The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!
Straight 5371 / Den moderna spegelreflexkamerans moder! Contax S!
Alldeles efter Andra Världskrigets slut presenteras den först moderna SLR-kameran! Nu blev det här ändå en slags kompromiss beroende på omständigheterna! Den stora bisten på råvaror och maskiner i ett sönderbombat Tyskland gjorde att man inte kunde fullfölja hela grundtanken med kameran, utan fick göra ett antal kompromisser i konstruktionen! Men man skapade ändå en liten praktiskt kamera, den kameran som va framtiden! Den enögda spegelreflexkameran! :)
Nu saknar Contax S det vi ofta är vana med på en SLR! Tex fresnellins, springbländare, klicklägen på bländaren, automatisk återgående spegel direkt efter exponeringen, exponeringsmätare, bajonettfattning för optiken! Så en av utmaningarna vid fotografering med Contax S i dagsljus är att ställa skärpan! Man har ofta objektivet nedbländat i dagsljus, och då kameran saknar något som liknar en fresnellins, så är det att ställa skärpan med ett mycket nedbländat objektiv mycket svårt! Mao, du ser inte ett smack genom optiken! ;)
Så att fota inomhus i dåligt ljus är lättare! Då har du ofta full öppning hela tiden! Och ser att ställa skärpan hyffsat! Om du dragit fram filmen såklart! Men då uppstod ett annat problem, känsligheten på filmen förr va mycket låg!:)
Visst har vi det bra idag! Bara trycka på en knapp! ;)
/Bengan
Fick man lön för sitt oerhört innovativa utvecklingsarbete under de svåraste förhållanden? Knappast!
Eftersom segrarmakterna hade bestämt att inga tyska patent var giltiga och inga nya fick anmälas, snodde Japanerna rubbet och gjorde saken till en av kamerahistoriens största framgångar.
Ändå – äran kvarstår för Wilhelm Winzenburg och Zeiss Ikon AG
MEN som sagt, man skulle komma ihåg att blända nef INNAN man tryckte av!
Blev en hel del med väldigt överexponerade negativ 😀
// Conny
Men även andra senare modeller hade ingen springbländare. Det gick utmärkt att ställa in skärpan med största bländaren, dock fick man inte glömma att ställa in arbetsbländaren efteråt.
Det är imponerade att Zeiss Dresden kunde göra den här Contax S så strax efter kriget. Man fick ju först tillverka nya maskiner och verktyg, eftersom ryssarna hade tagit allt, även de bästa teknikerna.
Men Contax S var inte först. Den var visserligen klar 1948, men kom ut först 1949. Först ut var faktiskt italienska Rectaflex 1948.
Japanerna kopierade förutom Contax S, även Leica och Rollei samt Hasselblad dock med egna tekniker! Pentax kom t ex först med ett Pentaprisma som visade rättvänd bild i sökaren. Nikon och Canons kameror blev mycket bättre än produkterna från DDR någonsin och blev därmed proffsfotografernas första val. Mvh Wolfgang
Rectaflex presenterades 1947-48 som trämodell och som bara delvis fungerande prototyp. Contax S visades på S:t Eriksmässan i Stockholm år 1949 - visserligen under bordet, men i fullt fungerande produktionsexemplar. Den officiella presentationen skedde på det första Photokina i Köln 1950. Då kunde Contax S köpas över disk på mässan.
Jag har tuggat den här saken många gånger, och ids inte gå igenom källmaterialet en gång till. Jag hävdar kort och gott att Contax S var den första moderna SLR-kameran med pentagonalt prisma – det som sedan blev det japanska framgångskonceptet. Tror någon annan annorlunda, så blir det att slänga upp bevis.
Förstår sedan inte att du kan hävda att Pentax var först med pentaprisma, när Contax S just är försedd med ett pentaprisma.
Du har ju helt rätt med Nikon och Canon. Det jag är fräck nog att lyfta fram, är att det i botten byggde på plagiat (att patent inte kunde anmälas i Tyskland).
När det gäller vilken SRL som var först, så beror det på vem man fråga.
Kolla till exempel denna länk: http://www.pentax-slr.com/71760543
Mvh Wolfgang
Du har nog missförstått mig helt när det gäller Kievkameran som tillverkades i den dåvarande Sovjetrepubliken Ukraina.
Konstruktionerna Contax II och Contax III överläts av Tyskland (Zeiss) till Sovjetunionen som krigsskadestånd enligt Jaltaavtalet. Det är naturligtvis surt och måttligt frivilligt att betala krigsskadestånd – men det är perfekt legalt. Därför kan Kievkameran inte kallas för ett plagiat, då det är frågan om en legal replika.
Vad nu sedan gäller Contax S visavi Rectaflex så står jag över. Det blir för mycket att avhandla på FS. Jag kan dock konstatera att snubben som skriver i din länk saknar massor av källmaterial när han skriver sin kronologi, källmaterial som jag har direkt från Zeissarkivet i Jena i samband med ett forskningsprojekt inom Zeiss Historica Society. Han har fått mycket om bakfoten som jag kan belägga – och har då sannolikt även fått annat om bakfoten. En källa med låg reliabilitet helt enkelt.
Sedan har jag en misstanke om att Rectaflex inte har något riktigt pentagonalt prisma, utan någon slags variation på Ignazio Porros arbeten? Vidare studier behövs... :-)
För att återföra saken till ämnet vill jag gärna understryka att det på ett uppenbart sätt är Contax S som är förebilden och konstruktionsmallen till den japanska spegelreflexframgången - och att detta mjliggjordes genom att Zeiss inte kunde anmäla patent.
Ihagee i Dresden med EXAKTA kanske redan 1936?!
/Paridon
Under de åren som Contax S med efterföljare var i farten, handlade det mesta om storpolitik – brutal sådan.
Wolfgang är här ovan är inne på Nikons och Canons utmärkta kameraproduktion, och menar att det var mycket bättre kameror än vad som producerades i DDR. Det är i sak riktigt – men det berodde på att Östtyskarna hindrades av storpolitiken. En Östtysk kamera måste vara påtagligt billig, annars kunde den inte säljas i väst – det var så av politiska skäl. Det fick naturligtvis förödande konsekvenser för den Östtyska kameraindustrin. Vi kan titta på exemplet Praktina:
Den Östtyska kameran Praktina presenterades 1952. Det var ett högkvalitativt mycket stort kamerasystem (med betoning av begreppet system). Sökaren var ett pentaprisma som kunde bytas med en rad andra sökare. Objektivsystemet från Zeiss var stort och vid tiden ifråga oöverträffat. Man tillhandahöll tillbehör för medicinsk fotografi och allehanda annan vetenskaplig fotografi. Praktina kunde förses med två motorer, en elektrisk och en fjädermotor.
Jag kan försäkra dig Wolfgang att Nikon och Canon inte hade någonting i närheten vid den tiden!
Varför blev det inte mer med Praktina då? Jo – en sådan kamera kan man omöjligen bygga billigt. Därför var Östtyskarna tvungna att lägga ner produktionen.
Summa Summarum:
Om det inte hade varit för att man inte kunde anmäla patent i Tyskland, och att det utvecklades en statusnorm i väst att man inte kunde köpa kameror från öst (kommunistkameror) annat än om dom var extra billiga – ja, då är det min övertygelse att Nikon och Canon inte hade haft en chans. Det var långt ifrån lika villkor i den här leken!
För jag tycker också det här är ett mycket intressant ämne!
/Bengan