Antik kamera på grönbete
Julen 1935 fick en ung man en ofattbart fin julklapp av sin pappa, det var på Lidingö här i Stockholm. Den julklappen, en Zeiss Super Ikonta B, kom för för ett tiotal år sedan i mina händer. Jag köpte underverket av den unga grabbens son, som då hade hunnit bli en gammal farbror. Kameran är i skick som på julafton 1935.
Super Ikonta B för det då ganska nya formatet 6x6 var Zeiss stora nyhet på vårmässan i Leipzig det året, och den var en av marknadens dyraste kameror. Det måste ha varit mycket välsituerat folk när en ung grabb kunde få en sådan julklapp. Objektivet - ett Zeiss Tessar 2,8/8cm var nyberäknat, och enligt Zeiss dispositionskort lämnade det Carl Zeiss i Jena på sin väg till Zeiss Ikon AG i Dresden i februari 1933 - vid pass för 91 år sedan.
Just i dagarna förbereder jag min sommarresa till Åland och Hasselvik. För att komma i den rätta sommarkänslan har jag tittat på lite Ålandsbilder - bland annat bilder där jag har använt just den här kameran. Det är bilder som tål att visas tycker jag - och då tillsammans med kameran i fråga. Materialet håller både tekniskt och bildmässigt. Det är bilder som ger en uppfattning om den i sammanhanget goda standard som detta 91-åriga objektiv levererar:
Stockstugan - en veranda som gjord för stillsam kontemplation
Ålands landskapsblomma
Namnlösa småskär i Skärgårdshavet
Hasselvik i den vackraste junitiden
Bastun nymålad med falu rödfärg
Bomarsunds fästning
En rundkulas träffpunkt (dom svarta fläckarna är blyoxid från muskötskott). Man kan undra hur det lät inne i fästningen? Jag gissar att även den modige kunde göra i brallan.
Det är 170 år sedan - men verkar helt nyligen när man ser spåren.
Solnedgången vid Hasselviks strand är många gånger bäst just när den tar slut
En dimfront kommer in från havet
Lata dagar i Skärgårdshavet
Inte så illa för ett objektiv som närmar sig den riktiga antikvitetsgränsen - 100 år
_______________________________________
Nu lämnar jag snart staden och min dator. Den svenska sommaren väntar. Jag kopplar upp mig igen i september.
Den film som jag använde var Kodak Ektar 100
Förra sommaren var en solig svensk normalsommar hos mig i Skärgårdshavet - så nu hoppas jag på en repris.
Fina bilder och roligt att få se miljön där på Åland. Ha en bra sommar//Jerry
Det är ju vad som är det fina med pysslet - man får ut ett tillräckligt bra resultat med det gamla, för att det skall vara gångbart i dagens värld.
Det vet ju du och jag, men alla känner inte till den saken.
1950-talet var storhetstiden för bälgkameran i formatet 6x6. Det är väldigt många i den nuvarande äldre generationen som har en pappa som plåtade med en sådan - då i regel i en betydligt billigare variant med ett ljussvagt triplettobjektiv.
Min pappa hade en liknande Zeisskamera fast i det något mer ekonomiska formatet 6x4,5. Jag fick låna den nån gång. Bra introduktion till foto.
Jag har en i format 6x9, det står Ercona lite diskret i inpressat i konstlädret, den är gjord i Jena på DDR-tiden. Använde den på fullt allvar men sen kom det digitala. Har den kvar i gott skick.
Ha det så bra på Åland!
Jag har en sådan Zeiss 4,5/6 i samlingarna. Kallades för "Baby Ikonta".
(ingen av dom här bilderna är publicerad tidigare - men det kan ju finnas en och annan snarlik)
Hur bra en kamera än är, så kan bara en bra fotograf utnyttjar dess kvalitet.
Detta påminner mig om violinisten Sacha Heifetz som fick beröm efter en konsert av en besökare som sa till honom: "Och så har ni även en Stradivarius förstås!"
Heifetz hade violinen i handen, lyfte upp den till sitt öra och sa: "Jag hör ingenting!"
Ha det bra i Ditt paradis på Åland! Mvh Wolfgang
Att plåta med riktigt gamla grejer blir lite av en hobby i hobbyn. Det är sedan ett nöje man kan kosta på sig, när resultatet blir användbart.
Den där Stradivarius-jämförelsen är huvudet på spiken. Man måste själv få det att låta.
Om filmen har tunt skyddspapper som Kodak, så går det i regel alltid att få ut 12 bilder när man soppar själv.
(svara jag fler gånger, blir det helt fel tidsangivelse - och hamnar följaktligen fel)
Lycka till med sommaren.
Ta några bilder.
Bob
Tommy S.
I utrustningsväskan för småbild som reser med till Hasselvik, kommer det även att finnas en Agfa Isolette III med Solinar 4,5/85mm. Tar minimalt med extra plats.
Stora fina negativ att kopiera eller skanna, för att inte tala om diabilder.
Tar minimialt med plats, går bra i en rockficka.
Och det bästa av allt, inget batteri behövs.
De större formaten ger kvalitet i sig själv och en annan känsla i bilderna tycker jag.
Jag kommer alltid att tänka på Brassaï och hans Voigtländer 6,5 * 9 cm som han använde när han plåtade den Parisiska natten när jag ser en kamera av den här typen.
/Affe
Visst är det så med dom större formaten. Själv är jag ganska road av att komponera i det kvadratiska 6x6. Tillräckligt stort för god kvalitet, men tillräckligt litet för att medge en hanterlig kamera.
Jag har själv fotograferat mycket 6x6 och då främst med Hasselblad. Det blir lite annorlunda tänk med det kvadratiska formatet, men jag gillar det. Många moderna digitalkameror går ju att ställa in för kvadratiskt format, men det blir ändå inte riktigt samma sak (eftersom sensorn är mycket mindre).
Fina bilder från Åland, som nog är min favoritö i Östersjön!
Jag vet inte om du såg nedanstående blogg. Där har jag en liten diskussion om det kvadratiska formatets villkor:
https://www.fotosidan.se/blogs/syntax/storstaden-som-idyll.htm
Att stänga ned i flera månader i sträck kan nog de flesta glömma, ens om de vill, eftersom andra kommer att ha synpunkter på frånvaron av verksamhet. :) Men det är klart att många, inklusive undertecknad (övertecknad?) skulle kunna glo väsentligt mindre på olika skärmar, i ärlighetens namn.