Blir aldrig nöjd med någon kamera?!

[Rockness]

Tänk enkelt, en bild behöver inte vara extrem på nåt sätt för att vara en bra bild, många bilder finns i närheten där du bor, man ska inte behöva åka flera mil för att ta en bild.

Jag har en kamera som jag använder, jag har varit sugen massvis med gånger att skaffa en "mindre och smidigare" kamera, men vad skulle hända med den jag nyss (2014) köpt, har bra glas till och som jag egentligen vill använda då?

Jo, den skulle hamna i en låda....


Istället för en ny, smidig, liten kamera skaffade jag grejor som gör det enklare att ha med min kamera, även om det känns klumpigt ibland och så, men så fort man tagit en bild så var mödan värd det.

Hoppas du hittar tillbaka till den du vill vara.

 

[LGNLGN]

fler än du...

under min analoga Pentax period (70-80 talen) var man nöjd om i alla fall minst 30 bilder på 36-rullen var bra.

Idag är det tvärs om. Är nöjd om 1-3 bilder av 200-300 bilder är bra och extra glad om 1 av dem "satt".

Idag kan man fota på det sätt man önskade då. Flera hundra bilder på samma motiv och ur olika vinklar. Verkligen ta sig tid.

Vet inte hur du fotar men min resa från dyrt analogt till näst intill gratis digitalt gick från några bilder här, snabbt vidare till nästa motiv och några där borta... till ett mer eftertänksamt flera hundra på samma. Den resan tog tid kan jag säga

 

[professorb]

Köp en Nikon D5500. Har bättre dynamiskt område än Canon fullformat och väger lika lite som en spegellös, 420g. Batteriet räcker hela dagen med kameran igång och med skärmen infälld kan du låtsas att det är en kamera med film. Bra grepp har den också.

 

[FotoZ]

Sortera ut de egenskaper som är viktigast för dig och välj sedan kamera efter det, den viktigaste aspekten borde vara en kamera som är rolig och trivsam att använda.

Jag har en Pentax K10D, som jag uppskattar för dess funktionalism, sökare etc. Men jag har märkt att jag tar mer bilder med min Pentax K-x som är mindre, lättare och kompakt. Så för att lösa denna problematik slaffade jag mig en K-S2 som har mycket av det jag uppskattar hos K10D men i ett mindre format, så nu är min K10D ute till försäljning. Jag har tänkt sälja min K-x men så anvönde jag den ugår och tyckte ja men det är ju så trevligt så jag kanske ska behålla den..

Olika kameror fyller olika funktion... enjoy!

 

[Sven Blomquist]

Är det kameran?

Är det verkligen kameran (-orna) du inte är nöjd med? Är det inte i själva verket dig själv du inte är nöjd med?

Försök hitta en ny ingång till inspiration genom att ta ett hus och sätta på ett fast objektiv, en rejäl vidvinkel eller tele. Rör inte resten av din prylar på ett par månader och gå ut och fota med ditt nya "öga". Byt inte utan håll fast vid din valda kombination och se vad du kan åstadkomma med grejorna. Begränsningen kan var utvecklande och du slipp att fundera på vilket objektiv eller vilken brännvidd som passar ditt motiv. Nu blir det plötsligt tvärtom. Vilket motiv passar ditt objektiv. (OBS - zoom är förbjudet).
Detta blir tillbaka till 30-talet bortsett från den digitala tekniken. Lycka till!

 

[Remo]

Det låter som om det du saknar, är ett konkret mål med fotograferingen. Jag hamnade i ett sånt scenario för ett par månader sedan, då jag insåg att den utrustning jag äger, bara ligger i hyllan och samlar damm. Vad är vitsen med att investera massor med pengar i utrustning man inte använder?

Jag hittade en sajt på nätet, där man fotograferar en bild per dag, med ett nytt tema per dag. Nu så kommer jag ut nästan varje dag och min tunga, klumpiga systemkamera känns inte alls tung och klumpig längre, för jag fokuserar bara på att jaga den där temabilden jag ska ta för dagen. Släpar inte med mig massa utrustning, utan det är bara kamerahuset och ett objektiv, inget annat. Väljer objektivet innan jag går ut och så får jag lösa uppgiften med det. Tekniken klarar av att leverera mer än vad jag som fotograf klarar av att prestera, så det blir bra träning av hjärna och öga istället.

 

[Johansson1956]

Trams!

Hallå där kära fotosidevänner.. Jag vet inte om detta drabbat många av er.. men snart har jag nästan slutat fotografera pga att jag aldrig känner mig nöjd med någon av de kameror jag har.. Jag har två systemkameror, en kompaktkamera och 3 enklare spegellösa kameror..

Ofta vill jag ta min stora systemkamera, men den känns alltid för tung.. Sen vill jag ta den lilla systemkameran för vikten och storleken.. men den har så dåligt dynamiskt omfång.. sen börjar jag titta på min bildkvalité-mässigt bästa spegellösa, men den är sååå seg.. sen tittar jag på min lite snabbare spegellösa, men de filerna duger inte i längden.. sen tittar jag på kompakten, den är liten och hyffsat snabb, men filerna duger helt enkelt inte..

Sen börjar jag titta på mina analoga (har mörkerrum) men så blir jag så frustrerad att jag inte är tillräckligt duktig i mörkrummet för att göra negativen rättvisa.. så det brukar sluta med att jag bara tar med nån av de mindre digitala spegellösa och går runt och är missnöjd fast jag borde fotografera..

Jag har längtat efter en fuji x100 sen de släpptes (nu en x100s eller x100T förstås) men är alltid så tveksam.. kommer jag vara lika missnöjd med den? Slöhet, batteritiden, vikten, storleken.. osv osv..

Jag kanske helt enkelt ska sluta fotografera? Det är liksom aldrig roligt längre då jag bara retar mig på kamerornas brister hela tiden.. *suck*

Tack för ni läst!

/Danne

Trams och gnöl från en bortskämd prylnisse kallar jag detta! Det är aldrig fel på en kamera ( om den nu inte är defekt, trasi, sönder...) utan den är vad den är. Sen får man anpassa sitt bildskapande efter förutsättningarna! Jag tycker du skall sälja hela skiten, verkar ju vara lite koko att samla kameror på hög, ta din mobil och gå ut skapa bilder. Kanske borde du gå igen fotoskola och lärandet mer om hur man skapar bilder. Jag tror du blivit fast i prylträsket, gå med i Anonyma Fotografer och kom loss och njut av att skapa bilder istället för att samla teknik på hög! Ursäkta om jag är brysk men jag vet hur man tar alkisar!

 

[Worley]

Trams och gnöl från en bortskämd prylnisse kallar jag detta! Det är aldrig fel på en kamera ( om den nu inte är defekt, trasi, sönder...) utan den är vad den är. Sen får man anpassa sitt bildskapande efter förutsättningarna! Jag tycker du skall sälja hela skiten, verkar ju vara lite koko att samla kameror på hög, ta din mobil och gå ut skapa bilder. Kanske borde du gå igen fotoskola och lärandet mer om hur man skapar bilder. Jag tror du blivit fast i prylträsket, gå med i Anonyma Fotografer och kom loss och njut av att skapa bilder istället för att samla teknik på hög! Ursäkta om jag är brysk men jag vet hur man tar alkisar!

Fotografers prylfixering är inget nytt.

Häromdan hitttade jag en pärm med 40 år gamla fototidningar på biblioteket. De var fulla med samma ängslan över prylarna som idag. Alla kameratillverkare kom med nya modeller varje år och alla fotografer ville ha det senaste.

Dock tycker jag att det finns många goda råd till trådskaparen. At välja ett kamerahus och ett objektiv och sedan skapa bilder med dem, är nog det bästa.

 

[VisualD]

Fotografers prylfixering är inget nytt.

Verkligen inte något nytt inte. Det är bara att se på exempel som hur Contax körde 1/1250 istället för 1/1000s som snabbarte slutare, bara för att locka över några tekniknördar från Leicaträsket.

 

[afe]

Försök att hålla diskussionen på en god nivå utan tillmälen, tack!

/Mod

 

[PMD]

Nja, det finns inget som heter inspiration bara transpiration. Eller, man kan inte sitta hemma i soffan och vänta på att lusten ska trilla på en.

Transpiration brukar leda till inspiration. Det kan räcka med att tvinga sig att gå ut en mulen och blåsig dag med bara en liten kompaktkamera i handen och bara planlöst titta efter något att fotografera. Då kan det hända att man ser saker som helt enkelt inte går speciellt bra att fotografera med en enkelt kompaktkamera och man blir inspirerad att plocka fram den stora och komplicerade fotoutrustningen för att ge sig på de lite svårare bilderna.

Eller ännu hellre: gå ut en sväng utan kamera och leta bilder. Jag brukar oftare se bilder värda att tas när jag inte har en kamera med mig än när jag har det. Lite irriterade är det allt.

 

[Johansson1956]

I bryskaste laget

Trams och gnöl från en bortskämd prylnisse kallar jag detta! Det är aldrig fel på en kamera ( om den nu inte är defekt, trasi, sönder...) utan den är vad den är. Sen får man anpassa sitt bildskapande efter förutsättningarna! Jag tycker du skall sälja hela skiten, verkar ju vara lite koko att samla kameror på hög, ta din mobil och gå ut skapa bilder. Kanske borde du gå igen fotoskola och lärandet mer om hur man skapar bilder. Jag tror du blivit fast i prylträsket, gå med i Anonyma Fotografer och kom loss och njut av att skapa bilder istället för att samla teknik på hög! Ursäkta om jag är brysk men jag vet hur man tar alkisar!

Moderator tyckte jag var lite väl rå, och då ber jag om ursäkt för det, men essensen i mitt inlägg är glömmtelniken och fokusera på bilden, lås in alla dina prylar på vinden ett tag utom ett hus av högst ordinärt slag och ett 50mm/1,4 eller liknande och ge dig ut och skapa. Ha inga förutfattade meningar om vad du skall fota utantill chansen som den kommer, låt tanken vara fri.

 

[henriknilsson]

Jag tror många kan relatera till oförmågan att bli helt tillfredsställd med en kamera eftersom man hittar fler brister i en kamera ju mer man letar. Tyvärr ligger det ju i ens intresse att leta och mecka lite med kameran då man ju vill lära känna alla funktionerna, och då upptäcker man ju också vad man saknar i kameran.

Att ha fler än två kameror (absolut max 3) ser jag dock ingen anledning till. Själv använder jag min Nikon D4 som primärkamera och använder min "gamla" kamera, Nikon D7000, som reservkamera eller komplementkamera om jag vill filma och fota samtidigt. Risken att ha för många kamerahus är att det blir för många bänknötare som i själva verket aldrig får speltid och nyttjas. Som kameraägare måste du toppa laget och då prioritera den kamera du verkligen vill satsa på. Gör dig av med alla överflödiga kamerahus.

 

[Kent Helgesson]

Jag tror att ditt problem är svårlöst. Det kan liknas vid att avprogramera en sektmedlem. Jag fattar hur du tänker , men det är svårt att ändra på i brådrasket. Till skillnad mot sektmedlemmar , så kommer ingen att hjälpa dig , förutom de bra tipsen du fått här. Foto är lite av en tekniksport , men titta på de stora fotograferna från svunna tider! De hade knappast dom superkameror vi har idag , och ändå tog de fantastiska bilder. Det du skall fråga dig själv är : Är det innehållet i bilden jag vill lyckas med , eller är det en teknisk fulländad bild jag vill ha med alla pixlarna i tysk ordning?

Är det det sistnämnda så vette fasen vad du skall göra.

 

[JensEkberg]

Bästa kameran = Den som är med!

Moderator tyckte jag var lite väl rå, och då ber jag om ursäkt för det, men essensen i mitt inlägg är glömmtelniken och fokusera på bilden, lås in alla dina prylar på vinden ett tag utom ett hus av högst ordinärt slag och ett 50mm/1,4 eller liknande och ge dig ut och skapa. Ha inga förutfattade meningar om vad du skall fota utantill chansen som den kommer, låt tanken vara fri.

Håller med Johansson... Känsla vinner över teknik alla dagar i veckan... Annars får vi fortsätta vänta i evighet på den perfekta kameran som kan ta den perfekta bilden. Såvida det då inte kommer en ännu mer perfekt kamera som kan ta en ännu mer perfekt bild om vi bara väntar lite till. Det är fotografen som tar bilden. Kameran är verktyget och det kommer alltid att komma något nytt verktyg.

Bästa kameran = Den som är med!

 

[J O Härnström]

Vad är problemet med själva kameran?
Vill man ha många olika kameror och en omfattande utrustning samtidigt som man har råd med det hela så är det inget problem.
Vill man vara renlärig, ha en tysk analog kamera på magen med fast optik. Vara klädd i trenchcoat och gå igång på gatufoto och inget annat så är det också OK.
Vi har väl olika preferenser.

 

[jstolpe]

Jag lider av samma problem nästan, har en bra spegellös kamera som är hyfsat liten och smidig (Fuji X-T1). Tycker då självklart att jag inte får lika bra bilder som med min dyrare större och tyngre DSLR (Canon 5D III). Men som sagt den kameran jag gillar mest är sällan med då det blir lite för mycket att släpa på. Så oftast blir spontanbilderna med min mobilkamera som har för lite minne så jag får radera hela tiden eller låta bli att fotografera. Gillar egentligen inte heller bildkvaliteten från mobilkameran.

(För att vara ärlig så har jag bara ett fast 35 mm f1.4 till min Fuji och till min Canon 5D III så har jag 24-105, samt 70-200 + 50 mm optik. Så jämförelsen är inte riktigt rättvis. Problemet är också att jag inte bestämt mig om jag skall kliva in på spegellöst eller inte så därför har jag inte vågat investera i fler objektiv till Fujin så att säga. Känner mig mer bekväm och van med min Canon då jag använt den längre och mer.)

Hehe, vilka I-landsproblem vi har egentligen.

Som de flesta tidigare sagt, man kanske bara ska ha en kamera men det är svårt att hålla sig till det också.

/ Stolpe

 

[Sven Blomquist]

Efter 3 år

I söndags bestämde jag mig för en tur till Vinga i Göteborgs yttersta skärgård. Dit åker jag regelbundet med barnbarn för att fiska, men den här gången åkte jag själv och bestämde mg för att äntligen vika dagen åt foto. Då dammades Canon mkII av bestyckades med 24-105 som fick sällskap med 70-2000 f4. De senaste tre åren är det annars Fuji XPRO-1 som fått stå för fotandet.

Det första som slog mig, förutom vikten, var ju hur snabbt en DSLR agerar jmft med Fujin. Fokusering, avtryck mm. Jag hade vant mig vid Fujin och blev glatt överraskad. Men det är ju en klump att släpa på, särskilt om man dessutom skall bära med sig fiskegrejor, kylväska och fn vet vad.

Nå, det gick inte bättre än att jag trampade fel över en spricka i berget och ramlade huvudstupa. Jag hade kameran i högra handen med 70-200 monterat, rygga med resten och vänsterhanden fri. Jag landade mest på vänsterhanden och höll upp högerhanden med kameran för att skona den från graniten. Det blev en rejäl smäll som tog mest på vänsterhanden (kraftig stukning men inget brott), vänster knä fick en smäll men höll medan höger hand fick agera stötdämpare för kameran. Kameran klarade sig även om huset fick en skråma på toppen men högerhanden fick känna av kameras vikt mot den stenhårda graniten. Då hade en Fuji varit att föredra!

Summa summarum. En lätt kamera har sina fördelar och jag tror faktiskt att tungkameran bidrog till att jag tappade balansen. Det blir nog Fuji i ytterligare tre år......

 

[J O Härnström]

Oj då. Ett sådant snedsteg kan sluta betydligt värre. Tur i oturen så att säga.

På cykelturen är det en stor fördel att ha med sig en lätt och kompakt utrustning.
Även där bör man nog tänka på att skydda både sig själv, kameran och mobiltelefonen.
Det är lätt att trilla omkull. Häromdagen sprang ett rådjur ut precis framför cykeln och jag hann inte reagera förrän långt efteråt när boken försvann ur sikte. Att ha kameran hängande runt nacken eller på ryggen är nog ingen bra idé. En kraschad kamera kan man leva med men att landa på ryggen är inte bra om kameran kommer i emellan.

När jag är ute i terrängen och t.ex spanar efter fåglar vill jag ha bägge händerna fria och inte bära på kameran med tungt teleobjektiv med handen eller bära ett stativ i handen.

 

[Ola Dyrhill]

Det är ju inte bara det att våra "fina" kameror är stor o tunga att släpa på, dessutom betingar de ju ofta ett ganska stort värde vilket gör att man hela tiden behöver ha koll på var grejorna är, inte lämna dem i en bil osv.

Men,
dessutom är det ju så att utrustningen blir ganska stor och uppseendeväckande. Exa en Canon EOS 5D med en 24-105/4,0 på. En ganska vanlig kombo misstänker jag. Har man en blixt på går det knappast att gömma kameran bakom ryggen eller i en liten väska. När man kommer med en sån kamera så syns det ju omedelbart att man har kameran med sig och att man är ute efter att ta bilder. Detta gör ju att en del människor reagerar och beter sig på ett sätt som de kanske inte hade gjort om man inte hade haft en kamera med sig eller om man hade haft en mindre kamera.

Jag tycker själv väldigt mycket om att använda den vinklingarna displayen på Canon G7X och ta bilder genom att hålla kameran i maghöjd och rikta in mig på det jag skall plåta genom att displayen är vinklad i 90 grader. Visst syns det att jag har en liten kamera med mig och att jag håller på o greja med den inte så att folk börjar göra poser eller vända sig om o likn.

Sen har jag en Ricoh GR som var tänkt att följa med jämt och att i princip ersätta de bilder jag tar med iPhones men det har visat dej att Ricoh mest ligger hemma så den gör jag mig nog av med, synd eftersom den tar briljanta bilder!