Annons

Aftonbladet vs Canon

Produkter
(logga in för att koppla)
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Och du är inte först med att kalla dig pessimistkonsult, Lennart. Euskefeurat var före. Det passar som bra in i den norrbottniska folksjälen.

http://www.youtube.com/watch?v=JQX4NPUAonI&feature=youtube_gdata_player

Ja, där ser man. Får väl bli "Mörktänkarcoach" istället. I övrigt sällar jag mig till Sten-Åkes tankar om det hela.

Vad gäller begreppet konsult har för mig att förre franska presidenten Pompidou ytrrade något som hade den här andemeningen. Inte helt ordagrant citerat m a o, men ingen poäng förlorad.

"De tre främsta faktorerna för att få något att gå snett är Kvinnor, Spel och Konsulter. Kvinnor är det behagligaste sättet, spel är det snabbaste men konsulter det säkraste"

Vidare närmar sig Julen, där jag önskat att Bengt Sändh sjungit "Nu är den förbannade julen här..." istället för dito "sommaren". Jag HATAR dessa påtvingade träffar där allt ska vara så saaaatans trevligt.
För övrigt är ju julen egentligen en religiös högtid. Jesus drev månglarna ur templet för längesedan. Nu styr månglarna templen. Även för agnostikern eller den icke troende borde månglarjulen te sig alltmer hysteriskt smaklös.
 
Senast ändrad:
Nä, just det. Det är inte lönt att oroa sig, det ordnar sig ändå aldrig.

En högst beaktansvärd tanke i sann pessimistiskt anda, men då inställer sig frågan varför så många på FS oroar sig över sina kamerors prestanda. Freud hade ofelbart kopplat det hela till impotensrädsla ller kastrationsångest.

Själv ser jag det lite annorlunda. Man oroar sig över 1 EV DR för att man a/inte har tillräckligt med riktiga problem eller b/ för att man undantränger de problemen.

Så varför engagerar vi oss i AB:s val av kameror. Vi kunde ju lika gärna engagera oss i reportrarnas och fotografernas val av kalsonger/trosor.
 
En högst beaktansvärd tanke i sann pessimistiskt anda, men då inställer sig frågan varför så många på FS oroar sig över sina kamerors prestanda. Freud hade ofelbart kopplat det hela till impotensrädsla ller kastrationsångest.

Så är det naturligvis! Själv är jag rätt nöjd med det jag har. Både det ena och det andra :)
 
George Best han såg annorlunda på sakernas ting. Han sade, jag har spenderat mycket pengar på vin, kvinnor och snabba bilar, resten slösade jag bort.

//Bengt.
 
En högst beaktansvärd tanke i sann pessimistiskt anda, men då inställer sig frågan varför så många på FS oroar sig över sina kamerors prestanda. Freud hade ofelbart kopplat det hela till impotensrädsla ller kastrationsångest.
.

Man var mer än nöjd och glad från början, Innan man började jämföra med andras, sedan så önskade man hade lite längre, grövre, rappare och en som syns bättre i mörkret, detta utan att ta kraft från batteriet.

Jag har väl aldrig varit så glad över kamera remmen sedan jag fyllde 45 :)


Michael - Rem användare -
 
"As an online discussion grows longer, the probability of a comparison involving Nazis or Hitler approaches 1."

Den stämmer.

Andreas - Jag kan engelska -

Edit:


Visst! Det stämmer t o m in på trådens ämne:

- There are many corollaries to Godwin's law, some considered more "canonical".....

ROFL! Så långt har jag aldrig ens läst artikeln. Hysteriskt roligt, nu måste jag fortsätta jobba.
 
"As an online discussion grows longer, the probability of a comparison involving Nazis or Hitler approaches 1."

Den stämmer.

Andreas - Jag kan engelska -

"Whether it applies to humorous use or references to oneself is open to interpretation, since this would not be a fallacious attack against a debate opponent."

Känns som att den inte stämmer på mitt inlägg, då jag inte attackerar eller motsäger mig tråden men snarare ger en sarkastisk bild av skolpolitiken idag som ett svar på en annans sarkasm. Så nej jag har inte dödat tråden genom att dra in Hitler i den :)

Men vill man kan man gå in och plocka lite sk "lagar" här http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_adages_named_after_people som förodlingen kan stämma bättre överens med denna tråden?

Ja saknar den gömda korven trådar här på FS.
 
Personligen tycker jag den som drar in Hitler och nazister som liknelse i en diskussion omedelbart förlorar, det är bara för dålig smak och oförskämt mot den eller det man diskuterar.
 
Det är ingen ide att vara pessimist. Det funkar ändå inte...

Klart att det gör. Motsatsen förskräcker. Vi har ju knappt kommit ur krisen än!
Hellre en realistisk omvärldsbeskrivning än ett önsketänkande.
Bättre med en karta med distanser som stämmer, än en som gör dig omotiverat glad.
Varför är det bättre med en avståndsbeskrivning till ett mål som är orealistiskt kort än en som är realistisk och riktig?
 
.........................Vidare närmar sig Julen, där jag önskat att Bengt Sändh sjungit "Nu är den förbannade julen här..." istället för dito "sommaren". Jag HATAR dessa påtvingade träffar där allt ska vara så saaaatans trevligt.
För övrigt är ju julen egentligen en religiös högtid. Jesus drev månglarna ur templet för längesedan. Nu styr månglarna templen. Även för agnostikern eller den icke troende borde månglarjulen te sig alltmer hysteriskt smaklös.

Åh det är inte så farligt. En hel generation har just avlidit hastigt i vår släkt de senaste två månaderna, så jag vet inte om det blir så mycket till julfirande och påtvingade träffar ändå i år. Det är nog inställt är jag rädd. Å andra sidan har väl aldrig en stor del av släkten firat någon vidare jul. Det började redan när min pappa och hans syskon stötte på farfar, som var en sturig gammal flottare och skogsarbetare, om att han måste fixa julklappar. "En klapp i arslet kan ni väl alltid få", lär han ha sagt till de små förväntansfulla tindrande barnen och så var det slutsnackat om den saken. Säga vad man vill, men inte fan var det snack om något sopande och "curlande" framför fötterna på små telningarna där inte.
 
Inte begriper jag hur farsan och morsan fick till det när julen kom. 7 barn hade dom fått, som sedan själva fick en drös med ungar, det var födelsedagar där alla då skulle ha någonting, först dom egna sju, sedan barn/barnen. och sen den jäkla julen.

farsan jobbade själv medans mor gick hemma, av vissa fick mor ett par strumpor för någon tia.
fyvale vad jag tänkt på dessa jäkla jular, sedan skulle alla ha julmat också.

änglabarnen, var ju viktigare än något, alla skulle ha lika mycket, herregud vad morsan vände på kronan. Flera av barnen fick mera julklappar på en jul än vad jag fick på 10 jular.
syskonskaran rörde på sig så klart, så vissa lättnader kom väl, men samtidgt förändrades samhället, så att ställa en planka på lut och släppa bilar från den, som farsan brukade fixa, den tiden var över.

Har aldrig känt någon påklistrad glädje för den förbannade julen, det handlade mera om vem fick vad och vad kostade det, sedan glufsade och åt man så magen var som en ballong.

Orkar inte höra längre på dessa skådespelare (verkar vara en form av guds änglar) som när någon blivit pappa så är dom så överlyckliga så det finns bara inte, och när deras egen far dör vid 92 års ålder så mår dom dåligt resten av livet, han hade mer att ge, han var så glad. interjuver med den stackars skådespelaren, och dennes närhet till pappan blir följetong i veckopressen, ja säger bara herregud.

//Bengt.
 
Åh det är inte så farligt. En hel generation har just avlidit hastigt i vår släkt de senaste två månaderna, så jag vet inte om det blir så mycket till julfirande och påtvingade träffar ändå i år. Det är nog inställt är jag rädd. Å andra sidan har väl aldrig en stor del av släkten firat någon vidare jul. Det började redan när min pappa och hans syskon stötte på farfar, som var en sturig gammal flottare och skogsarbetare, om att han måste fixa julklappar. "En klapp i arslet kan ni väl alltid få", lär han ha sagt till de små förväntansfulla tindrande barnen och så var det slutsnackat om den saken. Säga vad man vill, men inte fan var det snack om något sopande och "curlande" framför fötterna på små telningarna där inte.

När jag växte upp togs det inte speciellt hårt på julen. Dels av ekonomiska skäl och dels p g a att mamma och pappa redan anno dazumal genomskådat julen. Men jag blev ingift i en släkt som tog julen stenhårt. Och den släken är långlivad medan mor och far är döda sedan många år.

När jag var anställd pressfotograf brukade jag på ett fint sätt hemlighålla för familjen att jag anmält mig själv för tjänstgöring julafton och juldagen. De andra fotograferna blev glada eftersom endast redaktionen under julen bemannades med en fotograf. Jag hann hem 1 tim under em för ett hastigt julfirande och sedan i jobb igen. Ganska bekväma jobb som gav rejäl OB dessutom. För familjen angav jag suckande: Fan, jag har blivit beordrad att jobba i år igen.

Okej, jag är fullständigt associal. Det var väl helt okej när ungarna var små, men nu är ju allt så upphaussat runtomkring en.

Kommer inte ihåg om det Hasse Alfredsson eller Tage D (eller någon annan) som berättade om julen på "den gamla goda tiden". I alla fall:

"När det var jul fick man vara glad om man fick ett kok stryk och farsan gick ut och pinkade en liten isbana i backen så att man kunde åka på en pappskiva nerför. Om det töade fick man åka ändå och på kvällen fick man bocka och tacka för yllestrumporna man fick."
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.