Ryssen kommer - eller så här skulle Leica ha gjort!
Vi som är insnöade på gamla kameror har hört det ofta: "Så här skulle Leica ha gjort"! Med den inledningen kan man förstå att detta är en text skriven för de verkligt hängivna kameraentusiasterna...
***************************
På 1950-talet gjorde man i Sovjetunionen det som Leica borde ha gjort på 1930-talet när företaget kämpade hårt med att försöka möta konkurrensen från Zeiss och Contaxkameran.
Det besvärliga i situationen var att Leica inte erbjöd sina användare en mätsökare, men det kunde man få om man köpte en Contax. Leica hade en till objektivet kopplad avståndsmätare som inte kunde ses i sökaren. Denna avståndsmätare hade mycket kort bas, vilket man försökte väga upp med hjälp av en förstoringsfaktor på själva mätinstrumentet. Smidighet och snabbhet var emellertid lösen för den nya rörliga småbildsfotografin som bröt igenom under 1930-talet. Det här med att man inte erbjöd någon mätsökare var alltså en avsevärd nackdel för Leica. Leicafolket fick vänta till 1954, då visades slutligen Leica M3 - och företaget kunde äntligen inta ledarrollen när det gällde den här kameratypen.
I Sovjetunionen tillverkade man sedan 1930-talet kopior av Leica. Man var alltså igång med detta långt före det att man efter kriget fick massiv tysk draghjälp genom krigsskadeståndet.
Efter introduktionen av Leica M3 började man i den Sovjetiska kameraindustrin nu fundera akut på vad man kunde göra åt sina Leicakopior. Någon slags modernisering var av nöden. Leicakonceptet hade man tillverkat i runt 20 år, och nu måste något göras - helst utan att man radikalt byggde nytt. Den gamla konstruktionen skulle alltså kvarstå i huvudsak oförändrad, men man måste på något vis koppla in avståndsmätaren i sökaren. Saken var nu inte alldeles oproblematiskt, eftersom den tidigare separata avståndsmätaren hade en förstoringsfaktor. Nu blev det tvärtom frågan om förminskning. Det fick man lösa genom att förlänga mätbasen kraftigt. Med rätt enkla grepp kunde man sedan förvandla den gamla konstruktionen till en helt användbar mätsökarkamera - en kamera som fyllde kraven på modernisering, och som visade en sådan mätnoggrannhet att man smidigt kunde använda systemets högsta ljusstyrka: f:1,5. Det var en sak som inte hade fungerat riktigt bra tidigare med det gamla kortbasiga instrumentet. Goda framsteg alltså, och det utan att behöva ändra något i den principiella uppbyggnaden.
Mycket begåvat får man säga. Så här skulle Leica alltså ha gjort på 1930-talet:
FED 2 från Felix Edmundovich Dzerzhinsky-werk i Charkov, Ukraina
Zorkij 5 från KMZ i Krasnogorsk utanför Moskva.
Båda kamerorna levererades med Industarobjektiv. Det handlar om den Sovjetiska varianten av Tessar - ett objektiv som när det är korrekt tillverkat, ger ett fint resultat
*********************
Det här gick hem mycket bra. Många bildmänniskor använde den här kameratypen. Pablo Picasso exempelvis ägde flera exemplar av FED 2. Spefåglarna menar naturligtvis att det är då han inspirerades till sin märkliga bilduppfattning. Jag tror ändå att Pablo gillade FED 2 därför att han tyckte att det var en bra kamera. I bilden nedan ståtar han med en tidig FED 2 på magen - dessutom är det uppenbarligen en man som vet vad klockan är slagen... :-)
Henri Cartier Bresson plåtade ibland med en Zorkij 5 - något som många av hans fans världen över blir i det närmaste chockade av att få höra. Det finns en kul filmsekvens där han småhoppande tar sig fram i en folksamling, ivrig som en liten pojke. När jag såg den sekvensen första gången tyckte jag att det inte såg ut som en Leica han hade i handen. En rad skärmdumpar med åtföljande förstoring avslöjade saken: Det var en Zorkij 5.
Hur kan det nu komma sig att gossar av det här slaget använde Sovjettillverkade kameror? Båda var mycket drivna bildmänniskor, så det kan ju inte bero på annat än att dom tyckte att kamerorna var adekvata för sin uppgift. För min del är jag säker på att både Pablo Picasso och HCB visste att när bilden väl ligger på bordet, så är det den som gäller...
Ett varningens ord för den som hoppar på det här tåget...
*********************************
När jag hittade bilden av Pablo Picasso på nätet, så erinrade jag mig att jag har en FED 2 liggande i någon låda sedan uppåt 20 år. Det är just den modellen Pablo har på magen, och med likadan optik - ett Industar 2,8/5cm. Även den kraftiga läderväskan är precis den samma.
Sådant kan man ju inte motstå - inte med ett så lysande föredöme. Fram kom FED ur gömmorna, och den visade sig fungera utan anmärkning. Det blev till att ladda i film, en Agfa APX 100 - hoppa in i bilen och åka ut till Drottningholms Slott för en trevlig promenad och några provexponeringar. Jag var lite nyfiken på denna Ukrainatillverkade Tessar.
Bilderna är tagna vid f:5,6 och resultatet är godkänt. Både kamera och objektiv är alltså klarerade för mer seriös användning.
Industar/Tessar Räknades av Dr Paul Rudolph hos Zeiss år 1902. Det handlar om en mycket lyckad vidareutveckling av Dennis Taylros berömda objektivkonstruktion från 1893, den så kallade Cooke-Tripletten.
Troligen är Tessar världens mest tillverkade och kopierade objektiv - detta trots dagens mycket omfattande objektivproduktion. Avgörande i den saken är nog den extremt stora volym Industarobjektiv som tillverkades i dåvarande Sovjetunionen
Jag sålde alltihop i ett svagt ögonblick när jag svor på att aldrig mer skaffa några ryssgrejer. Men nu ångrar jag mig smått, den kunde nog ha varit kvar.
Tommy S.
Strax efter Sovjetunionens fall var det mesta på rea från det hållet. Jag köpte en intressant prototyp från Ukraina, ett Jupiter 3 1,5/5cm (avseende ryssarnas första egna högbrytande glas). Till min förvåning fick jag tag på chefen för beräkningsbyrån hos KMZ i Krasnogorsk på hans mailadress, jag ville gärna ha mer upplysningar om denna prototyp. Han var trevlig - men blev mycket upprörd: "Det var då också fan!! Allt reas ut till väst. Vi har inte något sådant objektiv i vårt museum!"
Fabulöst Picassofoto!
Jätteintressant text!
Nya bilderna med Picassos ryska kamera riktigt bra! Kian ett bildbevis på att dom är nytagna!
(Att Picasso använde rysk kamera hade nog också med hans vänsterlutning och allmänna upprorsmakarattityd att göra. Och då grejerna faktiskt fungerade så var det nog en effektiv attityd att visa upp sig med dom. Ser tämligen oanvända ut.)
Vad det gäller Picassos politiska preferenser och deras inverkan i saken, så har du säkert rätt. HCB hade dock vad jag vet, inte den inriktningen.
Tack för lektionen. Man skall inte underskatta rysk teoretiska kunskap. Den är ofta hög, speciellt i matematik. Rysk produktion industriellt är mer baserad på disciplin eller lidande av avsaknad av denna. Kanske kan glaset med klar dryck till frukost spela roll.
Riktiga fotografer är för de mesta glada för kameror som fungerar. Kostnaden kan spela roll naturligtvis. Så det förvånar mig inte att HCB använde kameror som fungerade tekniskt bra. Jag visste inte att han använde rysk kamera, men jag visste att han andra brännvidder än normalen.
Vilken bild av Picasso! Den mannen hade självförtroende. Han var nyfiken på kameror, han provade ju DDDs Canon RF när besökte honom. Det är ju en lustig detalj man ser på bilden? Han hade två armbandsur.
Tack för kul text och bilder.
Ha en solig dag
Bob
Den ryska kameraindustrins värsta ok att bära, var de sovjetiska femårsplanerna. Man hade
i Moskva på byråkratnivå ingen förståelse för de faktiska villkor och problem som rådde i en sådan tillverkning vid den här tiden - man bara fläskade på.
Wolfgang Hahn från Zeiss som var ansvarig för att sätta upp tillverkningen av Kievkameran vid Zavod Arsenal i Kiev framhöll för företagsledningen att detta var helt oförenligt med Zeiss kvalitetsnormer. Ryssarna bara skrattade och visade honom gällande femårsplan.
Glaset med klar dryck? Säkert!
Det går en kul skröna. Vid KMZ i Krasnogorsk tillverkades även Zeiss universalsökare av revolvermodell. De första serierna är som originalet - sedan är sökaren spegelvänd. Enligt skrönan berodde detta på att ingenjörerna kom bakrusiga av vodka på måndag morgon, och råkade vända de tunna blåkopiorna från Zeiss fel... :-)
Det rätta skälet var att sökaren skulle funka även på de ryska Leicakopiorna (så att man lättare kom åt slutartidsknappen)
/Bob
Det var inte tradera utan här
https://auctionet.com/sv/2818270-kameror-5-stycken-zenit-samt-olika-fabrikat-fran-ryssland
Skynda för mindre än 2 timmar kvar.
Bob
Jag har läst att de gamla leicakamerorna med separat avståndsmättning var mer exakta än senare M-versioner. Det kan ju bero på förstoringen i de äldre kamerorna.
Mvh Wolfgang
Det är klart att jag kan framkalla och kopiera svartvitt - jag var ju yrkesfotograf under tio år på den tiden när svartvitt fortfarande var en rätt stor kommersiell grej. Sedan har det på senare år varit väldigt roligt att lära sig digital bildbehandling.
Och nu det det där med mätsökare. Nja...
Det är ju så att sätter du på en förstoringsfaktor, så förstorar du även felaktigheterna. Även om Leica presterade en hög mekanisk precision, så finns det alltid mekaniska överföringsglapp i botten - annars skulle lagren inte kunna röra sig.
M-Leicas mätsökare är helt överlägsen. Det är mätbasen som avgör den faktiska dubbelbildskillnaden. Ännu bättre (som avståndsinstrument alltså) är gamla Contax II med en 1,5 cm längre mätbas än M-Leica, och med en optisk utväxling av dubbelbildens rörelsemoment. De stora japanska slagskeppen under kriget, hade avståndsmätare av Contaxtyp gjorda av Nikon, och med 2 meters mätbas.
Jag fick fyra bra skärmdumpar. Fel är uteslutet, det var en Zorkij 5 (eller den mindre vanliga Zorkij 6).
Alltid kul att läsa vad du skriver!
Jag älskar ju som du vet gamla Sovjet-kameror.
Själv är jag insnöad på gamla Contax. Har skrivit en bok i ämnet utgiven av LP Foto förlag. Det betyder att i mitt vitrinskåp står det även ett gäng Kievkameror tillverkade av Arsenal Zavod i Kiev på den tiden det sig begav.
/B
När jag tittar på bloggresultatet så här långt - alltså antalet läsningar och kommentarer, så är det utan vidare tillftredsställande - men bäst är det när jag skriver om teknisk fotohistoria. Jag jämkar därför lite på min ursprungliga målsättning att bara skriva om bild - även om det nog blir flest sådana bloggar.
Jo - nästa blogg om gammal fototeknik kommer att handla om gamla Contax, men jag vet inte om det hinns med före sommaren. Det står lite annat på lut först.
Dina bilder ser mycket bra ut på min skärm.
Fotohistoria och kunnande när det är som bäst.
Djup bock och tack!
J O
Tack Jan Olof.
HaD/Gunte..
Tack Gunte.
Tackar mjukast för dina fina ord Björn!