Bilder & teknik från förra århundradet

Svartvit Ålandsvinter

Under vårvintern 1980 skulle jag skriva min magisteruppsats i kulturgeografi. Jag kände mig splittrad och hade inte rätta greppet på vare sig ämne och eller idéer. Varför inte packa alla böcker och annat material i en stor ryggsäck, och dra till Hasselvik? Inte en chans att någon skulle störa mig där.

Sagt och gjort. Packningen färdigställdes på nolltid - och iväg!

                     

Resan gick genom en vintrig skärgård på Vikinglinjens M/S Turella -  kallt på däck.

Här passerar vi förbi Kobba Klintar i inloppet till Mariehamn - i gnistrande vintersol.

Vid Hertronklobb förliste tremastade järnbarken Plus i snöstorm lucianatten 1933. Hon ligger strax utanför den lilla fyren man ser på udden i bilden. Det var där hon gick på i snötjockan. Man hade för bråttom och tog risker - alla ville hem i god tid före jul. Tolv man av besättningen kom sedan aldrig hem.

Jag tänker på den saken när jag åker nästan rakt över vraket med Ålansdsbåten.

                        

In mot Hasselvik i kvällsljuset - efter dryga kilometerns pulsande med den tunga ryggsäcken. 

Haseslvik i vintersömn - så annorlunda än på sommaren. I det gamla huset som är byggt 1920 i liggande stock från 1700-talet är det för kallt och fuktigt för att värmas upp denna årstid. Istället blir det ispromenad ner mot Stockstugan.

Hasselvik från sjösidan, i detta fall isen.

Promenaden går längs Hasselviks strand förbi bastun.

Den lågt stående vintersolen brinner som en Krysolit, och snön ligger som bländvitt utspillt vetemjöl - då har man fotografiska problem. Motivet ligger en bra bit utanför filmens dynamiska omfång.

Bastun - en saltbod från sent 1700-tal.

Efter ca. 400 meters promenad bär det upp från isen mot Stockstugan. Fristående på sina plintar är den torr och lätt att värma upp.

                                                       Vatten från sommaren

En sprakande brasa - och man känner att man har kommit hem.

Jag hade 5-8 minus på dagarna, och ner mot 18 på nätterna. Stockstugan, byggd 1970 i finsk helstock var oproblematisk.

Hustruns fina virkningsarbete får sin komplettering av naturens frostmönster.

                            Eftermiddagsvy vid Stockstugans strand

                               ________________________

               

Projektet lyckade helt efter förväntan. Jag kunde arbeta ostörd i vintersol, tystnad, och vindens sus hela veckan. Dessutom blev det mesta gjort - det gick inte att smita ifrån arbetet så lätt...   

           

Filmen var Ilford FP 4  ISO 125.

                        

Inlagt 2024-09-20 08:12 | Läst 577 ggr. | Permalink

"Trevlig läsning och fina bilder såklart. Mycket fina. Kallt på däck men det hindrade inte de som behövde en "hälsopaus" ändå. Spring i benen kunde också botas där, ser jag. Ser mysigt ut, med snö ute och värmande brasa inne. Lätt att få arbetet gjort då man inte blir störd. Fin gardin också."


(visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver
Å så fina bilder! Och jag gillar verkligen det svartvita.
Svar från syntax 2024-09-20 08:32
Tack skall du ha Lena!
Roligt när det svartvita uppskattas - det ligger även mig varmt om hjärtat.
Tycks har varit lika då som nu, det blir aldrig för kallt för en Carlsberg ute på däck för en garvad båtresenär...
Fina bilder från en riktig vinter!

Tommy S.
Svar från syntax 2024-09-20 09:23
Tack för uppskattningen Tommy.
Du har rätt - somliga däckpassagerare är dödsföraktande. Kolla bara minen!
Fint och intressant dokumenterad historia det här Peter!
/B
Svar från syntax 2024-09-20 09:24
Tack Bengan!
Kul att du gillade stuket.
Hej,
Vinterbilder i svart-vitt är mycket behagligt. Snön blir så bra som i dina bilder. Vinterbilder är så tacksamt för man känner kylan. Om man inte satta inne mest på vintern och det gjorde vi ju inte som barn.
Väldigt få svenskar vet vad Krysolit är för något och därmed inte heller vet vilken färg det mineralet har. Vilket har flera namn, Olivin eller Peridot.
Du kanske skall funder på om solen lyste som Krysolit.
Ha en solig dag
Bob
Svar från syntax 2024-09-20 09:58
Tack Bob! Svartvit vinter är häftigt.
"Solen brinner som en krysolit" har jag snott från Lars Forsells text till "Menuett på Haga".
Han får fundera... :-)
Sök gärna på nätet för hela den fina texten.
Bob Bovin 2024-09-20 11:04
Krysolit är grön. Ovanligt för en sol.
/B
Svar från syntax 2024-09-20 11:37
Hur förhåller det sig om man tuttar eld på den? Eller kan det vara så att den gode Lars nyttjar sin konstnärliga frihet?
niniz 2024-09-20 13:06
För att vara petig så kan den skifta i färg och också ses som gul grön guld mm det var nog så den där författaren tänkt kanske :)
Svar från syntax 2024-09-20 14:18
Tack för info Nini.
Trevlig läsning och fina bilder såklart. Mycket fina.
Kallt på däck men det hindrade inte de som behövde en "hälsopaus" ändå. Spring i benen kunde också botas där, ser jag.
Ser mysigt ut, med snö ute och värmande brasa inne. Lätt att få arbetet gjort då man inte blir störd.
Fin gardin också.
Svar från syntax 2024-09-20 10:12
Tack för kommentaren Margareta!
Sippa hade matematikhjärna - hon kunde sticka och virka vad som helst.
Margareta Cortés 2024-09-20 10:25
Du vet väl att det var de broderande och handarbetande kvinnorna som valdes ut för att arbeta som Lottor och knäcka koder och liknande under kriget. Fingerfärdiga och duktiga på att läsa mönster och lösa kniviga uppgifter.
Svar från syntax 2024-09-20 10:42
Jovisst - det var just det sambandet jag insåg när jag betraktade Sippas flinka fingrar. Jag insåg att saken inte i första hand kom från fingrarna.
Hon var en riktig kortoxe också... :-)
Härliga bilder från lyckad vecka!

Jag tänker också på basun som en möjlig tillflykt. Förr började man ju med bastun som första bygge på en ny gård, inte av hygieniska skäl utan att den var liten att bygga och lätt att värma.

Och visst stämmer det du säger om torrt hus! T o m egentligen olämpliga gotländska stenbyggningar funkar om man lyckas få bort all fukt.
Svar från syntax 2024-09-20 14:06
Tack för den fina kommentaren Måns!
Mormor tiggde till sig denna bod av sin svärfar under tidigt 1920-tal. Han var så stämd till henne, att han genast monterade ner den, fraktade ner den, och återuppförde den vid Hasselviks strand. Se sista stycket i nedanstående länk:

https://www.fotosidan.se/blogs/syntax/en-bortglomd-fotograferingsmetod.htm
En skön berättelse och tidsresa. Fina bilder och tidsdokument!
Svar från syntax 2024-09-20 14:11
Tack för kommentaren Johan.
Tänk att det redan har blivet ett tidsdokument! För mig verkar det som i går... :-)
Johan Pihl 2024-09-21 13:20
Ja, och det är kanske inte nåt man tänker på medan man lever sitt dagliga liv - att vi själva blir en del av historien så småningom :)
Svar från syntax 2024-09-21 14:59
Jag ser ju lika ut i badrumsspegeln varje morgon... :-D
Hej Peter gillar det.
Ännu ett intressant inlägg från dig.
Superfina svartvita bilder, säger novisen på det området :-)
Det är sådana bildberättelser med välskriven text som jag gillar.
Med många vänliga hälsningar från Erik.
Svar från syntax 2024-09-20 14:12
Tack Erik. Kul att du gillar den sortens bloggar - jag har mera sådant på lut.
Nästa gång får du hålla i hatten... :-)
Otroligt härligt och gör sig fint i sv.
Vid den tiden hade jag en vän med stuga på Åland precis som din vid havet men kom sig aldrig att jag följde med på vintern.
/N
Svar från syntax 2024-09-20 14:40
Tack Nini!
Hasselvik ligger precis i kanten av Skärgårdshavet, nordens största skärgårdsområde.
Fina bilder, utsökt gråskala som som verkligen passar skuggorna i snön.
Svar från syntax 2024-09-20 22:25
Tack skall du ha Sten. Lite jobb med att digitalisera den sortens bilder.