Återfynd

I söndags plåtade jag denna fiskmås vid Fjällgatan på Södermalm i Stockholm. Upptäckte att den var ringmärkt med en vit färgring på vänster ben och fick möjligheten att läsa av koden E36T. 

Väl hemma och efter lite sökande på nätet hittade jag ansvarigt ringmärkningsprojekt i Holland och skickade ett mail till kontaktpersonen i fråga. Fick idag tillbaka svaret - fiskmåsen på bilden ringmärktes som adult den 3:e februari 2012 vid Surhuisterveen i Holland och individen har avlästs en gång tidigare nära ringmärkningsplatsen 28:e januari 2013.

Hur kul som helst! 

Årets första månader

Under årets första månader har jag hunnit med en del kortare fototurer i min absoluta närhet. Efter en rätt lång inspirationssvacka och ett smärre fotografiskt idémässigt tomrum känns åter igen inspirerande att planera utflykter, sortera ut vilken utrustning jag ska ha med mig och planera vilka bilder jag vill ha med mig hem.

Sakta men säkert har formerna för ett fotoprojekt utkristalliserat sig, vilket är något som jag kommer koncentrera mig på den närmsta tiden. Mer om det lite längre fram...

Gråtrutar, Stockholms ström. Nikon D4, 200-400/4

Skrattmås, Slussen. Nikon D4, 200-400/4

Gräsand, Stockholms ström. Nikon D4, 70-200/2.8

Koltrastar, Tanto. Nikon D4, 200-400/4

Fiskmås, Hornstull. Nikon D4, 600/4, 1.4x TC 

Ingen av bilderna i denna serie är manipulerade eller på något annat sätt ändrade utöver gängse normer i efterbehandlingen.  

Naturvårdsprojekt för Stockholms tornseglare

Sedan mars 2014 har jag varit styrelsemedlem i Stockholms Ornitologiska Förening (StOF) och arbetar där med alla sorters frågor som rör föreningens intresseområde. Under hösten som gått har vi bland mycket annat beslutat starta upp ett projekt för att främja tornseglarnas situation i Stockholm - dels för att den minskar i antal i både Sverige och i Europa i övrigt, men också för att det är en fågelart som ofta är knuten till stadsmiljö och oss människor. Vi tycker att tornseglaren har en självklar plats i Stockholms stadsbild. Det var ju vi människor som en gång i tiden erbjöd dem möjligheten att häcka under våra takpannor, men det är också vi som nu är orsaken till att de minskar - genom moderna byggtekniker och renoveringar som gör att de får svårare och svårare att hitta boplatser. 

Projektet är fortfarande i sin linda, men information, påverkan och holkuppsättning kommer vara huvudspåren vi ska arbeta med. Det finns förstås åsikter om att de fåglar som finns i bebyggda områden skräpar ner och förstör våra hus. Då är det viktigt att förstå att tornseglaren är inte en skadefågel och att de är bland de renligaste fågelarter vi har i vår fauna.

Dessutom lever de den allra största delen av sina liv i luften, där de till och med sover och parar sig. Antalet insekter de äter under de sammanlagda 2,5 - 3 månader de är här hos oss är en ansenlig summa och de är varken farliga för våra hus eller för oss som människor - tvärt om är de fascinerande fåglar som behöver vår hjälp.

Bor du i Stockholms län (utom Norrtälje kommun, som räknas till Upplands Ornitologiska Förening) och har idéer, tankar och funderingar kring just tornseglare kan du kontakta oss på info(at)stof.se

Jag har tidigare skrivit en bloggpost om tornseglarnas situation här. 

Bilderna här ovan är tagna i juni 2014 från min balkong strax söder om centrala Stockholm med Nikon D4 och AF-S VR 200-400/4 och är ej på något sätt manipulerade.

Naturfototävlingar - varför deltar så få svenskar?

Jag har i dagarna laddat upp mina bilder till Nordic Nature Photo Contest (Norge) och Asferico International Nature Photography Competition (Italien). Det blev 25 bilder till vardera tävling, några bilder blev inskickade till båda, men det stora flertalet blev olika i de två tävlingarna. 

Letar man igenom tidigare års vinnare och premierade bilder i olika tävlingar hittar man inte många bilder som är tagna av svenskar och just svenskar lyser faktiskt med sin frånvaro i de allra flesta tävlingar som arrangeras inom denna genre. Norge, Finland, Storbritannien, Spanien, Frankrike, Tyskland osv osv - listan kan göras lång av nära liggande länder vars fotografer syns mer än oss svenskar i dessa sammanhang. 

För mig har det blivit självklart att delta i alla fall en eller två tävlingar per år, har dock ännu inte fått någon premierad bild, men med den konkurrensen som finns idag är det ju förstås svårt att få igenom sina bilder. Men det är likväl en riktigt sporrande process att tänka till och välja ut ett antal bilder som man tror kommer gå det där extra steget upp till finalrundan. Det är både utvecklande rent bildtankemässigt att försöka hitta bilderna som man själv tror på, men även göra sig beredd att "döda sina älsklingar" (alltså de egna favoritbilderna). Att det även finns skarpa tävlingsregler kring vad man får göra med sina bilder i efterbehandlingen, gör dessa tävlingar mycket trovärdiga, även fast det då och då förekommit att bilder som överskridit gränserna och i efterhand blivit diskade.

Genom åren har jag också funnit många inspirerande fotografer vars bilder jag aldrig skulle ha upptäckt om de inte fått med någon bild till slutrundan i någon tävling. Så varför är det så att det är så få svenskar som inte deltar i naturfototävlingar? Kvalitén och bredden finns ju. För mig är det förvånande, då grannländerna (och då speciellt Norge och Finland) är väldigt flitiga deltagare (och vinnare).

Det finns faktiskt en ljusning, så jag ska kanske därför inte misströsta för mycket. De senaste åren har flera unga (under 20 år) svenskar fått vinnar- och premierade bilder i flera tävlingar de senaste åren. Det är en fröjd att se dessa unga personers bilder med den tanke, ungdomliga vitalitet och engagemang de lägger bakom det de gör. De är Sveriges naturfotoframtid (men levererar redan bilder som knäcker) och det är härligt att se att de redan tar för sig av kakan.

Avslutar med några länktips där kanske just du hittar inspiration att delta i en tävling:

Por el Planeta  (USA/Mexico)

Wildlife Photographer of the Year (Storbritannien)

GDT European Wildlife Photographer of the Year (Tyskland)

MontPhoto (Spanien)

Natures Best (USA)

Outdoor Photographer of the Year (Storbritannien)

/ Daniel

PS. Bilden här ovan  - en fönsterreflektion på en hussvala som flyger mot sitt bo sorterade jag bort rätt snabbt i bildurvalet och är alltså inte med i någon tävling. DS.

Silvertärnan - elegans och kaxighet i ett och samma paket

Jag har alltid haft ett tycke för tärnor - de har en finstämd elegans samtidigt som de uppvisar en obeveklig kaxighet som verkligen fångar mitt intresse.

Genom åren har jag fotat många tärnbilder och jag har fått en speciell förkärlek till silvertärnan - arten som verkligen gör långdistansflyttning till en konstart - mer eller mindre från pol till pol.

Här nedan visar jag fyra bilder på just silvertärna som jag fotat de senaste åren, alla tagna på ön Utklippan i Blekinge.