The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!
Straight 1948 / Vilka bilder e populärast? Vilken typ av bilder alltså! Tex naturbilder, gatufoto, porträtt, osv, osv.
Å man kan väl då fundera på vilken typ av fotoböcker som säljs mest? Tänker också på sk "berömda bilder" som finns i fotoböcker som säljs ganska litet? Vad beror det här på? Och en fråga kanske då blir, vem sätter den här berömmelsen på vissa bilder? Jag tycker det här e intressant, att många bilder, läs fotografier, som man ser på gallerier, och som säljs på gallerier, e litet udda, så upplever jag det i alla fall. Och även att svartvita bilder e populära på gallerier.
Så sammanfattningen borde väl vara att om man skall komma på ett galleri, och sälja bilder, då skall det vara litet udda, och kanske svartvita bilder, även om den typen av bilder inte tillhör den mest populära bildgruppen?
Nu har de här bilderna inget med innehållet i bloggen att göra, bilderna e bara en bloggutfyllnad!
Se'n om det här med populära eller udda bilder e nå't att fundera på, de e som vanligt en smaksak! :)
/Bengan
Det som visas i fotoböcker och på gallerier är naturligtvis annat. Kanske är visa genrer underrepresenterade på de fina gallerierna. Det beror sannolikt på att gallerier främst visar de bilder som man kan ta lite mer betalt för. Galleristernas syn på vad som är kvalitet spelar säkert också in.
Det som visas i fotoböcker och på gallerier är naturligtvis annat. Kanske är visa genrer underrepresenterade på de fina gallerierna. Det beror sannolikt på att gallerier främst visar de bilder som man kan ta lite mer betalt för. Galleristernas syn på vad som är kvalitet spelar säkert också in.
En sådan som Sune Jonsson till exempel är ju väldigt populär även i Ryssland, jag vet inte hur hans böcker säljer dock. Och han borde kunna vara mer allmänt känd och uppskattad även här då en stor del av hans fotograferande borde gå rakt in i den Svenska folksjälen, kanske dålig marknadsföring?
Strömholm till exempel är ju mycket mer av fotografernas fotograf som bildat skola för Svensk fotografi i stor utsträckning, men vars bilder kanske inte vänder sig till de breda folklagren på samma sätt.
Sedan tror jag också att olika saker ligger mer eller mindre rätt i tiden. Ivar-Lo's skildringar av fattigsverige hade ju en gigantisk slagkraft när det begav sig, idag är det nog inte många som läser honom. Däremot är jag övertygad om att det kommer att bli fler med tiden, det går i vågor. Men när det gäller den mer dokumentära fotografin så är det ju också så att filmen tagit över en stor del av detta, det finns ju inte längre några bildtidningar som håller på med sådant, och de var nog i mycket motorn i det dokumentära fotograferandet.
Men jag tror att vi lätt missar poängen när vi som fotonördar bedömer fotografi, vi fastnar lätt i bilden i sig när vi kollar reportage till exempel. Om det görs ett större inslag så tittar vi på bilderna med fotografens ögon, gemene man tittar efter en historia som griper tag. Och jag tror att den dokumentära fotografin ganska sällan står på egna ben i sådan utsträckning att den kan intressera fler än just fotointresserade, ofta behövs en fördjupande text för att det skall bli intressant i större grupper. Och där är som sagt den dokumentära filmen helt överlägsen i sina möjligheter att berätta en historia tror jag.