer kamera än sensor. Som påpekats är det ju ett samspel mellan faktorer som ger bilder, Nikon kör te x Sonys sensorer.

Tittar man enbart på sensor så är Sony bättre än Canon, men därmed kan man inte säga att en kamera med Sonysensor alltid tar bättre bilder, eller bilder du gillar. Men man kan nog säga att en kamera med Sonysensor ger bättre dynamiskt omfång och mindre brus.

Tycker man får skilja ordentligt mellan vad en sensor är kapabel till och de JPEG som kameran renderar. Jag har ju haft Sony länge och kan konstatera att samtliga mina kameror har överexponerat så jag får alltid ställa ner -0,7 till1 EV om det är ljus ute. Är det mulet går det bättre men jag har aldrig fattat varför inte mätningen kan vara korrekt även när det är ljust. Jag kan tycka att Sony borde kunna parera detta bättre än de gör.

Tycker Canon gör rätt som satsat på att få så bra JPEG som det går direkt ur kameran. Det är proffsigt. En del vittnade ju om det när 5D MK III kom. För proffs som har bråttom måste ju detta vara väldigt värdefullt att kunna släppa iväg bilder direkt utan en massa filande om det är panik med tiden.

En annan sak som jag noterat är att varken min NEX 7, A7r eller A7 II fixar de ofta mycket grå himlar som är vanliga tillsammans med solljus när jag varit efter Öst-Afrikas kust. Alltså del av himmel grå men samtidigt solljus. Dessa bilder har ofta fått ett klart irriterande gråt stick med mina Sony-hus, som i alla fall jag har svårt att hantera vid efterbehandling ofta innan version 9 kom av Capture One. I den kan man utifrån vald färg skapa ett korrektionslager och ändra färgerna. Innan var det värre.

Det är ju inget snack om att Sony-sensorerna har flera steg bättre DR på låga ISO och det är jag glad för då jag försöker hålla mig så lågt det bara går för DR och färgernas skull. Men det är klart att det är önskvärt att få fram sensorer som tappar mindre på höga ISO men då är det nog som sagt bakbelysta sensorer som gäller.

För Canon-fotografer så blir det ju extra viktigt då när man redan startar på -2 i DR att ha koll på att ISO inte sticker iväg i onödan. Vanligaste skälet till tappad kontroll i det avseendet är väl auto ISO. Det är väl ingen större glädje med att Canon kommer i kapp på högre ISO och blir lika dålig där som Sony är. Jag tycker inte Sonys bilder heller ser så kul ut över ISO 6400 i mina kamerahus och i NEX 7 får man vara ännu mer försiktig.

DR-skillnader spelar roll men det är ju fullt möjligt att ta sina bilder under hyfsat normala omständigheter utan att DR-skillnaderna gör sig påminda. I de allra flesta fall så exponerar ju de flesta kameror så bra idag att det kanske inte blir tal om att lyfta skuggor 3-4 steg som man ofta labbar med när man provocerar fram problemen i Canon-bilderna. Det är ju främst när man pressat bilderna hårt i det avseendet som man ser bandning och oönskade färgeffekter.

Men jag ser ju enkelt hos mig vilken påtaglig skillnad DR kan göra i bilderna vid utskrift med skrivare med olika förmåga att återge DR. Jag har en konsumentskrivare som skriver ut färgbilder i CMYK (fyra patroner). Min fotoskrivare har nio patroner och det syns verkligen i bilderna. Upplösningen i konsumentskrivaren är tillräcklig för ett A4 men jämför jag den med vad som kommer ut ur fotoskrivaren i samma bildstorlek, så är det stor skillnad och det är just DR som skiljer starkt. Båda skrivarna har Epsons senaste skrivhuvudteknik. Så stor skillnad är det nog oftast inte mellan bilder tagna med Canon-sensorer och Sony-sensorer förutsatt att man inte medvetet ägnar sig åt fotografering vid - 4 EV minst konstant. Men få gör ju det eftersom det leder till en del andra praktisk problem speciellt då om man försöker göra det med EVF eller Live View. Dessa blir ju då helt svarta eller åtminstone väldigt mörka. Inga av Sonys kameror är byggda för att parera för de effekterna vad jag vet.

Så jag skulle också uppskatta om Sony lade ner lite krut nu på att få JPEG-bilderna lite bättre direkt ur kameran. Här tycker jag som sagt att Canon prioriterat rätt och det säger jag fast jag alltid kör med RAW+JPEG och det skulle jag tycka även om jag enbart sparade i RAW.
 
Tycker man får skilja ordentligt mellan vad en sensor är kapabel till och de JPEG som kameran renderar. Jag har ju haft Sony länge och kan konstatera att samtliga mina kameror har överexponerat så jag får alltid ställa ner -0,7 till1 EV om det är ljus ute. Är det mulet går det bättre men jag har aldrig fattat varför inte mätningen kan vara korrekt även när det är ljust. Jag kan tycka att Sony borde kunna parera detta bättre än de gör.

[ ... ]

Så jag skulle också uppskatta om Sony lade ner lite krut nu på att få JPEG-bilderna lite bättre direkt ur kameran. Här tycker jag som sagt att Canon prioriterat rätt och det säger jag fast jag alltid kör med RAW+JPEG och det skulle jag tycka även om jag enbart sparade i RAW.

Kan bara hålla med dig, och upplever precis samma typ av tendens till överexponering och även sämre JPEG-rendering i mina Panasonic-hus. Skulle säga, av det jag sett i jämförelser, så är ändå Sony bättre än vad Panasonic är.

Så även om jag håller med att Sony har en bit kvar till pallplats, så kan du iaf trösta dig med att de är långt ifrån sämst i klassen.

Tur att man alltid fotar i RAW+JPEG (även om också jag vill se förbättringar på JPEG-sidan hos flera tillverkare).
 
Det sagt; vad tänkte du i ovan text på gällande japansk industripolitik som bromsar konkurrensen emellan Canon och Sony?

Så sa jag inte.
Den formuleringen som jag använde, dök nog upp pga att jag tänkte på ett rykte för några år sedan.

Elefanten i rummet har ju varit vad Canon kommer att göra.

Man kan ju spekulera i att Canons passivitet, Sonys manövrerande och Nikons och Canons språkbruk på sistone återspeglar affärsdiskussioner. Dimman lär väl skingras så småningom.
 
...Det är ju inget snack om att Sony-sensorerna har flera steg bättre DR på låga ISO och det är jag glad för då jag försöker hålla mig så lågt det bara går för DR och färgernas skull...

...att det kanske inte blir tal om att lyfta skuggor 3-4 steg som man ofta labbar med när man provocerar fram problemen i Canon-bilderna. Det är ju främst när man pressat bilderna hårt i det avseendet som man ser bandning och oönskade färgeffekter.

.

Mja,..

5D II och äldre utgåvor av 7D?...

Jag lyckas aldrig provocera fram nån bandning eller särskilt mycket oönskade färgeffekter i mina Canon. Och det går i princip alltid att lyfta skuggorna så mycket som man önskar, för bilduttryckets skull. Det går i själva verket normalt att lyfta mycket, mycket mer, tills det blir helt absurt.

Det som händer till slut - om man envisas - är att man inte kan lyfta fram mer detaljer. Istället blir det bara grått och brusigt.

Men det är helt riktigt att man får låta bli att försöka exponera ISO-invariant (underexponera). Men det är egentligen inte nån bra ide för nån kamera.

Jag laddade ner RAW-filerna för +4EV för 760D och A6000 från Dpreview, och gjorde bilder av dem i Lightroom. (Man måste typ det, eftersom Canon inte har brusreducering i sensorn, och därför ser väldigt annorlunda ut direkt i jämförelse på Dpreviews sida). Och den enda fördelen jag ser för A6000 är en ytterst, ytterst liten skillnad i detaljdefinition (vilket naturligtvis är en följd av den kraftigare brusreduceringen). I övrigt ser det inte så bra ut för Sonyn. Våldsamt blågrönt färgstick, färgutbrända områden om man försöker kompensera, vertikala artefakter på en del ställen. Jag tycker Canonbilden ser totalt bättre ut. Så, nä, det är inte så generellt solklart, även om det skall tilläggas att 760D, och framförallt 80D och 1D X II representerar ett mycket påtagligt lyft från äldre Canon sensorer.
 
Senast ändrad:
Nog är intrycket lite olika. Ibland saknar jag mina Sony A100 ( med Zeiss16-80). Vi dägre Iso tyckte jag Jpg ur kameran var mycket bra, gläds fortfarande åt äldre Bilder. Jag kan dock inte säga hur mycket Sony har förändrats sedan dess. Åtminstone är det Cmos nu. Canon har jag bara haft kompaktkameror och där gillade jag inte jpg bilderna ( och det är givetvis smaksak)
Måste dock nämna min Ricoh GXR, där det är mycket flexibelt att ställa in hur jpg bilder ska bli, även här är jag mycket nöjd med resultatet, även om nyare sensorer givetvis är bättre på höga ISO tal. Undrar hur Pentax är i sammanhanget.
 
Ha! Nu har du släppt ut getingarna i det stängda rummet. :)

Själv funderar jag på en A7II med en Techart Pro-adapter så att jag kan använda mina små och lätta OM-objektiv med autofokus. Det skulle bli en ganska lätt och nätt kombination.

(Hm, hur får vi in en Canon-sensor i detta? :)

PS. Petapixel-artikeln tjatar om "professional grade mirrorless", men siktar A7-serien på yrkesfotografer?
DS.
 

Stämmer mycket med det som jag själv länge tyckt och funderat på.

FF passar bäst på lite större DSLR:er och APS bäst på lite mindre spegellösa kameror. Självklart finns det undantag, och håller inte med om precis allt i artikeln ovan, men tycker den är väldigt träffsäker i det mesta.

Därav att jag tycker att Sony helst skulle ha satsat på att köra FF på A-mount och APS på E-mount.

Nu vet jag att verkligheten inte är sån då A-mount är på nergång/avveckling, och att Sony satsar mer på FE-objektiv och A7-serien i första hand. Hoppas dock att de ändrar sig i framtiden och satsar mer på E-objektiv och på A-6xxx-serien (tex med IBIS i några nya lite större kameramodeller, men bra att också ha kvar de nuvarande utan IBIS för kompakthetens skull).
 
Senast ändrad:
Det var en svår fråga. Vet inte hur dessa förhåller sig i blandljus. Fotar uteslutande i dagsljus eller studio. När det gäller dagsljus har 1Ds Mark III en väldigt fin förmåga att hantera olika problemkällor och som jag inte sällan stöter på när jag plåtar bröllop: klorofyll. Det kan, beroende på säsong och tid på dagen och miljön ställa till med ett rent helsike och egentligen borde man skärma av eller hålla sig borta. Men ofta går det bra med den kameran. Filerna är helt enkelt lättare att styra upp. Men det är ju baserat på vilket resultat jag strävar efter.

Skulle jag rekommendera en FF kamera från Digic III eran så blir det nog 1Ds Mark III eftersom den har AF microjustering, samma batterier som nyare 1D serien och fortfarande servas av Canon (mig veterligen). Den stöds i alla fall i CPS programmet. Men skärmen känns lite vissen med dagens mått. Trots att den är 3 tum. Och något ISO monster är det inte.

Nja, koll och koll på sensorerna vetifasen :). Jag går på känsla och hur jag upplever bilderna visuellt. Jag gillar utgångslooken i många av de äldre Canonfilerna. Sen kan det inte uteslutas att någon annan tycker helt annorlunda. Alternativt inte ser någon skillnad eller bryr sig överhuvudtaget. Allt hänger på hur mycket tid som skall läggas i efterarbetet och vad som skall göras.

Tack för det utförliga svaret. Tänkte mig en sensor för pumpande ljus och bara låga ISO-tal, max 200 både på stativ och utan. Jag är inte vetenskaplig men tycker 5D3 funkar bäst i skirt ljus, tycker elbelysning bränner i vita partier och det blir lite smetigt, tycker också färgerna blir lite urvattnade i starkt ljus?

Får kolla upp antingen DIGIC II eller III, för sen sticker det iväg med ISO-talen?
 
Måste bara säga. Jag har ett flertal Canonkameror, toppat med en 1 Dx som jag älskar. Sedan har jag en del Sony, A7, A7r, A99. Bästa optik till alla system. Alla som gnäller på Canon att de är efter vad gäller teknik vad gäller sensorer, likväl blir jag idag som oftast lyckligast när jag får mina Canonfiler, Sony i all ära. Jag har inte teknisk täckning för detta, men mina ögon älskar mina Canonbilder. Vet att Sony ligger före, men kan inte riktigt ta till mig det när jag ser mina bilder.

Skillnaden i DR är så minimal att det är inget man ska bry sig om. Gå på känsla och välj det system du trivs med. Min bror har Nikon och jag har Canon, båda är nöjda. Chafset om att det ena är bättre än det andra är barnsligt. De båda jättarna kommer aldrig att låta någon permanent ligga före i utvecklingen utan de sporrar varandra ständigt. Med 800 kameran låg Nikon före Canon 5d MKII och sedan kom 5D MKIII och Canon låg snäppet före, och sedan kom 810 och sedan 5DS osv osv. ///
 
Nog är intrycket lite olika. Ibland saknar jag mina Sony A100 ( med Zeiss16-80). Vi dägre Iso tyckte jag Jpg ur kameran var mycket bra, gläds fortfarande åt äldre Bilder. Jag kan dock inte säga hur mycket Sony har förändrats sedan dess. Åtminstone är det Cmos nu. Canon har jag bara haft kompaktkameror och där gillade jag inte jpg bilderna ( och det är givetvis smaksak)
Måste dock nämna min Ricoh GXR, där det är mycket flexibelt att ställa in hur jpg bilder ska bli, även här är jag mycket nöjd med resultatet, även om nyare sensorer givetvis är bättre på höga ISO tal. Undrar hur Pentax är i sammanhanget.

Canons kompaktkameror har i många fall om inte de flesta just Sonysensorer.
Av de tre vi har i familjen har 1 Canon och två Sonysensorer.
 
Måste bara säga. Jag har ett flertal Canonkameror, toppat med en 1 Dx som jag älskar. Sedan har jag en del Sony, A7, A7r, A99. Bästa optik till alla system. Alla som gnäller på Canon att de är efter vad gäller teknik vad gäller sensorer, likväl blir jag idag som oftast lyckligast när jag får mina Canonfiler, Sony i all ära. Jag har inte teknisk täckning för detta, men mina ögon älskar mina Canonbilder. Vet att Sony ligger före, men kan inte riktigt ta till mig det när jag ser mina bilder.

Bra skrivet och all respekt för dina åsikter, fortsätt med det som fungerar för dig och då kommer du bli bättre fotograf också. Trovärdigheten blir hög när man verkligen testat och försökt med andra lösningar.

/Michael
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar