The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!

Straight 4899 / Att aldrig vara riktigt nöjd med det man har eller där man är!

Det måste väl vara drömmen för marknaden! Att man aldrig e riktigt nöjd alltså! Å det e nog det som marknaden jobbar på hela tiden! :) Fast litet förfinat, så det inte märks så mycket! Så vi e med på båten liksom! "Bättre grejer" hela tiden! Som inte behöver vara speciellt mycket bättre för det vi använder det till!
Å varför skriva om det här då?

Jo, jag satt och klämde på min Fuji X100, den första modellen alltså, och upptäcker att den går alldeles utmärkt att fota med! Fortfarande! (Varför har dom inte byggt in en livslängsregulator så man slipper fundera på det här)

Men ändå, varför e det så svårt att vara nöjd med det man har och det som funkar? Svaret kanske är att det här har marknaden jobbat med ett antal år, så det har blivit som ett sätt att leva för oss! Konsumtionssamhället!

Men undrar också, om inte det här ständiga bytandet av prylar, läs här kameror, inkräktar på vår kreativitet? Jag menar, om vi inte stannar kvar i ett fotointresse speciellt länge, utan tröttnar ganska fort, så kommer vi inte in i de där 10.000 timmarna som kan behövas! För kreativitet, det kan man även översätta med långvarig träning i ämnet!

Å inte blir det speciellt mycket lättare av att försöka leverera nya intressanta bilder varje dag på sociala media! För vem kan leverera intressanta bilder varje dag! Men de e klart, man skulle kunna lösa det genom att sänka kraven på vad som e en intressant bild! Det kanske kan räcka med att bara visa en bild! Eller kanske flera bilder varje dag!

Å skyll inte på mig, skyll på Fuji för den här bloggen! Å bilden här har Krister Kleréus tagit! Å kameran hade Leif Liard fixat via Fuji! Det va en av de första Fuji X100 i Sverige! Så den här bilden e tagen för ett antal år sedan!

/Bengan

Inlagt 2020-01-09 18:33 | Läst 1672 ggr. | Permalink


(visas ej)

Vad heter Disneyfiguren Kalle A*** i efternamn?
Och jag var där och fick ”klämma” den. Men det gick några år innan jag köpte den och den kostade mer än vad jag har i pension i månaden.
Svar från Benganbus 2020-01-09 19:19
Jag väntade något år, köpte se'n min begagnad, men det va litet dyrt även det för en pensionär!
Men som sagt, det e en envis liten kamera det här! :)
/B
Hej Bengt. Det er godt, at man (jeg) ikke med på den galej mere: "Bättre grejer". Min kan jo ikke blive bedre :-) :-) og jeg er meget tilfreds (nöjd).
Hav en god aften.
//Erik//
Svar från Benganbus 2020-01-09 22:04
Hej Erik, och ha en god afton du med! :)
Mvh Bengan
Vad man än köper (och säkert även om man kunnat beställa en helt "skräddarsydd" kamera), så kommer det att finnas några detaljer att reta sig på. Inget att göra åt, annat än att försöka hitta sätt att övervinna problemen.

Och det tar tid! Byter man grejor jämt, hinner man aldrig hitta de sätt att använda dem som ger bra resultat. Så, fladdra inte runt; satsa på kvalitet och håll sen fast vid de grejorna! Så småningom lär man sig vad man måste se upp med... Och, då djävlar!

I all blygsamhet: själv har jag mest ganska gamla grejor, men varenda gång jag provar nåt nytt så "tappar jag farten" och sitter och pixelpetar och försöker hitta skillnader. Till slut åker nykomlingarna ändå ut, och jag börjar fotografera igen... hade varit bättre att fortsätta med det hela tiden!

Vet inte, men ger mig f-n på att de flesta världsviolinister som har t ex en mångmiljon-Stradivarius, har hittat diverse svagheter även hos dem. Men de kan övervinna dem, så att lyssnaren inte märker några fel alls. Och de byter heller inte fela stup i kvarten; där kommer inga "nya uppdaterade" modeller...

Men nöjd.. det ska man aldrig vara. Då kommer man ju ingenstans!
Det är ta mig tusan märkligt att man aldrig är riktigt nöjd, ens när man egentligen vet att man är helt nöjd. Det finns väl något kul i fascinationen för prylar. Idag upptäckte jag till exempel att Nikon under två år på 80-talet tillverkade en 28-50/3,5 som verkar kalasbra, och så slösar man bort en kvart på eBay för att sedan komma på att det vore ett fullständigt onödigt inköp. Det är något skumt med det där. Jag försöker styra om det, och ha som mål att se hur länge jag kan komma undan med samma grejer. Kameran ska vara blanksliten när den en dag lämnar in.