Vi provar: Canon EOS-1D X Mark II & Nikon D5
Inför OS i Rio har både Canon och Nikon lanserat nya supersnabba proffskameror: Canon Eos-1D X Mark II och Nikon D5. Vi har provat kamerorna sida vid sida för att kunna berätta om allt de kan - och om de små skillnaderna som finns.
Läs även:
Test: Nikon D5
Test: Canon Eos-1D X Mark II
Rejält uppgraderad autofokus. Nikon D5 har mycket ny teknik under skalet. Utöver en helt ny sensor är autofokusen helt omgjord. Där D4s har 51 AF-punkter varav 15 korsformade drar D5 till med 153, varav 99 korsformade. Dessutom täcker de en större del av bilden. Det här och en snabbare processor gör att Nikons omtyckta 3D-fokus nu har blivit ännu bättre och är mycket bra på att följa till exempel ansikten även med störande detaljer i vägen (Medeltida stridsteknik, Stockholm, 400/2,8, f/3,2, 1/200, ISO 400)
Bättre motivföljning
Ljusmätaren i EOS-1D X Mark II har tre gånger högre upplösning än den i 1D X. Utöver mycket träffsäker ljusmätning så hjälper den nya ljusmätaren autofokusen att hålla koll på hur motivet rör sig över bildytan. Funktionen kallas AI Servo AF III+ och är genuint hjälpsam.
Nikon har ju sedan länge en liknande funktion, som de kallar 3D-fokus. Den fungerade mycket bra redan i D4, och nu i D5 är den makalöst bra. Vi stod och fotograferade löpare under ett motionslopp. Du kan sätta fokus på en löpare och sedan följer autofokusen den personen i serier på över flera sekunder även när personen ibland nästan försvann bakom medtävlare. Imponerande. Funktionen är numera oerhört hjälpsam i röriga situationer där mycket saker rör sig mellan dig och motivet.
Över huvud taget känns det som om autofokussystemen i både 1D X Mark II och D5 utvecklats mer än serietagningen har ökat. Så trots snabbare serier fungerar fokusföljningen bättre. Mycket av det här beror på att processorkapaciteten ökat rejält. Men det bestående intrycket av bägge kamerorna är att de är ännu träffsäkrare trots att de tar fler bilder per sekund. När vi pratat med yrkesarbetande sportfotografer som hunnit köra antingen 1D X Mark II eller D5 ett tag så är det en sak nästanm allihop återkommer till: Det har blivit ännu enklare att följa besvärliga motiv.
Något annat som utvecklats är buffertutrymmet, hur långa bildserier du kan ta utan att kameran storknar och sakra in. Med CFast-kort i 1D X Mark II och med snabba XQD-kort i D5 får du i praktiken närmast obegränsad bildbuffert, trots 20 megapixel och trots 12 eller 14 bilder/sekund (med följande fokus). Buffertstorlek har helt enkelt upphört att vara ett problem i de här kamerorna.
Mycket detaljer
En mycket efterlängtad funktion i 1D X Mark II är möjligheten att kunna beskära bilder direkt i kameran. Det blir allt vanligare att skicka bilder direkt från kameran för snabb webbpublicering så det här är en välkommen nyhet. Nikon har haft beskärning sedan några år och i D5 har du dessutom möjlighet att räta upp bilder direkt i kameran.
Nikon har slopat inspelningsknappen för röstmemo som förut satt under den lilla lcd-skärmen på baksidan. Istället trycker du på i-knappen i visningsläget och kan då välja att spela in ett röstmemo, lägga in IPTC-data från 10 olika presets eller betygssätta bilden. Att kunna lägga på olika IPTC-data är hjälpsamt och att kunna betygssätta bilderna är mycket efterlängtat. Canon har haft betygssättning av bilder i flera år. En annan by funktion i D5 som Canon haft sedan några år är flimmerreducering, alltså att kameran detekterar blinkande ljus från till exempel lysrör och undviker att ta bilder när färger eller ljus är helt fel.
Bägge kamerorna har fått pekskärm, men bägge är också ganska starkt begränsade. I 1D X Mark II kan du sätta fokus i live view och under filmning via pekskärmen, men kan inte bläddra bland bilder eller zooma i dem. I Nikon D5 kan du utöver att sätta fokus under video eller i live view också bläddra och zooma i bilder vilket inte är superviktigt, men riktigt smidigt. Ingen av kamerorna kan styra menyerna via pekskärmen, men det ser vi inte som någon större förlust. Nikon har infört en enkel färgkalibrering av skärmen.
Sökarokularet på Nikon D5 sitter nu fast i en liten plastkåpa som du ganska enkelt kan lossa med två knappar och dra bort. Tanken med det här är att det skall bli enklare att montera regnskydd, något som hittills varit lite bökigt när du mitt i en regnskur skall försöka skruva dit okularet. Nikon D5 kan hjälpa dig att finjustera fokus. Principen är att du sätter fokus i live view och trycker in en speciell knappkombination. Kameran räknar då själv ut hur mycket fokus behöver finjusteras. Det här förenklar processen för den som ofta finjusterar fokus.
Greppet hos 1D X Mark II är lite tunnare, vilket skall göra kameran mindre jobbig för de med små händer. Här noterar vi att Canon fortfarande har ett mer komplett vertikalgrepp med alla funktionsknappar. Hos Nikon har du fortfarande inga funktionsknappar när du kör på högkant. Tystläget hos Nikon D5 fungerar riktigt bra och är nästan lika effektivt som hos Eos-1D X Mark II, men de är inte alls lika tysta som exempelvis för Canon EOS 5Ds/R och 5D Mark III.
Sammanfattning
Om vi sammanfattar våra intryck så är huvudslutsatsen densamma som när vi för fyra år sedan jämförde 1D X med D4: Likheterna är mer slående än olikheterna. Det här är två supersnabba yrkeskameror som gör livet lättare i synnerhet för sportfotografer. Både 1D X Mark II och D5 är försiktiga, men bra, uppgraderingar över sina föregångare
Inom kort kommer vi publicera separata tester av Canon Eos-1D X Mark II och Nikon D5 där vi jämför kamerorna mot sina föregångare och svarar på frågan om vad det ger att uppgradera.
Läs mer
Artikeln är publicerad i Fotosidan Magasin 3/2016
Jämförelse av hur stor del av sökarbilden som AF-punkterna täcker. Nikon D5 överst.
3 Kommentarer
Logga in för att kommentera
I Cipa-standarden ska skärm och eventuell inbyggd blixt användas mer än vad ofta sker i praktiken. För kameror med inbyggd blixt tror jag att hälften av bilderna ska tas med blixt. Det gör att man kan få synbart bättre prestanda genom att inte ha någon blixt.
Därmed inte sagt att Canon skulle vara bättre än Nikon på den här punkten. Nikon har absolut mycket imponerande batteriprestanda i de flesta av sina modeller.
http://www.imaging-resource.com/news/2012/01/18/nikon-interview-cipa-tests-hide-the-d4s-improved-battery-life
Kort sagt, CIPA-siffror blir gärna missvisande för den här typen av kameror eftersom siffrorna räknas fram enligt en strikt definierad användningsmodell som inte stämmer ett dugg med hur en sådan här kamera faktiskt används (däremot stämmer det ofta rätt bra för konsumentkameror som ju också är huvudsyftet med CIPA-värdet).
Jag skulle säga att bägge kamerorna utan större problem klarar en bra bit över 10000 bilder per batteri vid (för dem) normal användning. Mindre om man sedan sållar fram, väljer ut, beskär/bearbetar och sedan skickar via wifi-sändare (någon som man antas kunna göra med sådana här kameror).
Canon har nog jobbat med sitt DR på flera olika sätt, dels har de förfinat utläsningen, dels kör de (som alla andra) allt mer med många små parallella A/D-omvandlare istället för få stora, dels kan det vara så att 1DX II har sin A/D-omvandling onchip istället för separat från sensorn. I just fallet 1D X II vs D5 är det ju så att det är 1D X som har större omfång på basio, men D5 som har lite större omfång på höga iso.
Men som du säger, den praktiska skillnaden i bildkvalitet är mellan de här två modellerna liten, bägge ger mycket användbara filer, och det förvånansvärt högt upp i iso-omfånget. Sedan finns de lite subtila skillnader i hur de tolkar hudtoner och liknande, men det är mer av typen smakfråga vilket man föredrar.