SKOLA: Lag & rätt kring fotografering
Illustration: Elin Sandström
Var, vem och hur får jag fotografera? Och vad får andra göra med mina bilder? Förr eller senare brukar alla fotointresserade fråga sig vad juridiken säger om de här frågorna. Här reder vi ut några av de vanligaste frågetecknen.
Fotnot: Texten har uppdaterats 2019.
Var får jag fotografera?
I grunden är det tillåtet att fotografera överallt, precis som det är tillåtet att äta glass eller att gå med gymnastikskor. Men det finns platser och tillfällen där det råder fotoförbud.
Om du befinner dig på allmän plats får du i princip fotografera vad du kan se från där du står, även om det du fotograferar befinner sig på privat mark. Undantaget är skyddsobjekt med fotoförbud. Det är också tillåtet att fotografera på privat mark om det inte finns något anslag om fotoförbud, exempelvis inne på en restaurang.
Skyddsobjekt och domstolar
En del civila och militära anläggningar är klassade som skyddsobjekt med fotoförbud. Då får du inte avbilda anläggningen på bild, även om du står på allmän plats. Alla skyddsobjekt har inte fotoförbud, utan det framgår av de gula skyltar som finns på alla skyddsobjekt. Om du bryter mot förbudet kan din kamera och ditt minneskort bli beslagtaget och du riskerar böter eller fängelse.
Det är inte heller tillåtet att fotografera i domstolssalar. Sedan 1 juli 2019 är det inte heller lagligt att fotografera in i rättssalar utifrån. Det är inte heller att tillåtet att använda utrustning i rättssalen som kan ta bilder, som mobiltelefoner. De ska vara avstängda och undanstoppade medan åhöraren är inne i rättssalen.
Privat mark
Den som äger eller har nyttjanderätt till en privat plats har rätt att bestämma vilka ordningsregler som ska gälla där. Det kan vara att man inte får röka, gå barbent eller att fotografera.
Så länge som det inte finns någon skylt om fotoförbud eller att någon behörig påtalar att det råder fotoförbud kan du utgå ifrån att det är tillåtet att fotografera (precis som du kan anta att du får äta glass om inget annat sägs).
Om du trotsar fotoförbudet kan vakter avhysa dig från lokalen, men de får inte ta din kamera eller ditt minneskort. Du behöver aldrig radera bilder, men i vissa lägen kan det vara ett smidigt sätt att lösa en konflikt.
Tveka inte att ringa polis om någon vill ta din kamera, ditt minneskort eller vill tvinga dig att radera bilder mot din vilja. Det krävs beslut från åklagare för att någon ska ta din kamera eller ditt minneskort. Det är i stort sett bara om du fotograferar ett skyddsobjekt med fotoförbud som du kan tvingas till det.
Toaletter och omklädningsrum
Sedan den 1 juli 2013 gäller lagen om kränkande fotografering. Det är egentligen en paragraf i brottsbalken som är tänkt att hindra smygfotografering på toaletter, omklädningsrum och i någons hem. Namnet på lagen har fått en del att tro att all fotografering som kan uppfattas kränkande är förbjuden. Så är det inte. Lagen gäller inte ute på gatan bara för att någon känner sig besvärad och lite kränkt av att du fotograferar.
Enkelt uttryckt är detta en lag som ska stoppa ”fula gubbar” och tonåringar med taskigt omdöme. Om man har goda avsikter med sitt fotograferande är det svårt att råka bryta mot lagen om kränkande fotografering eftersom tre kriterier måste vara uppfyllda samtidigt:
Fotograferingen ska vara dold, och ske utan tillstånd, och ske i privat miljö, eller miljö som kan anses som privat.
Med privat miljö avses utrymmen där man kan förvänta sig att inte bli sedd, än mindre fotograferad, som på en toalett eller i ett sovrum.
Vem får jag fotografera?
Om det inte råder fotoförbud så är det fritt fram att fotografera vem som helst, men det inte alltid tillåtet att publicera bilder på andra.
Även om det är tillåtet så kan det kan finnas situationer där det är känsligt eller på andra sätt olämpligt att fotografera. Fråga först om du vill fotografera på en begravning. Om du råkar fotografera någon som har skyddad identitet, visa din bild och fråga personen om just din bild är problematisk. En del personer tycker att det är obehagligt att bli fotograferade, men kan ändå uppskatta din bild i efterhand om den blev bra.
Får jag publicera bilder på andra personer?
I det flesta fall är det fritt fram att publicera bilder på andra, men i vissa sammanhang måste du ha samtycke från personen på bilden om den ska publiceras.
Reklam och marknadsföring
Lagen om namn och bild i reklam säger att en näringsidkare måste ha tillstånd från de avbildade om en bild ska användas i kommersiell marknadsföring, förutsatt att de avbildade är identifierbara och fortfarande lever när bilden används. Lagen gäller även om en fotograf ska marknadsföra sig själv. Myndigheter och föreningar omfattas inte av lagen, eftersom de oftast inte räknas som näringsidkare.
Beställda porträttbilder
Den som går till en porträttfotograf ska känna sig trygg med att bilderna inte helt överraskande kan dyka upp på andra ställen. Därför krävs tillstånd från både den avbildade och den som beställt bilderna (exempelvis en student och dennes ena förälder) om bilderna exempelvis ska visas i skyltfönstret till en fotoateljé. Det här gäller faktiskt även efter det att beställaren är död.
Tillstånd ska då inhämtas av de efterlevande i upp till två generationer efter beställaren.
Illustration: Elin Sandström
Bilder på internet
Datainspektionen skriver på sin webbplats att det är tillåtet att publicera bilder på andra på internet så länge som bilderna inte är kränkande i lagens mening. Exempel på kränkande publicering är när någon skandaliserar någon annan genom att lägga ut intima bilder. Domstolen tittar inte bara på bilderna i sig utan även på om det funnits en vilja att skada den som är med på bilden.
Med andra ord är det svårt att göra fel om man har goda avsikter och undviker att publicera bilder som är uppenbart kränkande, exempelvis en bild på en naken person som är kraftigt berusad.
Olaga integritetsintrång
Sedan 1 januari 2018 gäller en ny lag som heter Olaga integritetsintrång som ska sätta stopp för spridning av kränkande bilder. Det mest typiska exemplet är hämndporr, alltså nakenbilder som sprids för att kränka en expartner. Det är inte ett förbud mot att sprida nakenbilder utan det krävs att den som sprider bilderna har ett syfte att skada den avbildade genom spridningen.
Får jag lagra alla bilder (GDPR)?
Den nya dataskyddsförordningen GDPR ska stärka enskilda personers integritet i dagens samhälle där mycket personuppgifter lagras. Tanken är också att ge den enskilda möjlighet att kontrollera vad som lagras.
Bilder på identifierbara personer räknas som personuppgifter och omfattas av GDPR. Det finns en allmän uppfattning att GDPR inte gäller privatpersoner, men det är inte helt korrekt. Alla omfattas av GDPR, men det finns omfattande undantag.
Som hobbyfotograf omfattas du av privatundantaget. Det innebär att allt som sker som en del av ett normalt privatliv, exempelvis att fotografera, omfattas av privatundantaget. Men om du lägger ut en bild öppet på nätet kan du ha gått utanför den privata sfären och då gäller inte privatundantaget.
Det finns dock fler undantag. Som fotograf omfattas du av det konstnärliga undantaget som gör att du får lagra och publicera dina bilder. Det är först om någon annan vill publicera dina bilder som det kan bli problem. En tidning omfattas av det journalistiska undantaget, men ett företag kan behöva någon form av laglig grund för att publicera bilderna. Detta kan vara ett avtal med den avbildade, ett medgivande från den avbildade eller att företaget gjort en så kallas intresseavvägning. En intresseavvägning innebär att man väger hur känslig bilden är mot vilken nytta man har av bilden.
Vad innebär det att sälja en bild?
Begreppet ”att sälja en bild” är lite missledande. Egentligen säljer du inte din bild, utan du säljer rätten för någon annan att använda din bild vid ett eller flera tillfällen.
Illustration: Elin Sandström
Utgångsläget är att rätten gäller för ett tillfälle. Om en tidning vill använda en bild flera gånger får de betala samma summa en gång till eller betala extra för fritt antal publiceringar. Eftersom tidningen bara köpt en nyttjanderätt, kan de inte sälja bilden vidare eller ge den till andra tidningar.
Ibland säljs bilder exklusivt eller med ensamrätt. Det innebär att ingen annan får köpa eller använda bilden utan tillstånd från köparen. Det är främst bilder med extremt högt nyhetsvärde och bilder som används av stora företag i deras reklamkampanjer som säljs exklusivt för att bilderna inte ska kunna användas av deras konkurrenter. I dessa fall blir prislappen för en bild hög, ibland sexsiffrig.
Du har alltid rätten att få ditt namn angivet i anslutning till bilden om det är tekniskt och praktiskt möjligt. Trots detta finns det branschpraxis: I annonser anges fotograf nästan aldrig och i tidningar nästan alltid.
De flesta svenska dagstidningar betalar ersättningar utifrån prislistan från Bildleverantörernas Förening (BLF). Unika bilder med högt nyhetsvärde kan betinga ett högre pris. En bildbyrå som TT kan hjälpa till att sälja sådana bilder till tidningar i Sverige och utomlands.
För bilder i reklam och andra kommersiella sammanhang kan man titta på Svenska Fotografers Förbunds prislista som ligger på deras webbplats (sfoto.se). Priserna är bara ett riktvärde som kan fungera som en utgångspunkt i en förhandling.
Vem äger bilderna jag tog på jobbet?
Det är inte ovanligt att bli ombedd att fotografera på jobbet när man är fotointresserad. Fotograferingen kan liknas vid ett frilansuppdrag. Det innebär är att bilderna bara får användas till det som avtalats när du antog uppdraget. Du äger rättigheter till bilderna och kan skicka bilderna till fototävlingar och publicera dem på din hemsida om du vill.
Det är bara om du är anställd som fotograf eller har fotografering i din arbetsbeskrivning som arbetsgivaren har rätt att använda bilderna fritt inom sin normala verksamhet. För att arbetsgivaren ska få rätt att sälja bilderna vidare krävs att bildförsäljning är en normal del i företagets verksamhet, exempelvis om du är anställd på en tidning eller en bildbyrå.
Om den anställde fotografen skriver ett avtal med sin arbetsgivare om att alla rättigheter går över till arbetsgivaren kan fotografen inte använda bilderna på egen hand.
Får man fotografera byggnader och statyer?
Det är bara om man behöver stå på privat mark som det kan behövas tillstånd för att fotografera en byggnad eller staty. Det krävs inga tillstånd för att publicera bilder på byggnader och statyer som är stadigvarande (is-statyer kan teoretiskt sett vara problematiska). I skrivande stund är det fortfarande oklart enligt lagen om publiceringen av statyer får ske digitalt. Högsta domstolen kommer att avgöra denna fråga inom kort.
Andra konstverk får bara publiceras om de inte utgör en avgörande eller viktig del av bilden. Det vill säga, det är okej om någon annans bild hamnar i bakgrunden när du tar ett porträtt.
Hur länge gäller upphovsrätten?
Lagen skiljer mellan fotografiska bilder och fotografiska verk. Enkelt uttryckt så räknas bilder i ett vanligt fotoalbum som fotografiska bilder. Mer professionella bilder, där fotografens skicklighet och egna uttryck gör att bilden skiljer sig från andra bilder som eventuellt tagits vid samma tillfälle, räknas i stället som fotografiska verk.
Fotografiska bilder som är tagna före 1969 har inte längre något skydd. Du kan alltså köpa äldre semesterbilder på en loppis och använda dem för ett eget konstnärligt projekt. Från och med 1996 är skyddstiden 50 år för fotografiska bilder. För fotografiska verk gäller skyddstiden 70 år efter fotografens död.
Måste jag ange copyrighttecken ©?
Nej, inte i de 147 länder som undertecknat Bernkonventionen om upphovsrätt, som är grunden för vår svenska upphovsrättslag. Det krävs inte heller någon registrering för att upphovsrätt ska gälla, men det skadar inte att sätta dit © i kombination med ditt namn och årtal för att markera att bilden inte är fri att använda.
Läs mer
Artikeln är publicerad i Fotosidan Magasin 5/2019
Fotosidan är gratis! Som inloggad får du smarta funktioner. Du kan ladda upp 10 bilder och få kritik på dem. Du får vårt nyhetsbrev. Du kan skapa köp&sälj annonser mm
31 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Jag är osäker på ett av styckena om upphovsrätt, sista sidan:
”Fotografiska bilder som är tagna före 1969 har inte lägre något skydd. Du kan alltså köpa äldre semesterbilder på en loppis och använda dem för ett eget konstnärligt projekt.”
När upphovsrätten för en bild har upphört är det väl fritt fram att använda den hur som helst, alltså inte bara inom ramen för konstnärliga projekt?
Anledningen att jag påpekar det är att det finns fall där konstnärer har använt nytagna fotografier, dvs bilder som fortfarande skyddas av upphovsrätten, som förlagor och i collage och ändå kommit runt upphovsrätten eftersom domstolen ansett att det nya verket har egen verkshöjd. (Fotosidan har skrivit om minst ett fall vet jag, Christer Petterson-bilden.)
Det är också möjligt att fotografen som använde en bild av Carola i sitt eget fotografi (på Fotografiskas utställning) kunde ha kommit undan, med hjälp av samma princip som i exemplet ovan.
För övrigt: En intressant detalj angående Lagen om kränkande fotografering är att man som fotograf måste ha ett uppsåt att bryta mot lagen. Exempelvis, låt säga att du fotograferar en husfasad och i samma veva råkar plåta en boende som står naken i sitt sovrum med insyn från gatan genom fönstret. Enligt lagtexten kan du åtalas för kränkande fotografering eftersom du fotograferar någon i hens privata miljö, utan att fråga och utan att göra dig till känna.
Men i praktiken måste åklagaren också kunna styrka att du som fotograf har haft ett uppsåt att genomföra den kränkande fotograferingen, dvs medvetet plåtat personen.
Det stämmer att det är fritt fram att använda en bild före 1969 som man vill. Konstnärligt projekt är bara ett exempel på tänkbar användning.
När du skriver "låna en melodislinga" antar jag att du menar sampla, inte att sjunga/spela samma melodi, för då blir det snårigare.
I ditt exempel med en husfasad och en naken person i sovrummet så är det väl troligast att fotograferingen inte skedde dolt?
Jag tänker på grupper som tjuvkoll som har tusentals medlemmar?
Om du publicerar en bild på någon eller någons bil och skriver att personen/ägaren troligen är kriminell så bryter du med största sannolikhet mot PuL, personuppgiftslagen, och dessutom kan du åtalas för ärekränkning/förtal.
http://www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/personuppgiftslagen/publicering-pa-internet/
[EDIT:gjorde ett tillägg om förtal och ändrade länk]
"Om det krävs inloggning med lösenord för att kunna ta del av informationen och man på det sättet begränsar spridningen av uppgifterna till ett mindre antal personer kan det däremot anses som privat behandling."
Funderat lite runt detta, en sluten grupp som är möjlig att skapa på Facebook. När kan man säga att den blir offentlig, vid 100 medlemmar eller 1000 eller aldrig?
Troligen handlar det också om interna system, såsom databaser på företag eller myndigheter, och inte Facebooktrådar. Men iofs, varför inte?
Straffvärdet för kränkande publicering styrs av flera olika faktorer, bland annat i vilken omfattning spridningen har skett, så ett hyfsat stort privat forum skulle troligen ge ett mildare straff än om informationen var tillgänglig för alla.
Men straffbart är det nog hur som helst.
I vissa länder kan upphovsmannen till en design ha vissa rättigheter vid kommersiell användning av en bild. Det kan vara en arkitekt som ritat ett hus eller en formgivare som designat ett föremål. I en del länder kan det finnas regler kring avbildning av poliser, polisbilar, militära fordon och liknande.
Vi har det rätt bra här i Sverige då det gäller rättigheter att använda fotografier föreställande andras egendom. Kruxet är världen har globaliserats, och då i princip hela övriga världen kör en hårdare stil måste vi anpassa oss efter den. Omöjligt att kränga bilder i USA utan en ifylld Property Release, även om det är svenska motiv.
Vet inte om Franska ambassaden kan hjälpa dig. Sker försäljningen av bilderna i Sverige är det antagligen svenska lagar som gäller. Men jag vågar inte säga något säkert.
Om jag uppfattar rätt: Det är förbjudet men pressfotografer bryter medvetet mot lagen, utan påföljd?
Fotograferingen var såklart helt okej.
Publiceringen beror på i vilket sammanhang du publicerar.
Är det i ett sammanhang som enligt GDPR eller Lagen om namn och bild i reklam kräver avtal eller samtycke så är det såklart inte okej.
Är det en bild som kan upplevas som kränkande är det inte okej.
Är det i ett redaktionellt sammanhang är det troligen inte heller okej, eftersom medier generellt har som princip att inte publicera skyddade personuppgifter (och du blev informerad av kvinnan att så var.)
I övrigt är det väl inga problem.
Kvinnan gjorde för övrigt helt rätt som informerade dig om att hon hade skyddade personuppgifter, det är hennes ansvar.
Vad gäller kränkande bilder gäller ju lite andra saker, uppsåt, på privat plats, etc, ock är en fråga som avgörs av domstol inte av motivet, så den frågeställningen kan vi också lämna därhän.
GDPR är knappt prövad ännu, så personligen tar jag inget för givet. Lagen har tagits fram för att ytterligare skydda individers integritet och privatliv. Men vad jag vet säger den inget särskilt om personer med skyddade personuppgifter.
Det vi vet är att myndigheter, kommuner och organisationer (och företag såklart) har infört hårdare regler kring hur personuppgifter hanteras (ska alltid finnas rättslig grund vid publicering osv).
Jag har också lagt märke till att myndigheter och organisationer uttryckligen förbjuder publicering av känsliga och skyddsvärda personuppgifter. Om detta innefattar skyddad identitet kan jag inte svara på.
Men det är utan tvekan fortfarande snårigt vad som gäller kring GDPR.
Personligen tycker jag att man ska tänka så här: Undvik uppsåtet. Om du blir informerad om att en person du har fotograferat har skyddade personuppgifter, skippa publiceringen. Då har du åtminstone inte medvetet begått ett potentiellt lagbrott.
Det är ett exempel från en typisk Luciafotografering på en skola, men eftersom en skolledning själv kan sätta upp regler kring fotografering är det oklart om Datainspektionen hänvisar sin uppmaning till GDPR eller allmän skolpolicy (eller allmänt sunt förnuft/moral för den delen).
https://www.datainspektionen.se/vagledningar/for-dig-som-privatperson/lucia-fotografering/
"Nej, men om du som fotograf känner dig osäker på huruvida bilden skulle kunna upplevas som kränkande så ska du be om samtycke innan publicering."
Enligt vilken lag?
Fotograferade på Finnkampen för några år sedan och fick några bra bilder.
Det är 1-5 tävlande/tränare som tydligt går att känna igen.
Några av bilderna tänker jag nu publicera, signerade print för försäljning, (inte på internet).
Som jag tolkar det enligt tråden får jag sälja utan tillfråga någon.
På många polishus finns inga skyltar men polisen hävdar ändå att det är skyddsobjekt.
Om jag tar en skärmdump från Google Maps, begår jag då ett brott?