Dagnyfotofikatjat och ett litet musikaliskt tips...

Som tidigare annonserats i andra bloggar så är det nu på lördagen den 2/3 dags för ytterligare en omgång av Dagnys på Broströms Kafé. Som vanligt drar härligheten igång klockan 10:30.

Fulkopia av Dagnys! ;)

Vad är det då för tips jag dillar om? Jo, denna lördag är det Carte Blanche på UKK. Alltså i den där byggnaden som har åtnjutit viss fotografisk popularitet i somliga bloggar.  Tiden är 16:00 i sal D (bottenvåningen). När jag har varit där har evenemanget, som är gratis så länge man inte bunkrar med mer fika, varit populärt. Att komma lite innan 16:00 är därför sannolikt rekommendabelt om man vill ha en plats längre fram. Jag kan tyvärr inte tala om vilka gäster det blir eftersom det är en del av konceptet att det helt enkelt inte är känt!

Tekniskt avbrott: semidigitalt myrornas krig, men de gråa vinner!

Gnäll är för människan vad bensin är för en motor av Nikolaus Ottos konstruktion. Det är helt enkelt synd om fotograferna! Gråkortet är visserligen bra att vitbalansera emot, men ack så tråkigt som motiv. Jag har därför svårt att avhålla mig från ideligt kverulerande angående de utseendemässiga egenskaperna som omgivningen den senaste tiden antagit. Och vad händer om man försöker vänta ut denna gråhet som får Lützendimman att framstå som någon slags färgglad kreation? Jo, då blir det mörkt istället! Trots detta så undlät jag att ta upp kameran medan ljuset fortfarande gjorde skäl för namnet. Jag gick direkt på fikat istället. Kaffe eller te fungerar oavsett väderläge!

Sedermera drog jag mig förbi Stockholm C för att spana in om allt var som vanligt. Uppstickarna gjorde i alla fall fortsatta tappra försök. Den här gången var det La Motta iställer för Lightyear som drog Veolias tåg.

En krog på hjul i en från början norsk vagn, som blivit ombyggd och heter R7 på svenskt järnvägsfikonspråk.

Gammalt och nytt sida vid sida. Det högra tåget (X60) står uppställt och redo med förare på plats. Det vänstra (X10) är på väg in till plattform.

SJ 2000 (X2) på väg in till plattform och X60 på väg bort. Ja, det lutar lite och det är helt avsiktligt. Alltid retar det någon! :)

En tag senare styrde jag stegen bortåt Clarion Hotel Sign och Norra Banantorget Bantorget. Vid hotellet blev jag tagen på bar gärning med en kamera i handen. Tydligen ansågs en sådan typ som jag vara lämplig att använda som fotorobot. Jag blev tillstucken en halvt mikroskopisk kompaktkamera, som mina prinskorvar knappt kunde trycka på rätt knapp (!) på. Det blev två bilder i alla fall, i något automatläge de ställt in. Sedan tänkte jag att det där med blixt var ju inte så kul, så jag satsar på brus och utbränd asfalt istället.

Borta vid Dramaten (är inte det en shoppingvagn?) blev det lika mycket brus, men mindre utfrätt. Istället blev det lite suddigt, vilket jag visste när jag tryckte av, men jag är osäker på om det är mer eller mindre sudd som hade blivit bäst.

Satsningen på brus och utfrätt asfalt fortsätter! Visst går det fint det här? Spårvagnsmodellen heter för övrigt Bombardier Flexity Classic, eller A34 på SL-språk. Samma modell finns i Norrköping, men i annan färg. Uppenbart både snyggare och bättre än "AnsaldoSud" som florerar i Göteborg. Hur det blir när vagnarna från spanska CAF dyker upp i Stockholmstrakten återstår att se. Sämre än i Göteborg kan det knappast bli, tror jag åtminstone.

I helgen är det HiFi-mässa i Stockholm. Jag får se om jag åker dit och spänner slutaren några gånger. Vädret bjuder inte direkt på några lustigheter utomhus, så det kanske är ett vettigt val...

Lovande i fem minuter - sedan gråkort

Jag kom spatserande uppifrån kisarnas avdelning på Söder och gick ut på Gondolens tak, eller gången till den saligen avsomnade och defekta Katarinahissen beroende på hur man ser saken. Det såg rätt bra ut, med lite sol här och var. En bild hann det bli, men det blev inte ens pannkaka av det jag ville ha. Anordningen för att förhindra skärmflygare, självmordskandidater, Madicken och andra virrpannor förpestade bilden. För annat behövdes längre brännvidd i den vinkeln. Särskilt sugen på att byta objektiv var jag inte, så jag gick ned för trätrapporna till Slussen, för att fortsätta bortåt Skeppsbron och Gamla stan.

Jag tror att det där fina ljuset mest visade sig för att retas, för nu började det avta. Här var det dock fortfarande användbart, så jag knäppte en bild. Det där uppe till höger är förresten inte smuts på sensorn. Jag har sett efter och det är ett prima exemplar av flaxus flygus fiskum. Som ni förstår är inte min latin på topp, men vad gör det om hundra år.

Jag gick genom Gamla stan 1,5 eller 3 gånger, beroende på hur man ser saken, innan jag tröttnade. Det berodde dock inte på att lokalsinnet försvunnit, om nu någon trodde det. Jag hade fått för mig att jag kanske skulle hitta ett ställe som jag kanske och högst eventuellt vet finns, men som jag inte kommer ihåg det möjliga namnet på. Succén blev onekligen mindre omfattande än skoslitaget. Jag gick i alla fall förbi Stampen och tänkte att här ligger ju Fotosidans kontor.

När jag kom till Riksarkivets gamla byggnad hade gråtonen tilltagit oroväckande mycket. Inte på själva byggnaden då, men väl i omgivningen. Eftersom jag inte ville klättra så blev det en komposition som nog får betraktas som nödlösning. Ingen verkade vara på väg att räcka fram några sedlar för bilden, så det verkade inte helt nödvändigt att ägna sig åt någon akrobatik.

Sedan tröttnade jag och gick och beställde vanligt hederligt svenskt kaffe i kanna och en semla temla. Det gäller att ladda reaktorn med nytt bränsle och energidensiteten brukar vara hög i dessa skapelser. Möjligen kan det bidra till viss korrosion på högtryckssidan av turbinen, men det är sånt där man får ta. Kaffe ska tydligen ha viss motsatt verkan, så det kanske blir bra i genomsnitt?

Inte raka spåret, men fortfarande något på spåret

Alla bilder följer inte riktigt den stringenta röda tråden som de i det förra inlägget. Den gemensamma nämnaren finns dock där!

Upptågets X52 står och väntar på att avgå från Uppsala mot Gävle. Det gamla stationshuset sticker upp liksom domkyrkans två torn.

På övervåningen i SJ:s dubbeldäckare X40

Huvuddvärgsignal med upphållstavla på Stockholm C

SJ 2000 (X2) avgår söderut från spår 10 på Stockholm C, möjligen mot Malmö

Strömavtagare på en av SJ:s Rc6-lok med Waterfront i bakgrunden

SL:s X10 och SJ:s X40 på väg in mot Stockholm C, med en uppställd reserv-X60 emellan. Det var lite synd, tror jag, att jag högg av den avsolut bakersta delen av första vagnen på X40:an.

Centralhallen har alldeles nyligen fått en ny informationstavla med plats för fler avgångar och mer information. Tyvärr tycker jag att den på kuppen blivit lite mer svårläst.

Stressat och ostressat folk i början av rusningstid får avsluta. Tre sekunders exponering med kameran stående på ett räcke.

Uppstickarna är på spåret

Härförleden hade jag ärende i Stockholm och därpå en middag. Dock var det ett betydande glapp mellan dessa, så för att fördriva tiden tog jag med mig kameran. Tanken var att ta en runda på stan, men vädret visade sig inte från sin mest underhållande sida så jag tog betäckning under tak...

SJ kör nästan all persontrafik i Sverige som inte har koppling till de regionala trafikmyndigheterna, men det finns några små uppstickare. Den mest spännande lär vara Skandinaviska Jernbanor med sitt Blå Tåget. Här rullar det mot spår 10 på Stockholm C. Det här var en torsdag så då kom det från Uppsala, för att göra ett uppehåll en stund, innan det fortsatte mot Göteborg.

Till alldeles nyligen hade man bara förstaklassvagnar av klassisk ssextiotalsmodell, men nu har man även andraklassvagn. Den kommer från Netrail och har tidigare, som synes för den som tittar noga, använts av Veolia.

Det verkligen avvikande med tåget är dock att det har en riktig restaurangvagn där mat lagas ombord, men det finns även en barvagn.

Det moderna Traxx-loket hyr man av Railpool som synes. Något som fler operatörer gör, men då på godssidan. En nackdel är att loket bara får gå i 140 km/h jämfört med SJ:s Rc-lok som får gå i 160 km/h, men målgruppen är nog inte riktigt de som är överdrivet stressade.

185 heter just den här specifika modellen ur Traxx-serien.

Den som är intresserad kan surfa in på Blå Tågets hemsida. Biljetterna finns även i Linkon så de går att köpa på t ex SJ:s hemsida också.

En annan som sticker upp huvudet, men med ett inte fullt så orginellt koncept, är Veolia som kör mellan Stockholm och Malmö, förutom lite olika säsongsbetonade nattåg.

Hector Rail, som annars kör godståg tillhandahåller dragkraften med sina Taurus-lok. Står ni på en station och undrar vem som spelar ett litet stycke så kan det vara ett dylikt lok. Alla Hector Rails lok heter för övrigt något, som det ovan som heter Lightyear.

En avrundande bild på sista vagnen på väg upp på broarna över Norrström och Söderström. Nej, tågen kör inte på Centralbron och gör de det föreslår jag omedelbart ett samtal till SOS Alarm. ;) Det är olika broar som ligger bredvid varandra.