Annons

Att fuska sig till en bra bild....

Produkter
(logga in för att koppla)
Jag vet tyvärr inte vad konstfoto är (vilket är en förutsättning för att jag ska kunna ha någon åsikt) och är helt ointresserad av att försöka finna någon slags defenition på det. Men om du svarar på min fråga vad DU menar med konstfoto så kanske jag kan ge dig svar om vad jag anser?
Att sätta ord på konstfoto är inte helt lätt för mig heller, men det jag har i huvudet är något i stil med att man vid konstfoto utgår från vad man vill få fram för budskap och sedan väljer fotografi som form eller redskap för att förmedla detta budskap. Skiljelinjen mot "vanligt" fotograferande (om det nu finns något sådant..) ruskigt flytande, men är i mina ögon att budskapet i ett konstfoto inte alls är fokuserat på vem/vad som är motivet, utan de inre tankar bilden väcker. Vet själv att det är en ruskigt vag definition, och långt från komplett.
Ditt exempel på fotografi utan kamera är ju så mycket fotografi det kan bli, mer direkt "ljusmålande" får man leta efter =)
 
Att sätta ord på konstfoto är inte helt lätt för mig heller, men det jag har i huvudet är något i stil med att man vid konstfoto utgår från vad man vill få fram för budskap och sedan väljer fotografi som form eller redskap för att förmedla detta budskap. Skiljelinjen mot "vanligt" fotograferande (om det nu finns något sådant..) ruskigt flytande, men är i mina ögon att budskapet i ett konstfoto inte alls är fokuserat på vem/vad som är motivet, utan de inre tankar bilden väcker. Vet själv att det är en ruskigt vag definition, och långt från komplett.
Ditt exempel på fotografi utan kamera är ju så mycket fotografi det kan bli, mer direkt "ljusmålande" får man leta efter =)
Det behöver inte vara "konstfoto" för att man fotar med förmedling av ett budskap somutgånspunkt. Det gör man inom många genrer. Jag skulle snarare säga att gör man fotokonst vill man väcka tankar.
 
Att sätta ord på konstfoto är inte helt lätt för mig heller, men det jag har i huvudet är något i stil med att man vid konstfoto utgår från vad man vill få fram för budskap och sedan väljer fotografi som form eller redskap för att förmedla detta budskap. Skiljelinjen mot "vanligt" fotograferande (om det nu finns något sådant..) ruskigt flytande, men är i mina ögon att budskapet i ett konstfoto inte alls är fokuserat på vem/vad som är motivet, utan de inre tankar bilden väcker. Vet själv att det är en ruskigt vag definition, och långt från komplett.
Ditt exempel på fotografi utan kamera är ju så mycket fotografi det kan bli, mer direkt "ljusmålande" får man leta efter =)

Om det är vad du menar som konstfoto så kan det mycket väl rymmas inom min defentionen på fotografi. Men är konstbilden framställd huvudsakligen genom andra metoder än fotografiska, t.ex om jag i datorn gör om en digital bildfil till något som liknar en akvarell, då är det för mig inget fotografi utan en en slags datorgrafik med fotografi som utgångspunkt. Att bilden liknar en akvarell har i det sammnhanget ingen betydelse, utan det är framställningssättet som avgör för mig. Hur bilderna ser ut är ointressant.

Det är i gräns-zonerna vi rör oss när sånt här diskuteras. En gammaldags fotogravyr är likaledes i gränszonerna mellan foto och koppargravyr. Den har ju delvis framställts med icke fotografiska metoder (tryck med färg på icke ljuskänsligt papper via en etsad kopparplåt). Även en modern bläckståleutskrift är med min defenition i gränszonen. Det är bläckutsprutning på icke ljuskänsligt papper och därför bara delvis ett fotografi. Jag fördrar att kalla det för vad det är, fotoutskrift. Precis som med fotogravyren.
 
Vad anser du att skillnaden är mellan att beskära bilden i efterhand och att välja en annan brännvidd vid fototillfället?
Inget om det det ger en annan bild av det skeende som ska dokumenteras.
Att fotografera är att beskära verkligheten. Hur kan det vara "fusk" att utelämna något, när det är ett absolut måste för att alls kunna ta en bild? Däremot kan det inom journalistik användas tillsammans med text, för att styrka en lögn eller vinkla en nyhet.

Det finns ett antal numera berömda fuskbilder där fotografen arrangerat en "spontan" bild och presenterat den som en verklig händelse. Ex vis den som togs i New York på en sjöman kyssande en kvinna. Även den där amerikanska soldater reser flaggan på Okinawa?. Så visst går det att trixa med bilder på alla möjliga sätt och det finns inget vi kan göra åt det.
Tycker du att alla filmer som inte är dokumentärer är "fusk", eftersom det som sker på filmen inte hänt i verkligheten? Och är alla påhittade romaner också "fusk"?

Det blir ju som att spela fotboll med handbollsregler
Om fotografi vore en sport, ja. Men det är det ju oftast inte. Det finns således inga regler.
 
För mig som tycker om att titta på bilder som tilltalar mig så bryr jag mig inte om hur bilden skapades...eller fotografiet heller för den delen. Det är i mina ögon helt kontraproduktivt att uttala sig om vad som är rätt och fel....varför censurera en teknik/handling/åtgärd?

Fejkade nyhetsbilder har jag svårare med dock, även om de används varje dag för att försköna eller förstärka.
 
Att använda benen för att ta sig till rätt plats för en bild är ett gångbart (?) arbetssätt även inom andra områden som naturfotografi och arkitektur.
Både natur och arklitektur finns ju i verkligheten, så det finns inget som hindrar att motiven utgörs av natur och/eller arklitektur när man sysslar med dokumentär fotografi.
 
Visst, det finns väl ingen tvekan om att en fantastiskt snygg bild som är helt oredigerad är det ultimata, men det är ju inte alltid så lätt att ordna tyvärr...

Hur existerar en bild som är helt oredigerad? Antingen skapas bilden med de inställningar som du gjort i ditt bildbehandlingsprogram eller skapas bilden med de inställningar som en tekniker gjorde i det bildbehandlingsprogram som finns i kameran.

Skulle det senare, som alltså är gjort av en människa som inte har en aning om vad som fotograferas, vara mera ultimat än en som är gjord av en människa som befunnit sig på plats, upplevt vad som hände framför kameran och förhoppningsvis har en vision om hur han/hon vill förmedla detta till en betraktare?

Tyckte debatten om Karl Melanders bild var rätt skrämmande, när man läser uttalande om att bilden måste vara manipulerad, eftersom den fanns i en ljusare version. Denna totala okunnighet om hur en bild skapas och detta av journalister som antagligen arbetat tillsammans med fotografer.

Stefan
 
Det behöver inte vara "konstfoto" för att man fotar med förmedling av ett budskap somutgånspunkt. Det gör man inom många genrer. Jag skulle snarare säga att gör man fotokonst vill man väcka tankar.
jag är inne på samma tanke, också därför som jag skrev att min definition är vag och flytande =)
 
Det finns ett antal numera berömda fuskbilder där fotografen arrangerat en "spontan" bild och presenterat den som en verklig händelse. Ex vis den som togs i New York på en sjöman kyssande en kvinna. Även den där amerikanska soldater reser flaggan på Okinawa?. Så visst går det att trixa med bilder på alla möjliga sätt och det finns inget vi kan göra åt det.

Tror du menar flaggan som reses på iwo jima? och den är inte arrangerad. bilden togs av journalisten joe rosenthal och det hela är även filmat av bill genaust (combat camera för amerikanska trupperna).

Men till saken. Vi måste tydligt se skillnad på fotokonst och journalistik. Inom om konst är som jag ser det all manipulering och trixande hur tillåtet som hellst, gäller det foto, klassisk konst, performans eller vad som hellst. Tycker inte heller att man behöver redogöra för sin teknik eller dyl. i detta fall. Fotojournalistik lägger etiska krav där manipulering utesluts ur arbetsflödet. Den diskussionen som nu ligger på tapeten inom yrkeskåren är till vilken grad bildbehandling är tillåtet. Där kan alla ha en egen åsikt om saken.

En sak vi ska komma ihåg är att den stund bilden tas, behandlas den redan radikalt av kameran. Det finns inte en "ren" bild. Det krävs en jäkla massa bildbehandling för att få bilden ens att återspegla verkligheten en liten aning. Att sedan lägga in sin egen stämning och berätta mer i bilden än vad bilden i sej är kan man med bildbehandlingen göra. Jag brukar slänga till med jämförelsen att om inte fotograferna får behandla bilderna i sitt eget tycke, bör skrivande journalisterna lägga fram sin text i form av franska sträck endast innehållande rå fakta utan att tolka eller analysera det som hänt. Eller beskriva det ur sitt perspektiv.

lite kanske off topic, men ändå :)
 
Att fotografera är att beskära verkligheten. Hur kan det vara "fusk" att utelämna något, när det är ett absolut måste för att alls kunna ta en bild? Däremot kan det inom journalistik användas tillsammans med text, för att styrka en lögn eller vinkla en nyhet.
.

Men det är ju det jag menar att beskära för att vinkla ett skeende/skapa en lögn anser jag vara fel inom journalistik och det som beskrivs som dokumentärt. och det gäller oavsett om det är en text, bild eller annat.

Och jag har överhuvudtaget inte pratat om att det är fusk per definition när man beskär en bild så tillskriv inte mina inlägg saker jag inte skrivit.

härmed lämnar jag denna diskussion.
 
Varför är just det en perfekt bild?

Nja, alltså om man tänker sig en bild och kommer hem och det visar sig att bilden blev precis så kallar jag det en perfekt tagen bild.

Om bilden inte blev så men går att få att se precis likadan ut efter lite efterbehandling blir ju slutresultatet exakt detsamma men det ger inte mig samma tillfredsställelse eftersom jag liksom inte lyckades på första försöket utan fick rätta till felen i efterhand.

Däremot skulle jag aldrig vilja vara utan möjligheten att kunna rätta till felen i efterhand och skulle aldrig kalla det fusk keller något.
 
Men det är ju det jag menar att beskära för att vinkla ett skeende/skapa en lögn anser jag vara fel inom journalistik och det som beskrivs som dokumentärt. och det gäller oavsett om det är en text, bild eller annat.
Men varje gång man tar en bild (eller skriver en artikel) "beskär" man ju verkligheten. Man kan inte visa/berätta allt i hela världen. Om den "beskärningen" är en lögn eller inte är givetvis upp till varje enskild betraktare att bedöma. Det som är sanning för en person behöver inte vara det för en annan.
 
Allt du radar upp som problem fixar en bra fotograf med rätt utrustning - behövs ingen artificiell efterbehandling

//Leif

Nej tyvärr har du fel där.

Inte ens en Hasselbladare eller storformatare har i närheten av samma dynamiska omfång som ett mänskligt öga, få vidvinkliga objektiv är så raktecknande att de inte böjer till exempel väggarna på ett hus.

Den utrustnngen är dessutom svindyr. Till exempel ett tilt-shift objektiv kostar ju bortåt 20 000 kr eller något, den effekten kan ju iallafall delvis fås genom det du kallar "artificiell efterbehandling".

Sedan är det klart att en skicklig fotograf och en bra kamerautrustning klarar av att gå runt de här problemen på ett bättre sätt än en sämre fotograf med sämre utrustning, men det är ändå sååå långt ifrån vad som går att justera i ett bilbehandlingsprogram.
 
Nja, alltså om man tänker sig en bild och kommer hem och det visar sig att bilden blev precis så kallar jag det en perfekt tagen bild.

Då är det inte du som lyckats utan "de japanske ingenjörerna" som för en gångs skull lyckats pricka just hur du ville att bilden skulle se ut :) Inte illa med tanke på att de inte ens sett bilden ;)
 
Hur existerar en bild som är helt oredigerad? Antingen skapas bilden med de inställningar som du gjort i ditt bildbehandlingsprogram eller skapas bilden med de inställningar som en tekniker gjorde i det bildbehandlingsprogram som finns i kameran.
Nej det existerar inte en bild som är helt oredigerad, det jag menar med det är att jag själv inte rört reglagen. Då kan jag ju i förväg veta hur datorn kommer att behandla bilden och hur jag ska exponera för att det ska bli rätt.

Det finns ju ingen analog bild som är helt oredigerad isåfall, man kan ju använda olika filmer och framkallningar för att ge helt olika effekter. Den kan ju till och med bli svartvit, då kan man ju lura i folk vad som helst :)

Skulle det senare, som alltså är gjort av en människa som inte har en aning om vad som fotograferas, vara mera ultimat än en som är gjord av en människa som befunnit sig på plats, upplevt vad som hände framför kameran och förhoppningsvis har en vision om hur han/hon vill förmedla detta till en betraktare?

Stefan

Alltså blir inte bilden som jag vill direkt ur kameran drar jag ju lite i reglagen, blir den bra så låter jag bli det.

Det är ju dessutom inte bara exponering och färger som kan behöva justeras. Bilden kan ju beskäras och grejas med, och något som inte passar in kan behövas tas bort. Det finns ju ingen möjlighet att programmera en kamera så den komponerar bilden rätt och tar bort fula grejer.

Till exempel har jag justerat exponeringsförinställningen i kameran för att få den att exponera som jag vill.
 
Nja, en kamera kan precis som människans öga variera bländaren "beroende på vad som betittas".

Bonusen ögat har är att processorn bakom anpassar sig i realtid till den del av kompositionen som för ögonblicket är intressant.
Realtids-HDR alltså :)

Den gråa klumpen kompenserar även för ögats rätt usla optiska egenskaper.
 
Då är det inte du som lyckats utan "de japanske ingenjörerna" som för en gångs skull lyckats pricka just hur du ville att bilden skulle se ut :) Inte illa med tanke på att de inte ens sett bilden ;)

Jag tycker det här med förlöjligandet av "den japanske ingenjören" ofta är lite trist. De flesta kameror ger i allmänhet rätt OK bilder med de normala inställningarna. Är man inte nöjd med dem kan man justera dem rätt mycket. Alltså kan man mycket väl själv ha ställt in kameran på det sätt som passar bilden.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar