Hur ser mästarnas mediokra bilder ut?
Undrar om det inte är Alex Webb som sagt att gatufoto till 99% handlar om misslyckanden. Nånting i den stilen. Det stämmer hur som helst väldigt väl.
Jag samlar bilder på hög. Möjligtvis känner ni igen er. När jag varit ute och plåtat kommer jag kanske hem med ett par bilder värda att publicera. En bra dag. Det mesta slängs. Men så finns det bilder jag redigerar och sparar utan att för den sakens skull tycka att de håller. Mediokra bilder. Då och då lägger jag ut en av dessa bilder ändå men det stora flertalet blir kvar på hårddisken. Bilderna nedan togs en septemberdag förra året på St Eriksgatan i Stockholm och får stå som exempel.
Visst! Självklart. Jag har ju sparat dem för att jag tycker de har nånting. Bara inte tillräckligt.
Jag kollar gärna på bilder av de riktigt duktiga i genren. Vilka fantastiska bilder det finns! Wow vad duktiga de är! Men det förstås - de är säkert också kloka nog att bara visa de bästa bilderna. Så jag undrar; hur ser mästarnas mediokra bilder ut?
Ibland tänker jag att jag ska begränsa mina publiceringar mer. Bara lägga ut det bästa jag har. Kruxet är bara att man ibland behöver feedback för att förstå vilka bilder som är bra och vilka som inte håller. Där kan fotosidan vara en tillgång.
Nåväl, lite funderingar från mig. Det var allt. /Anders
Jag tycker ettan och trean är bäst då de lämnar läsningen mer öppen än i tvåan som jag spontant känner att här har sändaren en avsikt, mottagaren ska tyda en liten rebus.
Gatufoto är i min mening en onödigt svår genre. Delvis beroende på att den öppnar upp för mottagaren-läsarens godtycke. Kul att se dina bilder och dina funderingar!
Ha det gott
Jag tycker väl att gatufoto är både lätt och svårt. Lätt att göra när man väl brutit vallen, men svårt att göra bra. Det är även svårt att se sina bilder utifrån. Hur ser andra bilden? Det är lätt att gilla sin egen bild lite för mycket. Tillskriva den värden som ingen annan ser.
Tack igen! Kul med feedback. /Anders