Bilder & teknik från förra århundradet

Nidbilden av människan

Det är nog vad alla som har sysslat mycket med fotografin sedan länge har märkt: Det publiceras mycket bilder – men väldigt få bra bilder, bilder som får en att titta till. I dag fick jag i alla fall se en bra bild, en bild som fick mig att titta till – men det är en bild som får nackhåren att resa sig. Det är en nidbild, en nidbild av Homo Sapiens.

Två nollställda vackra personer helt utan ansiktsuttryck – ja, det kan ju inte finnas något ansiktsuttryck, det finns inget pannben bakom vars hägn känslor kan genereras, och det finns inte heller någon bildskapande hand som skulle kunna förmedla sådant. Ögonen är om möjligt ännu värre: Vattniga och helt innehållslösa av samma orsak. Innehållslösa nollställda ögon får en kall glans som signalerar varning - och det är vad det handlar om här;  VARNING.

Jag hyser bara den stilla förhoppningen, att man alltid ser till att det går att dra ur sladden i tid.



Inlagt 2023-03-05 13:15 | Läst 906 ggr. | Permalink

"Vad mig anbelangar har en människas attraktionskraft aldrig haft med utseendet att göra, det är något annat, något som inte finns i tingens värld. Bilderna ser inte ut som verkliga människor i vilket fall som helst."


(visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver
Bra beskrivning av en själlös bild.
Hälsningar Lola
Svar från syntax 2023-03-05 13:25
Tack Lola!
Ser inte många unga ut ungefär sådär numera? Nollställda och jäkligt "coola"
Svar från syntax 2023-03-05 13:42
Det tror jag inte. Nollställd på det sättet kan man nog inte vara. Det krävs en ny människoras: "Homo Emptycus"... :-)
Hej,
Det är rent iskalla ansikten av något som innehåller skräck.
Jag ser ett tunt lager av något som döljer kretskorten.
Hu!


Dra ur kontakten.
Bob
Svar från syntax 2023-03-05 14:15
Vi är helt överens Bob! Tack.
Vad mig anbelangar har en människas attraktionskraft aldrig haft med utseendet att göra, det är något annat, något som inte finns i tingens värld. Bilderna ser inte ut som verkliga människor i vilket fall som helst.
Svar från syntax 2023-03-05 16:05
Utseende och uttryck är inte samma sak. Det ligger en hel del i talesättet; "ögat är själens spegel".
Det är inte vackert. Men risken finns att AI blir bättre på att göra bilder. Kanske den kan fånga själen också...... Det vore otäckt
Ha det gott.
Svar från syntax 2023-03-05 18:06
Ingen risk. Eftersom vi själva inte har en aning om vad själen är, inte minsta ledtråd alltså. så kan vi inte bistå AI med några som helst ingångsöppningar att jobba med.
Verkligen otäckt att se! Mvh Wolfgang
Svar från syntax 2023-03-05 18:07
Jo - det var därför jag sände eländet vidare...
Hej Peter, intressant. Känner mig varken upprörd eller särskilt påverkad. Det är datorgenererade bilder, även om AI är involverat. AI är fortfarande datorspråk. Undra på att vi är rädda för AI om vi tror att det genast leder till att konstnärer och fotografer skulle göras obehövliga. Vi är vana att se skyltdockor utan att känna oss hotade. Att AI här inte lyckats producera porträtt som ser ut som levande människor betyder inte att AI är ointressant. Dessutom är jag inte ens säker på uppgiften var att de skulle se levande ut, jag gissar att huvuduppgiften var att få fram de porträttkarakteristika som merparten av svenskar skulle uppfatta som vackra.. Hälsningar/ Björn
Svar från syntax 2023-03-05 20:02
Jodå - jag håller med om mycket av vad du säger - men!
Du skriver vidare att: "... jag gissar att huvuduppgiften var att få fram de porträttkarakteristika som merparten av svenskar skulle uppfatta som vackra.. "
Att någon vill ta fram/berömma en teknik, som torgför rena nidbilderna, rena parodierna av det mänskliga släktet tycker jag är klandervärt. Skall det vara ett ideal, någon slags mall för ungdomen att ta till sig?
Jag tycket att AI mestadels behandlas alltför undergivet och hovsamt. Därför låter jag inte dumheterna bara passera.

Se min kommentar till Måns nedanför.
Det där med sladden är en tröst, om än för tigerhjärtan.

Men jag kan inte se framför mig nåt AI-system inom överskådlig tid som kan få fram och tillhandahålla den elström som AI än så länge är helt beroende av. Tills vidare är dra ur sladden en bra plan B.
Svar från syntax 2023-03-05 22:48
Jag tror också på sladden - är alltså inte speciellt rädd för AI. Jag är bara förvånad, och obehagligt berörd av att så många teknikentusiaster jublar och ser framtiden i ett rosenrött skimmer tillsammans med AI. Rätt som det är kan dom få sätta det jublet i halsen...
Jag tyckte att dom här skräckbilderna (som i sig är menlösa) kunde vara en hintning om att AI nog inte är det lilla hembiträdet.
Måns H 2023-03-05 23:13
Svenska är mer benägna att tro på nytt än nästan några andra. Vi har i decennier varit testmarknad för dom som vill testa nåt nytt att sälja. Vi river ut fullt funktionsdugliga kök, ibland splitternya, inom 45 dagar efter inflyttningen. Vi tror att IT räddar sjukvården då det f n är IT som är ett av de stora problemen.

(Jodå, jag plåtar digitalt och är uppkopplad, men behåller kopparuppkopplingen till telefonen trots svindyra taxan. Detta för att kunna ringa 112 om det kniper. Fast nu har hyresvärden tagit bort koden vid entrén. Man måste ha tagg eller nyckel, så ambulanspersonalen kan ändå inte komma in. Kan AI hjälpa dom? Tror inte det.)
Svar från syntax 2023-03-05 23:34
Ja herregud - man tar sig för pannan!
Det var väl redan i historisk tid som man nere i Europa började med talesättet: "Die Dumme Schweden".
Herman Lundborg och rasbiologiska institutets våta dröm. När AI har förstått att människor, ansikten, det mesta lider av mer eller mindre asymmetri, symmetri är dyrt, därför undviker evolutionen sånt till förmån för lite grann ungefär, så kanske det händer något. Därför ska vi inte berätta detta för AI och dess programmerare om detta. (Asymmetri är dessutom väldigt oförutsägbart och sällsynt svårt att kontrollera.)
Måns H 2023-03-08 22:02
Det är faktiskt nåt liknande då det gäller hus.

Exakt symmetri blir tråkigt. Något så när symmetri med en del avvikelser känns ofta bättre.

Renläriga funktionalister hade svårt för symmetri och detta lever nog kvar här och där.