Annons

Analog fotografering.

Produkter
(logga in för att koppla)
Jag gick över till den digitala tekniken 2004 och har inte längtat tillbaka till det analoga sedan dess.

Jag gick också över 2004 . Dock har jag mycket diabilder att digitalisera och har på senare tid kollat mer och mer på Fullt på YouTube som fotograferar med film eftersom jag blivit mer och mer intresserad igen och hade bestämt mig att återuppta filmfoto i mindre skala innan det hade gått 20 år, nu skedde det ett år innan. Jag hade kvar lite gamla grejer som Pentax ME (bara bländarprioritet) och Nikon F-801s (autofokus) vilka funkar bra. Sen har jag en Nikon FA Som frammatningsarmen är paj på, alltså den man drar fram filmen med och då infinner sig frågan om jag ska köpa en ny FA eller om man ska satsa på Nikon FM2 som är helt manuell eller F3. Jag vill kunna ställa in allt manuellt utan autofocus också så frågan är vilken jag ska köpa för jag sneglar som sagt på FM2 och F3 nu. Tacksam för svar och tips och råd och själv är jag bara 54 men ändå. Att jag inte satsa på en ny FA är för att jag läst någonting om problem med gamla kretskort på FA.

Micke i Västerås, bodde i Botkyrka innan.
 
Vill du ha en "framtidssäker" kamera bör det vara minimalt med elektronik för elektroniken ger förr eller senare upp även om man inte använder kameran. Så t.ex en Nikon FM har ju bara ljusmätning elektroniskt.
F3 är kameran utan AF men med flest möjligheter (titta på en förteckning över tillbehör till F3).
Den har dock elektronisk slutare (det finns ett "nödläge" på 1/60s att använda om batteriet tar slut) och en LCD-diplay som bleknar med tiden. När F3:an fungerar som den ska är den dock mycket trevlig att använda.
Ska det bara vara för att det är film finns ju F5 och F100 (F6 är dyr) som fungerar i stort som en vanlig modern DSLR men utan display för bildvisning. Men notera varningen för fallerande elektronik.
 
Jag trodde F3 hade en vanlig mekanisk slutare som de flesta analoga kamerorna har/hade.
Drar den fram filmen automatiskt också elleör gör man det själv?
 
Ska det bara vara för att det är film finns ju F5 och F100 (F6 är dyr) som fungerar i stort som en vanlig modern DSLR men utan display för bildvisning. Men notera varningen för fallerande elektronik.
F5 har nackdelen att batterigreppet/motorn är fast monterat.
F100 lider av att dörrlåsen brukar vara trasiga ibland, men det finns reparationssatser att köpa om man vill meka själv lite.
F6 är perfekt. :)

F90 eller F90s är inte heller en dålig kamera i det här sammanhanget.

Om man vill ha en mycket hållbar och helt mekanisk kamera, men med ljusmätare om så önskas, rekommenderar jag F2.
 
Slutaren är elektroniskt styrd för att möjliggöra automatisk exponering.
Frammatningen är manuell som vanligt.
F3 har en slutartid som är mekaniskt styrd (1/60 s om jag minns rätt). Övriga tider styrs elektroniskt och kräver ett fungerande batteri.

Filmframmatningen kan göras med en påmonterad motor (samma finess finns till F och F2).

F3 kom i början av 1980-talet. Det var då som alla kameratillverkare på bred front rullade ut kameror med elektroniskt styrda slutare. Sådana fanns även på 1970-talet men i lite mindre omfattning.
 
Senast ändrad:
Vilken av Nikons 60-70-80-talsmodeller som är pålitligast är nog ett rent lotteri, oavsett om de är elektroniskt styrda eller inte. Min egen erfarenhet är att elektronisk styrning funkar bättre och mer pålitligt. Men i de sällsynta fall elektroniken lägger av är det gonatt.

Mitt råd är alltså att känna efter vilken modell du själv gillar bäst och leta upp ett välvårdat exemplar. Vill tipsa om FE, som antagligen är billigast av alla modeller och som har ljusmätning via nålmatchningssystemet i stället för lysdioder (FM/FM2) eller LCD (F3). Dessutom bländarprioritet.
 
Nej, det är knappast ett rent lotteri. De ensiffriga F-modellerna torde vara robustare i allmänhet och just F2 har ett grundmurat rykte som en kamera som man kan lita på.

Anekdot:

FOTO gjorde ett regntest av ett antal kameror nån gång i mitten(?) av 1970-talet. Man ställde kamerorna under en slags dusch och öppnade kranen. Med jämna mellanrum provade man kamerorna för att se om de fortfarande fungerade. En efter en föll de ifrån, men när det var dags att avsluta testet (efter ett dygn, eller kanske två, jag minns inte) så var det bara Nikon F2 som fortfarande fungerade som vanligt.

Kamerorna som testades var toppmodellerna från den tidens stora kameratillverkare. Ett drygt halvdussin kameror, om jag minns rätt.

N.B: vid den tiden var inte "väderskydd" något som kameratillverkarna hade som försäljningsargument, så det var kanske lite av ett lotteri hur mycket de olika kameramärkena tålde när det gäller regn.

Jag har kvar mina nummer av FOTO från 1970-talet så om jag får tråkigt nån dag så ska jag försöka leta rätt på testet (om jag kommer ihåg det! :) )

[Ändring: rättade stavfel]
 
Senast ändrad:
Nikon F2 alla gånger. Jag har haft två, men sålt båda. Inte för att de inte var bra, men jag föredrar Canon F1 rent handhavandemässigt.

Jag fotograferar nog 95% analogt, jag tror inte ens att jag riktigt gillar att fotografera med digitalkameran. Det har gått så långt att jag till och med funderar på att sälja digitalkameran. Kanske köpa en billigare modell bara för att ha en digital kamera i huset, och köpa film och fotopapper för mellanskillnaden. Film må ha blivit dyrt men papper är ännu värre, och det går åt minst två stycken för att få i alla fall en vettig förstoring.
 
Nej, det är knappast ett rent lotteri. De ensiffriga F-modellerna torde vara robustare i allmänhet och just F2 har ett grundmurat rykte som en kamera som man kan lita på.

F2 är sannolikt den bäst konstruerade kameran, men den är också äldst, och det finns goda anledningar att tro att de ensiffriga modellerna är de som levt de hårdaste liven. Det som spelar roll i dag är inte hur tålig en 40-50 år gammal kamera var när den var ny, utan hur den har använts sedan dess.

Tills någon presenterar hård data (från de senaste åren) som visar på det motsatta står jag fast vid att det är ett rent lotteri där det enda som spelar roll är skicket på det enskilda exemplaret. Personligen litar jag mer på de elektroniskt styrda modellerna eftersom elektronik tenderar att funka perfekt tills den inte funkar alls, men jag misstänker att jag är i minoritet i det avseendet.

Anekdotiskt har jag personligen haft F2, F3, FE, FE2, FM2, FA, och F4. De enda som gått sönder är en F2 och en F4; slutaren la av i F2, och autofokusmotorn la av i en F4 (den funkar fint i övrigt).
 
Ja, man måste givetvis välja exemplar med omsorg. Det gäller alla begagnade kameror. Poängen är snarare att chansen att ett slumpmässigt exemplar av en F2 är bra är större än för de flesta andra kameror från 1970-talet.

När det gäller mekanik vs elektronik så är det en ganska svår fråga. Bra mekanik blir i allmänhet inte dålig bara av att bli gammal. En del typer av elektronik åldras och "slits" utan att användas.
Sämst är då förstås klent konstruerad mekanik som styrs elektroniskt. :)
 
Ja, man måste givetvis välja exemplar med omsorg. Det gäller alla begagnade kameror. Poängen är snarare att chansen att ett slumpmässigt exemplar av en F2 är bra är större än för de flesta andra kameror från 1970-talet.

Jag tror inte det (jämfört med andra Nikon alltså). Större chans att en FM(2) eller FE(2) är fullt fungerande eftersom de är nyare, nästan lika välkonstruerade, och sannolikt har levt ett stillsammare liv. Men som sagt, det finns ingen tillförlitlig statistik så vi vet inte.
 
Nikon F2 alla gånger. Jag har haft två, men sålt båda. Inte för att de inte var bra, men jag föredrar Canon F1 rent handhavandemässigt.

Jag fotograferar nog 95% analogt, jag tror inte ens att jag riktigt gillar att fotografera med digitalkameran. Det har gått så långt att jag till och med funderar på att sälja digitalkameran. Kanske köpa en billigare modell bara för att ha en digital kamera i huset, och köpa film och fotopapper för mellanskillnaden. Film må ha blivit dyrt men papper är ännu värre, och det går åt minst två stycken för att få i alla fall en vettig förstoring.
Jag har Canon F1 i perfekt skick: Bästa kamera jag någonsing har
 
Nej, det är knappast ett rent lotteri. De ensiffriga F-modellerna torde vara robustare i allmänhet och just F2 har ett grundmurat rykte som en kamera som man kan lita på.

Anekdot:

FOTO gjorde ett regntest av ett antal kameror nån gång i mitten(?) av 1970-talet. Man ställde kamerorna under en slags dusch och öppnade kranen. Med jämna mellanrum provade man kamerorna för att se om de fortfarande fungerade. En efter en föll de ifrån, men när det var dags att avsluta testet (efter ett dygn, eller kanske två, jag minns inte) så var det bara Nikon F2 som fortfarande fungerade som vanligt.

Kamerorna som testades var toppmodellerna från den tidens stora kameratillverkare. Ett drygt halvdussin kameror, om jag minns rätt.

N.B: vid den tiden var inte "väderskydd" något som kameratillverkarna hade som försäljningsargument, så det var kanske lite av ett lotteri hur mycket de olika kameramärkena tålde när det gäller regn.

Jag har kvar mina nummer av FOTO från 1970-talet så om jag får tråkigt nån dag så ska jag försöka leta rätt på testet (om jag kommer ihåg det! :) )

[Ändring: rättade stavfel]

Minns också detta testet, nu är minnet bra men kort. Vill minnas att kamerorna inte stod under en dusch med vatten utan i samma utrymme som duschen och den höga luftfuktigheten gjorde att många kameror slutade att fungera efter ett tag. Kanske inte ett helt vetenskapligt test men kul att läsa om. Vore kul med något liknande idag med vädertätade kameror.
 
Min erfarenhet är att om kamerorna är helt mekaniska och utan elektronik så går det oftast att reparera på verkstad. Är det elektronik då blir det ofta ett problem pga. Brist på delar.
 
Min erfarenhet är att om kamerorna är helt mekaniska och utan elektronik så går det oftast att reparera på verkstad. Är det elektronik då blir det ofta ett problem pga. Brist på delar.
När det gället mekaniska kameror är det i stället brist på kompetens. Det finns/fanns ett fåtal som är erkänt duktiga på att reparera Nikon, men de har börjat gå bort eller gå i pension. Även till mekaniska kameror börjar det bli svårt med delar, men det finns ganska många donatorkameror. Som tur är räcker det ofta med en CLA för att få liv i gamla kameror, och de går fortfarande att få gjorda, ett tag till i alla fall.

Vad jag vet är det bara Leica som fortfarande erbjuder in-house reparationer även för sina gamla kameror. Om man har råd.
 
Jag "blev digital" för eget bruk 2012 men aldrig känt migt så bekväm med DSLR eftersom jag tycker det är lite svårt med manuel fokusering. Det, och annat jag inte gillade, löste Nikon Zfc för mig. Dock har utvecklingen av A.I. gjort att jag fotograferar mer och mer film igen. I mitt arbete som gymnasielärare handskas jag dagligen med positiva och negativa effekter av A.I. Film kanske är lite dyrt och opraktiskt, men mycket tillfredsställande på sitt sätt.

Balansen jag hittat för min egen del är svart-vit med film och färg med digitalkamera.

Analogt: Nikon FM2, Leica III, Rollei 35
Digitalt: Nikon Zf & Zfc

Vad det gäller reparatörer vet jag att det finns i Malmö och i Stockholm, och kommer helt säkert nya generationers nördar som fattar intresse :)
 
.

Mitt råd är alltså att känna efter vilken modell du själv gillar bäst och leta upp ett välvårdat exemplar. Vill tipsa om FE, som antagligen är billigast av alla modeller och som har ljusmätning via nålmatchningssystemet i stället för lysdioder (FM/FM2) eller LCD (F3). Dessutom bländarprioritet.

FE kan man inte ställa in exponeringstid
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar