Ur led var tiden
Om man berättar att sent i oktober 1985 var det så varmt i flera dagar att man kunde gå med sommarskjorta och uppkavlade skjortärmar, så blir reaktionen ofta; “....jaha´ru” - men om man istället kan visa lite bilder så går saken fram bättre.
Från att ha varit runt nollan, hade vi hade här i Stockholm/Bromma uppåt 25 plusgrader. Folk var i det närmaste förfärade, snacket gick, och man verkade tro att världens undergång stod för dörren - men det var bara en vädervariation.
_____________________________________________________________
Klädsel ena dagen - och klädsel nästa dag
En kraftig sydvind förde upp den varma luftmassan
Jag lät mig förföras, satt jättelänge i solen - och blev röd om nosen. Detta sent i oktober alltså...
********************
Lite senare, i januari 1986 var det dags igen... För världens undergång alltså - fast nu åt andra hållet. Vi hade i Stockholm en riktigt kall vecka. Den kallaste natten kröp kvicksilvret ner mot minus 28 grader här i Bromma - en helt exceptionell temperatur för Stockholmsförhållanden. Olyckskorparna kraxade: Nu måste väl folk ändå begripa att det går rakt åt helsike, alltså...
Jag tog en promenad ner till Mälaren denna vackra men iskalla morgon - då hade temperaturen stigit till runt 20 grader minus.
Det hade överlag varit en mild höst, och många småfåglar hade inte lagrat nog med näring - dom hade blivit vilseledda, speciellt av den ovan beskrivna värmeböljan i oktober. Dom klarade sedan inte den oväntade och hårda kölden, utan ramlade döda från träden och låg väl synliga som små mörka punkter här och där i det orörda snölandskapet
Det var naturligtvis frågan om en tillfällig vädervariation även denna gång, även om den nu var mer dramatisk - åtminstone för småfåglarna
Den plötsliga stränga kylan får isen att krypa utåt så att man nästan tycker sig se rörelsen. Det ryker om vattnet, fastän vattentemperaturen är nära fryspunkten
**********************
Det jag avser att påminna om med dom här bilderna, är att extrema men tillfälliga väderhändelser har inträffat tidigare - och det med regelbundenhet.
Ser man till historisk tid, med det källmaterial som ändå finns, har sådana händelser inträffat i alla tider, och under vissa perioder verkar dom ha varit mer frekventa än nu. Många av dem har även varit mycket värre och mycket mer drabbande än vår tids väderhändelser:
År 1695-1698 drabbades stora delar av östersjöregionen av en väderkris som tillfälligt lamslog hela jordbruket och ledde till svältkatastrof under ett antal år. Överdödligheten var dramatisk. Krisen som hade verkningar ända ut mot Skottland torde ha skördat tusentals, och åter tusentals dödsoffer. Perioderna 1740-1743 och 1771-1774 uteblev vissa somrar mer eller mindre - inget ville växa i kylan och regnet. Andra somrar sken solen stekhet månad efter månad - men inget regn. Prästernas förtvivlan och uppgivenhet framgår av kyrkböckerna. Massvälten som följde tog tusentals liv.
Det här är alltså långt före industrialismen och människans utsläpp av växthusgaser.
Så har det fortsatt med oväntade och dramatiska väderhändelser: I januari 1850 exempelvis drabbades mellersta Sverige av en snöstorm, en väderstörning av katastrofdimensioner - dödstalen räknades i många hundratal. Den här listan på extremt tvära kast kan göras mycket längre, för den som vill gå igenom saken i detalj.
Det förekommer ingen jämvikt i naturen, det finns ingen "naturlig balans" - annat än högst tillfälligt. Vi är alltid på väg mot förändring, i ena eller andra riktningen. Vid sidan av kortvariga väderkast, har vi även mer långvariga variationer som skulle kunna kallas för "abrupt klimatväxling". Bronsåldern (i Sverige) varade i runt 800 år, och var en påtaglig värmeperiod. Pollenanalys visar att vinrankan växte i Mälardalen. Bronsålderssamhällets behagliga klimat avlöstes abrupt av en iskall period av 500 års varaktighet. Skiftet mellan bronsålder och järnålder kan ses i ljuset av att den drastiska temperatursänkningen välte hela samhället över ända. Dödstalen och lidandet kan man bara föreställa sig.
Lite närmare vår tid kan man nämna "Lilla istiden" på 1600-talet. Det var kulmen av en period emanerande från medeltiden där värme och kyla hade avlöst varandra. Det var då som kung Karl X Gustav tågade på isen över Stora Bält nere i Danmark - med hela armén, kavalleriet, trossen, fanor och klingande spel. Totalt runt 7000 man. Det krävs extrema temperaturer för att lägga sådana isar i Stora Bält.
Man kan nog på goda grunder och med hyfsat källmaterial hävda att från mitten av 1500-talet till slutet av 1700-talet var det ingen ordning på vare sig väder eller klimat. Alla dessa förödande svängningar drabbade människorna som levde då mycket hårt - och turbulensens orsaker har inte haft något med mänskliga aktiviteter att göra. Inget samband med industrialismen, av oss frigjorda växthusgaser, eller liknande. Vår tid och de näraliggande generationerna har hittills haft tur.
I dag talas det mycket om att det turbulenta väder och de tvära kast i vädret som man ser, är något nytt och speciellt för vår tid. Så är det alltså inte. Att hävda något sådant saknar historiskt stöd.
*******************************************
**********************
När man jämför med vad som varit historiskt, undrar man var dödsoffren för dagens vädervariationer är? Fanns det rikligt av sådana, skulle vi nog blivit upplysta om det.
Intressant att du nämner civilisationerna i Sydamerika, Asien och Afrika som har gått under till följd av missväxt och svält. Det var ju vad som hände bronsålderns avancerade samhälle här i Sverige.
Kan vi enas om att värmeläran gäller även när det gäller globalt klimat?
/Gunnar s
Reliabiliteten blir väl ungefär som mina historiska källor - det dog alltså en del folk.
När moderna européer som levt ett (historiskt sett) skyddat och välnärt liv dör av värme, är det nog till över 90% frågan om bakomliggande sjukdomar. Det är därför vi hör lite talas om saken - då det inte går att styrka orsakssambanden.
Poängen var annars att det har varit lika illa förr, eller värre - och då fanns det ingen mänsklig påverkan på väder och klimat.
Din sista mening förstår jag inte - var nu den saken halkar in i den här bloggtexten?
Värmeslag tycks främst drabba människor med underliggande sjukdomar inte sällan välståndsrelaterade, vilket är illa nog. Förfrysning och död på grund av kyla drabbar tydligen i huvudsak människor som hamnat i fattigdom, hemlöshet. En del som dör av köld kan till exempel i stället dött av kolosförgiftning eller annat som är relaterat till det att leva som fattig hemlös. Därav mina tankar om att läsa den statistiken.
/Gunnar S
Kyla dödar betydligt fler än värme
Anders Hansen, specialistläkare, psykiatri
CITERAS SOM:
Läkartidningen. 2015,112:DMEC
Lakartidningen.se 2015-08-07
speach-bubble0 KOMMENTARERKOMMENTERA
Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someonePrint this page
Foto: Colourbox
Värmeböljor kan innebära en prövning för svårt sjuka patienter. Men vad är egentligen värst ur ett mortalitetsperspektiv, värme eller kyla? Det har en grupp forskare undersökt i en studie som presenteras i Lancet.
Man har samlat in data från över 74 miljoner dödsfall vid 384 platser i 13 länder, däribland USA, Storbritannien, Kina, Kanada, Brasilien, Thailand och Sverige. Flera olika klimat finns således representerade i materialet. Länderna som ingår har dessutom olika demografi och olika ekonomiska förutsättningar. Uppgifterna som hämtats in avser perioden 1985 till 2012.
Utifrån mortalitetsdata har man räknat ut en »optimal temperatur« för varje plats, det vill säga den genomsnittliga dagstemperatur där dödligheten är som lägst. Avvikelser från den optimala temperaturen har delats in i två kategorier, moderat avvikelse eller extrem avvikelse, till exempel moderat kyla eller extrem värme. Hur stora avvikelserna måste vara för att man ska definiera dem som moderata eller extrema skiljer sig från plats till plats och beror bland annat på hur mycket temperaturen generellt varierar på platsen i fråga. Därefter har forskarna beräknat hur stor del av dödligheten som beräknas bero på temperaturen.
Totalt beräknar författarna att närmare en procent (0,86 procent) av alla dödsfall beror på extrema temperaturer. Om man även inkluderar mortalitet till följd av moderat värme eller kyla, så beräknas att 7,7 procent av alla dödsfall beror på detta. Kyla leder till betydligt fler dödsfall än värme, vilket går stick i stäv mot bilden som ofta förmedlas i media där dödlighet till följd av värmeböljor är något som rapporteras oftare jämfört med dödlighet till följd av kyla.
Skillnaderna mellan olika länder är stora. I Thailand beräknas att 3,4 procent av alla dödsfall beror på kyla eller värme jämfört med 11,0 procent i Kina. Kardiovaskulär sjukdom och respiratoriska sjukdomar är två grupper där extrema temperaturer innebär ökad risk att avlida.
Författarna konstaterar att den publicerade studien är relevant ur ett folkhälsoperspektiv, till exempel när man planerar för hur vården ska kunna stå rustad inför perioder av extrema temperaturer.
Och Gunnar - min poäng med blogginlägget var ju att jämföra dåtid och nutid, och påpeka att väder och klimatvariationer förr troligen har varit mer frekventa och definitivt mera drabbande än nu - tider när det inte har funnits några av människan orsakade utsläpp. Sedan får var och en fundera över innebörden av detta.
Värmeläran skulle vara adekvat i sammanhanget om väder/klimat vore stökigare nu jämfört med historisk tid. Så är det inte - det är just det jag visar.
Dödsstatistiken under historisk tid är mer knuten till turbulenta förändringar i väder och klimat (väger alltså tyngre än vår moderna statistik), eftersom det då inte fanns några välfärdsrelaterade underliggande dödsorsaker vid påfrestningar.
Jag brukar inte politisera på min blogg, eftersom det är en fotosida. Här har jag dock kunnat visa ett eget bildmaterial som är adekvat anknutet till ämnet, inte bara en krystad gisslanbild för att få snacka politik - en metod som man ser rätt ofta.
Högre temperatur alltså mer värmeenergi i atmosfären skapar mer rörelse, alltså stökiga väder. Extremer inträffar oftare, både kalla som varma. Fler dödsfall.
/Gunnar S
Vidare är det så att den temperaturhöjning vi hittills sett snarare bidrar till mindre o färre stormar på norra halvklotet också teoretiskt eftersom uppvärmningen är större i polarområdena än längre söderut. Stormar startas normalt inte i de varmaste områdena utan i områden där temperaturskillnaderna är störst.
I dag försörjer det rådande klimatparadigmet en kader människor som man frestas kalla en ny samhällsklass. Alla skall betalas - och vill gärna fortsätta att få betalt.
Sedan gammalt är det ju ett talesätt, att om man vill veta vad som är på gång: Följ pengarna!
Visst ska man skilja på väder och klimat! SMHI höll stenhårt på "väder" tills den generationen forskare gick i pension. Då bytte SMHI tyst och stilla fot och började informera om klimatförändringarna. (Disclaimer: Jag får inte betalt för att tycka det jag tycker.)
Minns den kalla vintern i Alingsås på 1980-talet. Inte så kallt som i Åmål men det var ruskigt med en sol som syntes lågt på himlen som en bit mässingsplåt men inte värmde alls. Som byggbyråkrat visste jag att nyare hus skulle vara dimensionerade för att klara 5 dar i minus 12(???) men att de kunde förväntas bli utkylda om kylan höll i sig. *
Stora vattenledningen som gick under riksvägen frös till. Den låg på "frostfritt" djup men frosten kom djupare än så den vinterperioden. Jag minns ingen totalkatastrof så ledningen höll väl och kunde tinas upp.
-----------------------------
*Försökte kolla det där med 5 dar och minus 12, men nu har denna enkla tumregel komplicerats så till den milda grad att det troligen behövs AI för att dechiffrera det som gäller.
Det är naturligtvis viktigt att skilja på väder och klimat. Jag framför dock ingen teori här, jag bara redovisar en rad nutida och historiska sakförhållanden. Sedan får läsaren tycka själv.
Vare sig du eller jag får väl betalt mera för vad vi tycker. Tänk om någon ville muta mig för en rundlig summa... :-D