Stockholms Östra vid femdraget

En ordentlig promenad från Söder via Kungsträdgården, upp till Roslagstull och vidare mot Djurgårdsbron tog mig bland annat förbi Stockholms Östra. Roslagsbanan är numera ett svenskt unikum i egenskap av den enda smalspåriga järnvägen som inte är en museijärnväg.

Från å till älv - eller det är blött om fötterna nu

Som tidigare meddelats, ehm, ja, det har ju varit lite högt flöde i Fyrisån Fyrisälven den senaste tiden. I lördags kände jag att det var läge att ta en titt på spektaklet och det här hör nog till det värre jag sett i det bruna diket. Det verkade också nästan ha utvecklats till någon slags folklig underhållning att titta på det hela.

Jag valde att inte ta med en del bilder som liknande sådana som redan synts i bloggar och på tidningarnas hemsidor, t ex den vyn som afe visar först i sin blogg om samma ämne.

Just den här bilden är kanske inte så kul, men jag ville ha en annan vinkel än den som varit i tidningarna. Tyvärr var inte riktigt ljuset med mig, men som synes var vattenståndet "något" över det normala. Räddningstjänsten hade varit där på morgonen och lyft undan och surrat fast möblerna för att de inte skulle flyta iväg och korka igen någonstans...

Medan andra bygger skyddsbarriärer bygger andra vattenkvarnar, eller vad det hette.

Tyvärr missade jag detta, men några bilder finns i en grannblogg och i ett album hos Otten.

Nej, vatten ska inte vara uppepå bryggan. :) Det gnekade en del i förtöjningarna och fartyget Linnea af Uppsala, som brukar ligga uppströms om Sjösala, var flyttad till andra sidan. I bilden skyms hon dock av Sjösala.

Här finns det alltså en lång brygga/promenad längs den nyblivna älven, eller här snarare floden. Bara så att ni vet. Nu har det rapporterats om lite sjunkande nivåer så med lite tur så kanske det inte blir värre än så här.

Istället för resenären blir spåret mätt...

Jag tog en promenad genom Uppsala för att studera den något välfyllda Fyrisån, men jag tog ett varv förbi centralstationen också.

Hmm, undra vad det är för lok som står där borta och jäser? Det här stämmer inte med normalt beteende för lok i ordinarie trafik!

Ehum, se där ja! Den hyfsat färska InfraNord-mätvagnen IMV200. Det är alltså en vagn som maskinellt kan mäta diverse parametrar, såsom spårets läge och kontaktledningens status.

Enligt uppgift är det en före detta utrikisk (Schweiz) restaurangvagn från början av 90-talet som byggts om till mätvagn.

Den är lokdragen och fungerar också som manövervagn så att det går att köra åt båda hållen på ett enkelt sätt, utan att göra rundgång. Apropå ett tidigare inlägg kan jag säga att den här bilden hade inte gått att ta med mobiltelefonen. Inte utan att halva bilden blivit utfrätt i alla fall.

Inne i vagnen finns det typ ett konstorsutrymme med datorer där allt möjligt kul kan läsas av. Den har också egen strömavtagare som här är "vidarekopplad" till loket med teleskopstänger för att det ska få ström. Strömavtagaren är en del av mätutrustningen.

Jag tycker alltid jag missar dessa lite mer udda fordon när de bara bränner förbi. Nu hade jag tur att den stod ett tag, först på spår 7 och sedan dessutom växlade över till spår 8. :)

När det kommer solsken efter regn, då saknar den fotosugne kamera!

Var det inte så det hette? När jag åkte hemifrån öste det ned, så jag tog inte med mig kameran. Ja, förutom den där som sitter inbyggd i den där trådlösa göra-allt-prylen förstås. Dessutom hade jag bråttom och det är enklare att ha utan kamera, men efter en "instant hjärtattack deluxe med kaffe" ;)  på eftermiddagen hade det lättat upp betydligt. Jag hade ju konstaterat att kameran i mobiltelefonen faktiskt var hyfsat användbar i bra ljus, även om det inte direkt är någon kvalitet som tävlar med systemkameran. Att det ibland är svårt att se vad man håller på med på skärmen i starkt ljus, att avtryckaren inte är ett under av känsla, exponeringsfördröjningen konstant påslagen, och så vidare, är bara sådant som förhöjer sportfaktorn. Exponeringskompensationen får ofta ställas på -1 för att det inte ska bli rätt mycket utfrätt. Den dynamiska omfånget hör kanske inte till det största som kan uppbringas...

Längst ned på Hamngatan mot Nybroplan och Strandvägen.

Från Nybrokajen mot Strandvägen och Djurgården med Nordiska museet i siktet.

Jaja, den där Strandvägen igen. Alltid fashionabel enligt kvällstidningarna.

Ord och inga visor...

Linje 7 mot Waldemarsudde passerar över Djurgårdsbron.

Från Beckhholmen mot Nacka. Prins Eugens Waldemarsudde till vänster, det tornförsedde en bit till höger om mitten är Danvikshem och ute till höger syns husen på Henriksdalsberget.

Även här från Beckholmen, med de två mindre torrdockorna i förgrunden. Till vänster på andra sidan vattnet är Saltsjöqvarn.

Sedan rundade jag Skansen, men det blev inte fler bilder värda namnet. När jag kom till Centralen, efter den ganska bastanta rundan, visade det sig att det höga vattenstånd jag noterat bredvid spåret på sydgång nu stigit ytterligare. Stora förseningar i trafiken, enkelspårsdrift och nedsatt hastighet... Jag köpte en hamburgare och väntade på bättre tider istället för att sitta på ett tåg och sura. Nu är det tydligen redigt vattenstånd i Fyrisån också, men jag passerade aldrig den till fots igår. Kanske är det läge att gå och ta sig en titt på spektaklet...

Lite våraktigt från en Vin-DOS Fåne

En ny förvirrad telefon och jag var tvungen att kontrollera hur oduglig kameran var. Inte riktigt så oduglig som väntat visade det sig, fast jag lär inte kasta ut systemkameran än på ett tag. ;) Det var en del snack om vårtecken förut och även om solen lyste så var det inte så värst gott om spirande grönska.

"Egentillverkat" vårtecken från Pressbyrån med 50 % rabatt. Nästan lite bokehlicious på så kort avstånd, trots den mikroskopiska sensorn.

Tja, isen är lite borta i alla fall. Hanteringen av mobilkameror är ingen höjdare hann jag, föga förvånande, konstatera redan här. Oj, då, råkade jag trycka där? Nej, jag vill inte söka på webben just nu. Det var en bild jag ville ta! Hallå, eller?! Så här håller inte min D700 på!

Sjösäkerhet på hög nivå!

För det vetgirige kan gatufotografering vara genren som ger nya kunskaper.
Snygg tåspets där förresten! Undrar vilket klantarsel den tillhör?

Bild 2 och 3 tog jag med exponeringskompensationen på -1. Här hade jag en matkasse i handen och ville fånga Porschen som ett litet vårtecken. Jag kan väl konstatera att -1 hade varit en bra idé här också, men jag hade ställt tillbaka till 0. Det blev grönt så jag var rökt då det inte riktigt finns de där fina direktknapparna.

Bilderna är masserade lite snabbt med Camera Raw-motorn, men inte mycket. Målet var inte att dölja kameran brister bakom en massa effekter, utan att få det att se vettigt ut. Det är inte utan att jag ibland tycker att det känns lite som att mobilkamerornas tillkortakommanden ofta göms bakom diverse effekter nämligen. Nog syns det att det är en mobilkamera alltid, men den är ändå hyfsat duglig i dagsljus om kraven inte är så höga. Telefonen ifråga är en Samsung Ativ S, som jag har för mig har samma kameramodul som Galaxy S3.