Huvet ner och fötterna upp!
Den franske pilotens röst i högtalaren: thirrrthy ... forrrthy ... injection ... och plötsligt släpper golvet taget och jag flyter iväg. Försöker grabba tag i en strap på golvet och blir varse lagen om krafter och motkrafter - mina fötter far okontrollerat iväg åt motsatt håll. Gott folk, vi befinner oss i tyngdlöst tillstånd! En euforisk känsla genomströmmar mig. Detta är vad människan är gjord för.
... fårrty ... pyll out! och min kropp trycks ned mot golvet, luften trycks ut ur lungorna och jag fixerar stint en lampa i taket för att undvika flygsjuka. Flygplanet har nosen i 40 graders vinkel nedåt och motorerna drar på för fullt för att få upp oss i normalt läge igen. Strax lättar trycket igen och det är tre och en halv minut till nästa "parabel".
Kvickt upp och vara beredd att starta vårt experiment på sekunden. Vi räknar ned: three-two-one-start. Jag rapporterar: sequence started! forskaren bredvid rapporterar: x-ray started, image started! Kollegan prickar av i checklistan. Kollar noga att kurvorna ser OK ut. Nu kommer nästa utrop ... pyll öp ... och jag blir tung igen.
Följer experimentet på skärmen och kan inte lägga mig ned. Kroppen trycks ihop. Allt löper som det skall. På röntgenbilden syns en bild liknande raklödder, men det är i verkligheten av aluminium. ...injection... golvet släpper taget igen. Forskaren jublar yes-yes-yes this is goood! Och jag tackar min lyckliga stjärna för att gymnasieguiden inte fanns 1977, då hade jag väl aldrig svävat här.
Ingenjörer är ju osociala varelser som helst sitter ensamna på sin kammare och klurar på sina ekvationer, eller hur? Har visserligen inte träffat många såna, men man rör sig ju i en begränsad krets. Vi avslutar experimentet och laddar om inför nästa. Än är det 25 parabler kvar innan vi vänder hemåt fär dagen. Och har vi tur och allt går bra hinner vi prova att friflyga i det nätavgränsade området en liten stund.
Med nosen i förti graders vinkel.
Tack till mina snälla kollegor som tog bilderna!
Å så skall det ju vara soundtrack:
Den enda låt jag vet som inehåller en referens till tyngdkraften är denna gamla "goding". Och ser man på, är det inte en lådkamera som skymtar fram där? Mycket lik min Box Tengor... som för övrigt tar utmärkta bilder förutom en viss distorsion mitt i bildfältet.
Lite avis blir man ju förstås. Jag har för mig att man som privatperson kan få göra parabelflygningar i Ryssland, mot en saftig betalning. Du gör det i jobbet om jag förstått rätt.
Men tack för blogginlägget, roligt att läsa!
Tror det finns turistflygningar både i USA och Ryssland. Det var på tal om att köra från Kiruna också, men det har inte blivit av än. Du får väl hänga på i så fall.
ESA's fotograf firade sin 3000:e parabel så där har man en bit kvar.
Här är videoklippet: "Inbäddning inaktiverad på begäran. Titta på YouTube". Och det gick ju bra. En lådkamera var det, men jag tror inte att det var en Box Tengor. Fast den blixtrade ju förbi rätt fort. Box Tengor var min första kamera. Här är en bild tagen med den:
http://www.fotosidan.se/blogs/saltspring/34754.htm
Kanske ingen höjdarkamera direkt, men visst kunde man under gynnsamma förhållanden ta bra bilder med den.
Jag är utvecklingsingenjör. Ett riktigt kul jobb, fast det har de som skall råda våra 9.or inför gymnasievalet inte fattat.
Din Tengor är nog av en lite mer avancerad modell än min. Tycker ändå den tar förvånansvärt bra bilder, förutom en konstig förvrängning mitt i som gör raka linjer krokiga. Se här: http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/1651952.htm?set=mp Skall försöka mig på lite färgfilm också i årets "adventskalender" hade jag tänkt.
http://www.lyndrup.dk/ken/Engelsk/Zeiss-Ikon/Box%20Tengor%2056-2%20E.htm
Tydligen en senare modell än din. Det var ett verkligen ett egendomligt brytningsfel i optiken på din. Verkar heltskumt, som ett slipningsfel. Eller är filmbanan inte plan, det kanske skulle kunna leda till en sådan effekt?