Svartvitt igen
Vi som gärna använder film har i många år kunnat glädja oss åt att filmförsäljningen ökar år från år - visserligen från den låga nivå som var rådande strax efter digitalfotografins tröskelvärde, men i alla fall. Det har varit god tillgång och sortimentet har utökats.
Så kommer jag då till Leica Center på Karlavägen här i Stockholm för att inhandla lite film - men möts av tomma hyllor där det borde finnas färgfilm. Peter Gustafsson rycker uppgivet på axlarna och berättar: "Det har bland unga människor varit en sådan hajp på klassisk fotografi med film, att kidsen köper upp rubbet. Det är så överallt".
Så småningom lyckades jag lägga tre rullar färgfilm på lager, men dessutom inhandlade jag 10 rullar svartvitt - Agfa APX 100. Det känns lite konstigt eftersom Agfa gick i likvidation år 2004. Förpackningarna ser ut som Agfa såg ut då, men det står Made i U.K. på dem om man letar noga - alltså är det Ilford som står för tillverkningen. Nu har jag letat fram mina gamla dosor och spiraler, och skall ta mina första svartvita filmer på 22 år - skitkul!!
För ändamålet har jag ur vitrinskåpet tagit fram en Contax IIIa. Bilden här ovan är från 1984 när jag köpte den kameran.
Jag tycker att den här Contax IIIa är värd att visa. Den är från det tidiga 1950-talet, och var då det dyraste och finaste man kunde köpa i kameraväg - dyrare än Leica. Den kostade flera månadslöner för välavlönade personer som ingenjörer eller läkare. Den är väldigt rolig att fotografera med än i dag.
Det är ett gott tecken att ungdomarna köper film. Nu får filmindustrin spotta upp sig. Undrar om tillgången till silver spelar en negativ roll
Den kameran är en skönhet. Jag förmodar att den var en status symbol för många rika. Men proffs använde den ju också, som Robert Capa. Han kanske ville impa på Ingrid Bergman och andra skönheter.
Lycka till med plåtandet
Bob
Problemet för filmindustrin är att detta inte var förutsägbart, och man hann skrota många av sina emulgeringsmaskiner. Sådana är mycket dyra, och man lär inte bygga några nya (om man ens kan), då det är rätt uppenbart att detta är en tillfällighet som troligen tar slut lika abrupt som den började. Vi får leva med brist ett tag.
/B
Vill minnas att seleniummätaren brukar tröttna med åren. Försöker du använda ljusmätaren, exponera enligt erfarenhet eller har du separat ljusmätare?
Mitt barnbarn läser video, foto och web på Malmö högskola. Han fotograferar för Malmö FF:s supporterklubb och har lånat min Pentax K1000 för att prova filmfotografi. Han köpte upp "lagret" av 4 st Kodak Gold här i Malmö och reste med bara den kameran till Kroatien. Fotograferade alla 4 filmer och ringde mig "vad gör jag nu?". Jag skannade in dem efter filmframkallningen och nyligen såg jag att 4 förstoringar av dessa analoga bilder hänger stolt på väggen vid hans säng inramade med passepartout! Kodak Gold gav fina mjuka färger! Mvh Wolfgang
I början av 1950-talet var en Contax IIIa något helt ouppnåeligt för vanligt folk.