Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Varför efterbehandla?

Produkter
(logga in för att koppla)
En del säger att den nya tekniken gör att vi måste ha nya gränser.

Jag tycker tvärtom att det är hedervärt av branschen att behålla den gamla definitionen; att när man lägger till eller tar bort "saker" så är det bildmanipulation. Oavsett media, analog/digitalt osv.

Inte har vi blivit känsligare, det är nog bara så att det är lättare och därmed vanligare idag."

Håller med, för att utveckla det sista lite:

1) Jag tror det också att handlar om något så enkelt (och därmed lätt att glömma bort) som att det är enklare att diskutera sådana här frågor idag - som i sådana här forum. Vi sitter ju här som på ett veckolångt klubbmöte för en rikstäckande fotoklubb ... Enbart det gör nog att frågan diskuteras mer.

2) Digitaltekniken är fortfarande, sett i ett längre perspektiv, faktiskt fortfarande hyfsat "ny" - det är ju bara lite under lite drygt 10 år som majoriteten av entusiaster hunnit ha tillgång till digitalkameror. Och så länge en teknik känns ny så är det nog rätt naturligt att vara mer ifrågasättande kring hur den används.

3) Sist men inte minst är aktivt fotograferande på entusiastnivå helt enkelt mer spritt nu än någonsin förr. Om fler och fler olika människor håller på så blir det nog fler åsikter om hur det kan/får/borde gå till ...
 
Det beror helt på syftet med fotograferandet

Intressant fråga och tråd!

Svaret på frågan beror på vilket syfte man har med sitt fotograferande.

Frågar man en fotojournalist eller konstnär så kommer svaret att variera utan att någon har "rätt" eller "fel".

Hursom är inte kameran ett perfekt verktyg och även om den kan frysa ett ögonblick blir det alltid en tolkning. Fotografen har genom att vara på en plats vid en viss tid redan i detta urval tagit ett beslut som inte är objektivt.

Ljuset i gryning eller skymning är inte representativt för hur en plats ser ut största delen av dagen.

Men beroende på mitt syfte med fotot kan det vara både rätt och fel att efterbehandla det.

Den bifogade filen är givetvis efterbehandlad, syftet är att förstärka känslan av mystik och kyla. Rätt eller fel, bra eller dåligt det kan vi ha olika åsikter om.
 

Bilagor

  • bluewaterbirch-web.jpg
    bluewaterbirch-web.jpg
    500.2 KB · Visningar: 44
Glöm inte bort trådskaparens fråga

Citat av TS Emelie:
"Alla är vi nybörjare någon gång och där är jag nu. Jag bara funderar varför så många fotografer förändrar mestadelen av sina fotografier digitalt? Borde inte målet att göra så pass bra bilder att ingen redigering behövs?

Kamerorna är så pass bra idag så ett näst intill perfekt foto måste gå att få."


Det här är inte en fråga ställd av gamla gubbar som fotade med diafilm på 60- och 70-talen som en del tycks tro utan av en förmodligen ganska representativ kvinna av idag 2014 (och det gäller förmodligen även en massa män). Den är värd att reflektera över utan att dra igång ytterligare tröstlös RAW vs JPEG-diskussion RAW-nördar emellan som vi här inte fattar att vi utgör en marginell del av fotovärlden idag. Jag undrar varför det ska behöva lyftas att fotovärlden idag till en förkrossande del speglas i filformatet JPEG. Borde inte det stämma till en liten eftertanke åtminstone? Nätet lever och andas JPEG punkt.

Jag vet att en del yrkesfotografer välkomnade starkt att JPEG direkt ur kameran var så bra när Canon 5D MK III kom. Självklart börjar tillverkarna fatta att även yrkesfolk har nytta - när det är verkligt bråttom - av JPEG-filer som är bra direkt ur kameran. Det är en komparativ fördel för de tillverkare som fixar detta. Time is Money och de som bäst löser detta kommer att belönas av marknaden. De andra som inte fattar detta kommer att tvingas fatta detta om de vill vara med i matchen.
 
Pressfotografers stressade tillvaro har nog inte så mycket att göra med trådskaparens fråga, skulle jag tro.

Givetvis får folk försöka göra den perfekta bilden direkt i kameran, utan efterbehandling, med eller utan automatik, men de kommer ibland att misslyckas helt enkelt för att det inte går att tillräckligt fort förutsäga allting som kan hända. Då är en RAW-fil skön att ha så att man kan rädda sin bild i efterbehandling. I de allra flesta fall lär dock JPEG-filen från kameran duga alldeles utmärkt.
 
För mig är detta resonemang om att det skulle gå att göra en bild direkt ut ur kameran väldigt märkligt. Visst går det att få ut en bild rakt upp och ner, men då är ju fotografen fullständigt beroende av de inställningar som kameratillverkaren har byggt in i kameran. Och i dessa inställningar finns inget objektivt, inget korrekt. Det är en subjektiv bedömning av personer som testar bildernas utseende mot en referensgrupp för att få fram vilken inställning som ger den mest tilltalande bilden.

Har du hört en låt framfört av två olika grupper? Även om de noter de utgår från, de texter de utgår från, är desamma, låter det olika. Ibland väldigt lite, ibland är det en helt annan låt. När en fotograf gör en bild väljer denne en tidpunkt, ett utsnitt, ett ljus. Men sedan går det ju vidare i alla val som påverkar bildens presentation. Vilken färgbalans, färgmättnad, kontrast, exponering, skärpning, med mera väljer fotografen att arbeta med? Det finns inget objektivt i dessa val, det är förhoppningsvis medvetna val om hur bilden ska presenteras så att betraktaren upplever den på så sätt som fotografen vill att den ska upplevas.

Med vänliga hälsningar

Stefan
 
För mig är detta resonemang om att det skulle gå att göra en bild direkt ut ur kameran väldigt märkligt. Visst går det att få ut en bild rakt upp och ner, men då är ju fotografen fullständigt beroende av de inställningar som kameratillverkaren har byggt in i kameran. Och i dessa inställningar finns inget objektivt, inget korrekt. Det är en subjektiv bedömning av personer som testar bildernas utseende mot en referensgrupp för att få fram vilken inställning som ger den mest tilltalande bilden.

Har du hört en låt framfört av två olika grupper? Även om de noter de utgår från, de texter de utgår från, är desamma, låter det olika. Ibland väldigt lite, ibland är det en helt annan låt. När en fotograf gör en bild väljer denne en tidpunkt, ett utsnitt, ett ljus. Men sedan går det ju vidare i alla val som påverkar bildens presentation. Vilken färgbalans, färgmättnad, kontrast, exponering, skärpning, med mera väljer fotografen att arbeta med? Det finns inget objektivt i dessa val, det är förhoppningsvis medvetna val om hur bilden ska presenteras så att betraktaren upplever den på så sätt som fotografen vill att den ska upplevas.

Med vänliga hälsningar

Stefan


Jösses, vad bra skrivet! Håller med till fullo!
Mvh!
 
För mig är detta resonemang om att det skulle gå att göra en bild direkt ut ur kameran väldigt märkligt. Visst går det att få ut en bild rakt upp och ner, men då är ju fotografen fullständigt beroende av de inställningar som kameratillverkaren har byggt in i kameran. Och i dessa inställningar finns inget objektivt, inget korrekt. Det är en subjektiv bedömning av personer som testar bildernas utseende mot en referensgrupp för att få fram vilken inställning som ger den mest tilltalande bilden.

Har du hört en låt framfört av två olika grupper? Även om de noter de utgår från, de texter de utgår från, är desamma, låter det olika. Ibland väldigt lite, ibland är det en helt annan låt. När en fotograf gör en bild väljer denne en tidpunkt, ett utsnitt, ett ljus. Men sedan går det ju vidare i alla val som påverkar bildens presentation. Vilken färgbalans, färgmättnad, kontrast, exponering, skärpning, med mera väljer fotografen att arbeta med? Det finns inget objektivt i dessa val, det är förhoppningsvis medvetna val om hur bilden ska presenteras så att betraktaren upplever den på så sätt som fotografen vill att den ska upplevas.

Med vänliga hälsningar

Stefan

Håller med om alltihop.

Och någonstans i andra stycket övergår det ofta till bildmanipulation. Något jag rutinmässigt gör på nästan alla bilder. Inte vill jag ha fläckar och cigarettfimpar överallt. Undantaget förstås redaktionella bilder som inte får redigeras på detta sätt.
 
Om vi jämför med svartvitt foto har efterbehandling av tex himlen alla dagar varit accepterad och utan omfattande efterbehandling hade inte Ansel Adams, Sebastiao Salgado, Sally Mann osv. aldrig varit kända. Färgbilder kunde förut inte efterbehandlas av vanliga fotografer på samme sätt som svartvitt, men numera går det att jobba digitalt med ljus o stämning på precis samma sätt som förut i svartvitt. När inte det rör sig om direkt manipulation ser inte jag någon större skillnad.

- är det ok att få bättre färgmätning genom att sätta ett pol- eller skylightfilter framför objektivet – men inte accepterad att lyfta färgmätningen i Photoshop?
- är det ok att efterbehandla en på bilden helt vit himmel så att molnen kommer att synes (molns som syntes tydligt när bilden togs) i analogt svartvit, men inte digitalt?

Mvh. Johannes
 
Senast ändrad:
I kunskapskanalen gick i höstas(tror jag) ett program om färg. I vissa kulturer hade man inte namn för alla färger och kunde inte heller uppfatta dom, mycket märkligt. Vems värkilghet är sann? Deras, våran eller kamerantillverkarnas?
För 140 år sedan när Impressinoismen slog igenom blev den utskrattad för deras sätt att måla naturen - alltså deras intryck av den. Picasso, Cesanne och alla andra tolkade vad dom såg. Det finns väl ingen idag som klagar på det?
Jag har målat i många år och där valde man natuligtvis att ta med det som passade -ett enda gigantiskt manilulerande.
Jag är säker på att många här skulle få en helt annan syn på foto som en konstart om kunskapen om konst ökade.
Vill man jobba med bilden och skapa sin egen verklighet är det självklart att fota i RAW
 
För mig är detta resonemang om att det skulle gå att göra en bild direkt ut ur kameran väldigt märkligt. Visst går det att få ut en bild rakt upp och ner, men då är ju fotografen fullständigt beroende av de inställningar som kameratillverkaren har byggt in i kameran. Och i dessa inställningar finns inget objektivt, inget korrekt. Det är en subjektiv bedömning av personer som testar bildernas utseende mot en referensgrupp för att få fram vilken inställning som ger den mest tilltalande bilden.

Har du hört en låt framfört av två olika grupper? Även om de noter de utgår från, de texter de utgår från, är desamma, låter det olika. Ibland väldigt lite, ibland är det en helt annan låt. När en fotograf gör en bild väljer denne en tidpunkt, ett utsnitt, ett ljus. Men sedan går det ju vidare i alla val som påverkar bildens presentation. Vilken färgbalans, färgmättnad, kontrast, exponering, skärpning, med mera väljer fotografen att arbeta med? Det finns inget objektivt i dessa val, det är förhoppningsvis medvetna val om hur bilden ska presenteras så att betraktaren upplever den på så sätt som fotografen vill att den ska upplevas.

Med vänliga hälsningar

Stefan


Har man en bättre kamera går ju mycket av det där att ställa in i kameran, så frågan är väl inte om man ska efterbehandla eller inte. Frågan är om man ska efterbehandla eller om man ska förbehandla (dvs göra inställningar i kameran) för att få den perfekta bilden. De flesta flesta väljer att efterbehandla istället för att förbehandla, eftersom verktygen för efterbehandling är så mycket enklare än att bläddra i kamerans menyer och pilla en massa före varje bild. Då är risken dessutom mycket mindre att man missar bra bilder medan man står och pillar in rätt inställningar på kameran. Dessutom är det ju svårt att veta hur man ska förbehandla. Man ser ju inte resultatet av sin förbehandling förrän man faktiskt tagit bilden, och då är det bara att göra en ny förbehandlng och ta en ny bild.
 
Dessutom är det ju svårt att veta hur man ska förbehandla. Man ser ju inte resultatet av sin förbehandling förrän man faktiskt tagit bilden, och då är det bara att göra en ny förbehandlng och ta en ny bild.

Och jämfört med de stora möjligheter som finns vid en efterbehandling är ju förbehandlingsmöjligheterna mycket begränsade. Och då menar jag även om man håller sig inom de ramar som brukar betraktas som att bilden inte manipuleras.
 
De flesta flesta väljer att efterbehandla istället för att förbehandla, eftersom verktygen för efterbehandling är så mycket enklare än att bläddra i kamerans menyer och pilla en massa före varje bild. Då är risken dessutom mycket mindre att man missar bra bilder medan man står och pillar in rätt inställningar på kameran. Dessutom är det ju svårt att veta hur man ska förbehandla. Man ser ju inte resultatet av sin förbehandling förrän man faktiskt tagit bilden, och då är det bara att göra en ny förbehandlng och ta en ny bild.

Jag tror nog att det absoult vanligaste bland mer aktiva fotografer är en blandning av både för- och efterbehandling. Dels då rent bildmässiga avväganden (vinkel, utsnitt, ljus, för-/bakgrund m m), dels tekniska inställningar i kameran ("1600 iso och 5,6 funkar nog här") och sedan efteråt diverse justerande av det man uppnått.

Sedan får vi inte heller glömma allt det som händer med bilder efter att de behandlats i ett redigeringsprogram - de grövsta bildmanipulationerna (i meningen "ändra en bild till en tolkning som inte var uppenbar i det ögonblick den togs") nog snarare sker i till exempel layoutprogram eller publiceringssystem där man skriver dit bildtexter och rubriker ...

Jag minns ett klassiskt exempel där en frilansfotograf tagit en bild för - har jag för mig - någon slags heminredningstidning. Bilden innehöll några människor som satt i en trädgård en sommarkväll och hade det trevligt runt ett bord, med en vinflaska och vinglas. Sedan använde tidningsförlaget samma bild i tidningen Vårdguiden för Stockholm, men då som ingressbild för en artikel om alkoholism och med en rubrik i stil med "Har du problem med alkohol?". Personerna som var med på bilden blev inte oväntat lite gramse och en tvist mellan dem, fotografen och förlaget följde. Att helt byta sammanhang för en bild kan ju innebära en ganska kraftig ändring av hur den tolkas - vilket många av oss uppfattar som manipulation.
 
För mig är detta resonemang om att det skulle gå att göra en bild direkt ut ur kameran väldigt märkligt. Visst går det att få ut en bild rakt upp och ner, men då är ju fotografen fullständigt beroende av de inställningar som kameratillverkaren har byggt in i kameran. Och i dessa inställningar finns inget objektivt, inget korrekt. Det är en subjektiv bedömning av personer som testar bildernas utseende mot en referensgrupp för att få fram vilken inställning som ger den mest tilltalande bilden.

Har du hört en låt framfört av två olika grupper? Även om de noter de utgår från, de texter de utgår från, är desamma, låter det olika. Ibland väldigt lite, ibland är det en helt annan låt. När en fotograf gör en bild väljer denne en tidpunkt, ett utsnitt, ett ljus. Men sedan går det ju vidare i alla val som påverkar bildens presentation. Vilken färgbalans, färgmättnad, kontrast, exponering, skärpning, med mera väljer fotografen att arbeta med? Det finns inget objektivt i dessa val, det är förhoppningsvis medvetna val om hur bilden ska presenteras så att betraktaren upplever den på så sätt som fotografen vill att den ska upplevas.

Med vänliga hälsningar

Stefan

Klokt uttryckt Stefan.
Jag upplever att problemet är att alla idag är medvetna om att bilder kan manipuleras för att nu använda ett luddigt begrepp.
Få är däremot medvetna om att man också under filmtiden kunde lägga till och ta bort objekt.
Bilder har ju i alla tider varit ett resultat av vad fotografen vill visa.
Filter, val av objektiv, framkallning och ljussättning har alltid påverkat resultatet.
En del verkar vilja att bilden skall visa vad vi sett med våra egna ögon om vi varit på platsen. Detta är ju en helt orimlig tanke om man förstått hur våra ögon fungerar. Vi har ett synfält på nästan 180 grader. Större delen av detta är oskarpt. Sedan har vi som en kikare med skärpa som ständigt fokuserar på vad som är intressant. Sedan skapar hjärnan en bild av helheten.
Våra kameror kan aldrig återge detta.
Lyssnade i måndags på Paul Nickleon från National Geographic. Mycket intressant och en suverän presentation.
Deras regler är strikta. Man får aldrig lägga till eller ta bort något från en bild. DE måste lämna in raw-bilderna ihop med sina redigerade raw-bilder.
Det betyder ju lite för om man tar bilder med extrema vidvinklar som han älskar och sedan förstärker var man vill inom bilden så är den ju ett resultat av skapa en dramatisk bild.
Som han själv sa så är det det sista man gör om man klonar bort ett grässtrå eller störande gren från bilder till National Geographic. Något som inte var tabu på filmtiden.
Han nämnde också att han har en annan syn på om bilden skall med i en kalender eller bok.
Då kan han mycket väl ta bort det störande objektet.
Våra bilder är en tolkning av motivet. Konstnärer har alltid i sina målningar valt att ta med eller utelämna objekt. Som fotografer bör vi nog agera utifrån vem vi skall leverera till.
Alla bilder är i princip manipulerade. Att göra ett motiv till svartvitt är definitivt en manipulation.
Har aldrig hört om någon människa som är så färgblind att de ser världen i gråskala.
Så diskussionen om en bild är mer korrekt om den är gjord i kameran eller från en raw-fil framkallad datorn får man nog se som en nostalgisk syn på dagens verklighet.
 
Hur bilderna blir rakt ur kameran beror ju på hur kameratillverkare o mjukvarutillverkare ställt kamerans olika parametrar per default.
Är det inte roligare o mer kreativt att själv bestämma över hur dina bilder ska se ut?

Inget är så perfekt som det naturen skapat ;-)
Nej då! Har nog aldrig tänkt det som att det är mer kreativt att "skapa" om bliden. Nu fick jag nåt mer att fundera på.
 
Och jämfört med de stora möjligheter som finns vid en efterbehandling är ju förbehandlingsmöjligheterna mycket begränsade. Och då menar jag även om man håller sig inom de ramar som brukar betraktas som att bilden inte manipuleras.

Nu är vi ju på Fotosidan bland alla nördar och så in kommer en människa som uppenbarligen inte är lika nördig som ett genomsnitt här och undrar ungefär som så om det inte går att få hyfsade bilder ur moderna kameror som de är d.v.s. om det går att få något som är "good enough", bara med att ställa in kameran så bilderna blir som man vill ha dem med hjälp av de inbyggda funktionerna. Då svara vi rätt unisont ungefär som vi brukar, att varför släpper du inte den tanken när det kan bli så mycket bättre, ja rent av "state of the art" istället, vilket alla stackars människor som tänker som du uppenbarligen missat.

Hela mobiltelefongrejen handlar ju om JPEG och JPEG:s som nu håller på att bli så bra att kameratillverkarna nästan håller på att få ta ner skylten lite till mans. Jag har aldrig överhuvudtaget hört om RAW i de sammanhangen, fast det skapas RAW internt i de kamerorna också. För den största delen av den gruppen är JPEG direkt ur luren eller vilken kamera som helst för den delen "good enough", för annars skulle man väl lika gärna kunna köpa en Samsung Trend med 3 MP kamera, som jag just gjort och det gör nog inte många fler än jag idag.

Kameraprestanda i mobiler är viktiga idag för folk. Alla är intresserade av bra bilder till mycket liten egen insats (= ingen efterbehandling alls) Till och med tillverkarna av proffssystemkameror lägger ju dessutom ner avsevärd energi på att just skapa riktigt bra JPEG:s "direkt" ur kameran de också, med de inställningsmöjligheter som finns i dessa kameror också märkligt nog eller ...? Lyssnar man med ett öra här så verkar de flesta vara rätt rörande eniga att de kan de sluta med tvärt, för vem bryr sig överhuvudtaget om sånt här? Man undrar ju vem allt detta arbete görs för och varför en del testare envisas med att bedöma JPEG:s ur kamerorna när det finns RAW?

Dessa diskussioner får sällan en riktig chans och blir ofta lite konstiga. Hade de kunnat ta en annan väg tro? Hittills har jag sett det väldigt sällan. Det handlar för det mesta om att valla en stackars förvirrad sate på den enda rätta vägen. Det finns folk som ser mer pragmatiskt på detta men de är i en försvinnande liten minoritet på ställen som dessa men alltså desto fler på andra ställen.

Till TS: Du är inte ensam och det vet du. Hela nätet är fullt av JPEG-bilder. Det är det som är Internet-standard trots att det är så bespottat som det är detta format. För det finns massor av folk som inte vill efterbehandla överhuvudtaget. Mycket av nätets bilder är ett flöde som lever i nuet som ofta inte ens backupas och vi som är här tror oftare att våra bilder ska leva för evigt och då blir det viktigare hur de ser ut före sista vilan.
 
Inget är så perfekt som det naturen skapat ;-)
Jag ser smileyn, men ändå:
Poängen är att kameran inte avbildar det som naturen skapat så värst exakt. Bilden beror på en stor mängd parametrar inställda i kameran, antingen inställda av dig eller inställda av kameratillverkaren.

Nej då! Har nog aldrig tänkt det som att det är mer kreativt att "skapa" om bliden. Nu fick jag nåt mer att fundera på.
Jo, du behåller mycket mer kontroll över slutresultatet om du inte överlåter åt kameratillverkaren att bestämma hur bilden ska se ut (vilket ju är vad du gör om du har kameran inställd på standardinställningar).
 
(Svar till inlägg #135).

Jag utgår för det mesta att den som deltar i trådar här på Fotosidan är fotointresserad på ett lite djupare vis än Instagram-nivån. Det passar då bra med tips om hur man kan efterbehandla på bästa sätt. Speciellt då trådrubriken är "Varför efterbehandla? ".
 
Mentor

Om någon är intresserad så tar jag gärna hjälp av en "mentor".
Kanske inte fungerar så här men jag skulle uppskatta hjälp och stöd i mitt fotograferande. Känner mig lite vilsen. Har nu börjat fota i raw och leker lite mer med bilderna men vet inte om jag är på rätt väg. Verkar lätt bli lite för mycket.......
 
Det kan definitivt vara jobbigt att komma igång med bildredigering på högre nivå. På en enklare med Lightroom, Aperture eller liknande tar det bara lite tid att förstå hur reglagen fungerar.
Det viktigaste är att du har en skärm du kan lita på. Den skall vara profilerad eller kalibrerad. Visar den fel blir allt annat också fel.
Så en hyfsad skärm och en kalibrator är en bra första investering. Detta är lika viktigt oavsett om du redigerar JPEG som RAW.
Skall du sedan satsa mer så rekommenderar jag Moderskeppet Guld. Då har du ett år på dig att med hjälp av kunniga lärare spendera timmar på att gräva ner dig hur man både fotar olika situationer och hur man redigerar olika typer av bilder.
Där finns säkert flera 100 timmar kurser nu.
Idag tror jag att efterbehandling spelar större roll för en uppmärksammad bild än vad själva fotograferingen gör. Den lägger bara grunden.
Så för någon vecka sedan ett längre föredrag med en av National Geographics mer kända fotografer. Han kör normalt extrema vidvinklar vilket gör bilden annorlunda. Fast såg man raw-filen och sedan den färdiga bilden i tidningen var det mycket som ändrats i Photoshop och Lightroom.
Gränsen för National Geographic går vid att man inte får manipulera pixlar, alltså inte ta bort och inte lägga till något i bilden.
Skall man idag sticka ut bland alla de miljarder bilder som varje dag laddas upp till social medier och sajter som Flickr får man nog lära sig ett hantverk. Procis som gamla tiders fotografer var tvungna att var duktiga i mörkrummet för att skapa en bild som stack ut. nEav världens mest kända fotografer var Ansel Adams. Han var en mycket duktig fotograf, men han var en trollkonstnär i mörkrummet. Det var det som gjorde honom känd över hela världen.
 
Har man en bättre kamera går ju mycket av det där att ställa in i kameran, så frågan är väl inte om man ska efterbehandla eller inte. Frågan är om man ska efterbehandla eller om man ska förbehandla (dvs göra inställningar i kameran) för att få den perfekta bilden. De flesta flesta väljer att efterbehandla istället för att förbehandla, eftersom verktygen för efterbehandling är så mycket enklare än att bläddra i kamerans menyer och pilla en massa före varje bild. Då är risken dessutom mycket mindre att man missar bra bilder medan man står och pillar in rätt inställningar på kameran. Dessutom är det ju svårt att veta hur man ska förbehandla. Man ser ju inte resultatet av sin förbehandling förrän man faktiskt tagit bilden, och då är det bara att göra en ny förbehandlng och ta en ny bild.

De flesta väljer inte ens att "förbehandla" som du väljer att uttrycka det och definitivt inte att efterbehandla för de tar sina bilder med simplast tänkbara kameror som lämnar precis allt utom komponering till kameran. De allra flesta bilderna tas idag med mobiltelefoner och inte med någon dedikerad kamera. De flesta mobiler ställer man överhuvudtaget inte in i standardutförande men visst kan man installera appar för det och en del gör det.

Det är många idag som vet hyfsat väl hur resultatet ska bli redan innan de tryckt på avtryckaren. Det gäller alla de som har en hyfsat bra elektronisk sökare i sin kamera - med betoning på sökare och inte bakdisplay då. Det är inte idealiskt i alla sammanhang men för det mesta helt tillräckligt. Jag har haft det och inget annat i tre kamerahus redan sedan fyra-fem år tillbaka. Det är en av de stora fördelarna med EVF-tekniken.
 
ANNONS
Köp TZ99 hos Götaplatsens Foto