Tankar på nyårsafton - och ett tips
****
Jag sitter här ensam på nyårsafton i en helt självvald ensamhet - men likväl är jag för mig själv.
Här kommer jag att göra något som jag inte tänkte skulle förekomma på min blogg, nämligen pamflettskriverier. Om ni lyder mitt råd att titta på länken nedan, tror jag att ni förlåter mig. Det handlar inte om politik, miljö och klimat, eller liknande - det är ett moraliskt pamflettskriveri. Moralisk konsekvens till följd av bilder.
Jag kom in på att titta på en film som nu finns på SVT Play, en film som gripit mig i hjärteroten;
https://www.svtplay.se/video/KM6pZd6/never-look-away?id=KM6pZd6
Den har en engelsk titel “Never look away”- vad nu det skall vara bra för. Det är en tysk film på tyska. Den handlar om konst, målade bilder, fotografiska bilder, och en ung konstnärs väg. Den beskriver nazismens ofattbara grymhet - och det utan stora gester och blodiga scener. Med små och avvägda grepp, orsakar berättaren skräckrysningar. En liten stund i taget, det räcker. Den visar efterkrigstiden där förövaren, efter många turer och vändningar, till slut ställs till svars och konfronteras med sig själv genom bild - och fullständig bryter samman.
Huvudrollsinnehavaren är inte optimal, men det gör ingenting. Det är inte ofta jag får en tår i ögonvrån. Alla ni som är intresserade av bilder - se denna vidriga, förfärliga - men helt underbara film.
****
Här några skärmdumpar på nyckelbilden i hela storyn:
Synd att du inte kan se denna utmärkta film - men jag kan förstå.
Min släkt är nedlusad av krig. Min mormor och morfar upplevde den röda terrorn i dess hårdaste form i den lilla staden Lovisa under inbördeskriget i Finland. Dom kom nättupp undan med livet i behåll. Min far var viceamiral och marinbyggnadsråd i tyska flottan, biträdande militärattaché hos Stalin under den tysk/ryska paktens dagar. Satt länge i sovjetiskt fångläger, flydde flera gånger - enorma äventyr. Min hustrus far var signalistkapten i finska armén under senaste kriget. De farligaste man kan vara - springa i främsta frontlinjen med vapnet på ryggen, rullande ut en trådrulle. Han hade hela bröstet fullt av utmärkelser - kunde därvidlag konkurrera med Sovjetiska marskalkar... :-)
Själv satt jag som nyfödd 1944 med mamma och mormor i bombkällare i Lovisa under ryska terrorbombningar.
Så - jag har det rätt nära, men jag tog inte åt mig. Utbildade mig i stället som 20-åring vid Arméns Fallskärmsjägarskola i Karlsborg. Om jag inte hade varit så fullständigt och ohjälpligt överårig, hade jag rest ner till Ukraina. Jag har precis den kompetens som efterfrågas mest. Råkar man ut för sådana som Herr Putin - då måste alltid friheten försvaras med vapen i hand.
Den som blir illa berörd skall naturligtvis undvika sådana filmer. Man får offra den goda konsten...
God fortsättning
/Stephan
Förutom stor skicklighet hos alla inblandade, håller den här filmen ett klassiskt berättartempo med ständig koll på det bildmässiga. Användarvänligt så att säga. Mycket långt ifrån det sedvanliga amerikanska skramlet.
/Sven
Tack för tipset och länken, men SVT-play kan inte visas utanför Sverige :-( ØV.
Jag hade hört talas om filmen som trots allt var nominerad till 2 Oscars för bästa utländska film 2019. Det är något jag följer som filmälskare. Jag måste se om jag kan hitta den någonstans - nu såg jag en av trailers här på YouTube:
https://da-dk.facebook.com/SonyDanmark/videos/v%C3%A6rk-uden-skaber-i-biografen-17-april-2019-nomineret-til-2-oscars/388404958617062/
Med mange venlige hilsener og Godt Nytår her fra Roskilde/DK.