Kilogram definierar massa. Denna är oberoende av det gravitationella fält den utsätts för. Tyngden av ett kg beror däremot av tyngdaccelerationen. Tyngden uttrycks i Newton och tyngden av massan 1 kg är på jordytan i Stockholm 9,82 N. Men denna tyngd varierar beroende var på jordklotet man befinner sig, går man upp på ett högt berg minskar tyngden. Detta kommer sig av att man då befinner sig längre från jordens massiva järnkärna, vilken står för ett betydande bidrag till jordens gravitationella fält. Typen av berggrund påverkar också. Rör man sig mot ekvatorn kommer man också att påverkas av centripetalkraften (jodå, det är riktigt att tala om centripetalkraft i ett roterande inertialsystem, vilket jorden utgör). Denna bidrar till att tyngaccelerationen minskar där nere. Mot polerna ökar tyngdaccelerationen i stället.
Kosmiskt nedfall i form av grus och sten ökar i teorin på radien på jordens yttre, lätta skorpa. På detta vis bidrar det till att minska tyngden av ett kg. Däremot, det nedfall som utgörs av järn och tyngre ämnen, kommer att ge ett bidrag till tyngden av ett kg. Men detta är ett högst teoretiskt resonemang, jag spekulerar också lite.
Man har funnit att de kilogramprototyper som finns varierar i vikt, de lever lite sina egna liv. Till viss del beror detta på kända faktorer, men även okända faktorer spelar in. En bättre definition av kilogrammet är därför välkommen.
I dagligt tal är det inte så lätt att hålla isär massa och tyngd. Med vikt avses massa, men vikt är ett ord som rekommenderas att undvika. Men det ingår ju i vårt dagliga språk. Lätt att bli förvirrad här
