Sommar i stan
__________________________________________________________
Det är inte alltid jag är på Åland sommartid. Här sitter jag på favoritklippan vid Mälarens strand den varma augusti 1996. Jag är 52 år gammal, och bredvid mig ligger väskan till den kamera som med självutlösaren tar bilderna, en Contax II med Sonnar 1,5/5 cm T - gamla fina saker som uppmanar till en eftertänksam fotografi, och till ett försök att fånga ögonblicket och känslan när man sitter mitt i den svenska sommaren och betraktar hur vattenspeglingarna leker i vassen
__________________________________________________________
___________________________________________
Det har ju på senare år blivit så populärt bland ungt folk att skaffa sig en mekanisk kamera för film och ladda den med svartvitt. Som upplysning för sådana entusiaster gäller följande för dom här bilderna:
Ilford FP 4 med känsligheten sänkt till ISO 64, och finkornsframkallad i Ilford Perceptol 1+3 för utökat tonomfång. Både film och framkallare finns på marknaden än i dag. Motiven kräver stort tonomfång och fint korn. Genom just de egenskaperna hos negativet, plus bra ljus och ett bra objektiv, når man ett tredimensionellt intryck i den svartvita bilden
Dessutom utmärkta tips till alla analoga fotografer.
MVH J O
Ända sedan jag testade Perceptol 1+3 för första gången, för säkert 30 år sedan, har jag nästan exklusivt hållit mig till den framkallaren. Jag kan bara stämma in i det Peter skriver (och vilket hans fina bilder tydligt visar) att framkallaren hanterar motiv med stort dynamisk omfång på ett ypperligt sätt. Min erfarenhet är att även T-kornsfilmer, som ofta får väldigt täta (på negativet) och svårkopierade högdagrar blir hanterbara och får lång och vacker tonskala.
För övrigt så väcker bilderna en viss sommarlängtan.
/F
Så skall vatten fotograferas. Precis så ser ögat vattenytan.
Personligen tycker jag inte om rörligt vatten som är suddigt.
Ha dagen
Bob
Intressant är att den här buktande och mångfasetterade vattenytan är fotograferad med ett Zeissobjektiv från 1940. Det objektivet har dom kvalitéerna som behövs för att återge ett sådant motiv som ögat uppfattar saken (som du så riktigt konstaterar). Det är, som bekant, inte samma sak som en fysikaliskt korrekt avbildning.
Snyggt och vackert!
Ser skönt ut där i solen.
En sådan vattenyta som här, har ju en total mobilitet. Det går inte för ögat att uppfatta en frusen helhet. Det sägas att Zorn klarade sina vattenytor först efter att han började fotografera. Sedan blev han en ganska ivrig fotograf.
(Att Zorn fotograferade visste jag sen gammalt, det finns ju en etsning t o m på Wikipedia med snarlik fotoförlaga fast spegelvänd. Intressant att foto hjälpte till. Men han var ju oerhört bra på vatten redan 1886. Var det möjligt att plåta rörligt vatten på det sättet då? .
https://www.petitpalais.paris.fr/sites/default/files/content/images/sommarnoje_1886_akvarell_av_anders_zorn.jpg. Kolla de rundade speglingarna, nästan samma som i din bild.)
När det gäller Zorn så skall man hålla i minnet att han var samtidens i särklass skickligaste konstnär när det gällde att efterlikna verkligheten. Redan på konstfack, där det alltid var stridigheter, stoj, och bråk - var det knäpptyst när Zorn målade, och alla stod i halvcirkel och bara tittade (enligt Albert Engströms memoarer).
Denna stormästare klarade ändå inte vattenytor rätt, och just till målningen i din länk, hade han gjort fotografiska förstudier.
1886 var det fullt möjligt att avbilda vattenytor som vattrade sig. Det behövde ju inte bli absolut skarpt, det handlade om positioneringen av olika element, ljus och skuggor i ett giver ögonblick - just det som människans öga/hjärna inte går i land med.
Tommy S.
Jag har provat mig fram med olika filmer och olika framkallare, och nu kommit fram till att jag vill bara jobba med låga ASA.
Perceptol vill jag testa, men just i går fick jag hem 1 liter ILFOTEC DD-X. När den är slut ska jag köpa Perceptol. Jag har även köpt 3 småbildsfilmer Ilford Pan 50 ASA för att testa och 3 st Kentmere-120 med 100 ASA.
Visst är det kul med filmfotografin! Mvh Wolfgang
Ja herrejessus - vi roar oss kungligt... :-)
Även jag längtar till sommaren. Nu när mars snart går in, så börjar det kännas lite segt.
Trevlig kille som sitter och försöker dra in magen :-) :-)
Med många vänliga hälsningar från Erik.
Men visst, det är lite exhibitionistiskt med den sortens selfies - men medge att bilderna illustrerar och stödjer det jag säger om finkornighet och tonomfång i den svartvita filmbaserade fotografin.
Nu är jag ingen stor sv/v-expert och har ingen mörkrumserfarenhet alls, men jag kan lätt se att det här är några bra exempel på det du skriver om.
Med många vänliga hälsningar från Erik.
Hälsningar, Bjarne
Den svenska sommaren är oförliknelig.
Perceptop 1+3 passade fint för alla lågkänsliga filmer. Det vanliga var ju att man exponerade ett steg plus, men det skulle ju bli rätt obekvämt med KB 14. Den filmen var å andra sida så extremt finkornig, att man nog kunde exponera den efter nominell känslighet, och lämplig tidkorrigering.
Jag körde en del KB 14 och KB 17 i slutet av 1960-talet. Väldigt fina filmer. Tyvärr krullade sig basen en del.
Jag framkallade fina svartvita dia av KB 14 - mest för sportens skull... :-)
- hawk
Det handlar om det avgörande ögonblicket, det där som kommer som en snigel, men försvinner som en blixt. Jag såg att en molnfront var på väg in, och den hade en inledande zon av pärlmoln. Borde ge fina speglingar - och det gjorde det.
Men tack ska´ru ha.