Den osynlige gatufotografen

Det finns så många tankar om hur en bra gatufotobild ser ut och vad som överhuvudtaget är gatufoto. En sådan idé är att man som fotograf ska vara som en fluga på väggen. Inte bli sedd. Men allvarligt talat; alltid är det väl någon jäkel som ser en!

Jag har för övrigt läst rätt mycket i Jackie Higgins bok "The World Atlas of Street Photography" (som jag fick av Oscar Hagelberg, tack igen!) och det är ganska befriande. Där finns massvis med exempel på bilder och projekt som jag inte ens skulle klassa som gatufoto innan jag började läsa. Folk som poserar, bilder på husfasader, anonym folkmassa vid Marcusplatsen etc, etc. En intressant bok som jag rekommenderar. Det är rätt skönt att släppa ned axlarna lite och inse att vår älskade genre kan generera bilder med stor bredd. Bilder som överraskar! Sedan behöver man ju inte nödvändigtvis tycka om allt. 

Det var allt för nu!

/Anders