Naturvårdsprojekt för Stockholms tornseglare

Sedan mars 2014 har jag varit styrelsemedlem i Stockholms Ornitologiska Förening (StOF) och arbetar där med alla sorters frågor som rör föreningens intresseområde. Under hösten som gått har vi bland mycket annat beslutat starta upp ett projekt för att främja tornseglarnas situation i Stockholm - dels för att den minskar i antal i både Sverige och i Europa i övrigt, men också för att det är en fågelart som ofta är knuten till stadsmiljö och oss människor. Vi tycker att tornseglaren har en självklar plats i Stockholms stadsbild. Det var ju vi människor som en gång i tiden erbjöd dem möjligheten att häcka under våra takpannor, men det är också vi som nu är orsaken till att de minskar - genom moderna byggtekniker och renoveringar som gör att de får svårare och svårare att hitta boplatser. 

Projektet är fortfarande i sin linda, men information, påverkan och holkuppsättning kommer vara huvudspåren vi ska arbeta med. Det finns förstås åsikter om att de fåglar som finns i bebyggda områden skräpar ner och förstör våra hus. Då är det viktigt att förstå att tornseglaren är inte en skadefågel och att de är bland de renligaste fågelarter vi har i vår fauna.

Dessutom lever de den allra största delen av sina liv i luften, där de till och med sover och parar sig. Antalet insekter de äter under de sammanlagda 2,5 - 3 månader de är här hos oss är en ansenlig summa och de är varken farliga för våra hus eller för oss som människor - tvärt om är de fascinerande fåglar som behöver vår hjälp.

Bor du i Stockholms län (utom Norrtälje kommun, som räknas till Upplands Ornitologiska Förening) och har idéer, tankar och funderingar kring just tornseglare kan du kontakta oss på info(at)stof.se

Jag har tidigare skrivit en bloggpost om tornseglarnas situation här. 

Bilderna här ovan är tagna i juni 2014 från min balkong strax söder om centrala Stockholm med Nikon D4 och AF-S VR 200-400/4 och är ej på något sätt manipulerade.

Naturfototävlingar - varför deltar så få svenskar?

Jag har i dagarna laddat upp mina bilder till Nordic Nature Photo Contest (Norge) och Asferico International Nature Photography Competition (Italien). Det blev 25 bilder till vardera tävling, några bilder blev inskickade till båda, men det stora flertalet blev olika i de två tävlingarna. 

Letar man igenom tidigare års vinnare och premierade bilder i olika tävlingar hittar man inte många bilder som är tagna av svenskar och just svenskar lyser faktiskt med sin frånvaro i de allra flesta tävlingar som arrangeras inom denna genre. Norge, Finland, Storbritannien, Spanien, Frankrike, Tyskland osv osv - listan kan göras lång av nära liggande länder vars fotografer syns mer än oss svenskar i dessa sammanhang. 

För mig har det blivit självklart att delta i alla fall en eller två tävlingar per år, har dock ännu inte fått någon premierad bild, men med den konkurrensen som finns idag är det ju förstås svårt att få igenom sina bilder. Men det är likväl en riktigt sporrande process att tänka till och välja ut ett antal bilder som man tror kommer gå det där extra steget upp till finalrundan. Det är både utvecklande rent bildtankemässigt att försöka hitta bilderna som man själv tror på, men även göra sig beredd att "döda sina älsklingar" (alltså de egna favoritbilderna). Att det även finns skarpa tävlingsregler kring vad man får göra med sina bilder i efterbehandlingen, gör dessa tävlingar mycket trovärdiga, även fast det då och då förekommit att bilder som överskridit gränserna och i efterhand blivit diskade.

Genom åren har jag också funnit många inspirerande fotografer vars bilder jag aldrig skulle ha upptäckt om de inte fått med någon bild till slutrundan i någon tävling. Så varför är det så att det är så få svenskar som inte deltar i naturfototävlingar? Kvalitén och bredden finns ju. För mig är det förvånande, då grannländerna (och då speciellt Norge och Finland) är väldigt flitiga deltagare (och vinnare).

Det finns faktiskt en ljusning, så jag ska kanske därför inte misströsta för mycket. De senaste åren har flera unga (under 20 år) svenskar fått vinnar- och premierade bilder i flera tävlingar de senaste åren. Det är en fröjd att se dessa unga personers bilder med den tanke, ungdomliga vitalitet och engagemang de lägger bakom det de gör. De är Sveriges naturfotoframtid (men levererar redan bilder som knäcker) och det är härligt att se att de redan tar för sig av kakan.

Avslutar med några länktips där kanske just du hittar inspiration att delta i en tävling:

Por el Planeta  (USA/Mexico)

Wildlife Photographer of the Year (Storbritannien)

GDT European Wildlife Photographer of the Year (Tyskland)

MontPhoto (Spanien)

Natures Best (USA)

Outdoor Photographer of the Year (Storbritannien)

/ Daniel

PS. Bilden här ovan  - en fönsterreflektion på en hussvala som flyger mot sitt bo sorterade jag bort rätt snabbt i bildurvalet och är alltså inte med i någon tävling. DS.

Nya medlemmar i Naturfotograferna/N

Förra helgen höll föreningen Naturfotograferna/N sitt årsmöte på Järvzoo i Järvsö, Hälsingland. 

Styrelsen hade jobbat fram ett digert program för hela helgen med både interna och externa föreläsare, luncher och middagar, extra möjligheter till besök i parken och annat socialt samkväm. Temat för helgen var reportagefoto och fågelfotografering (varav undertecknad höll ett föredrag om sitt fågelintresse och fågelfotograferande) Blev med flera andra dock riktigt berörd av gästande DN-fotografen Paul Hansens reportagebilder, vilket gav oss mycket input om just hur man tänker bild inom den journalistiska världen. 

Hela söndagsmorgonen fram till lunch veks dock för årsmötesförhandlingar med sedvanligt inval av nya medlemmar, vilka i år blev hela 9 stycken:

Johannes Rydström

Jan Pedersen

Anna Ulmestrand

Carl-Fredrik Ekström

Magnus Nyman

Annelie Utter

Felix Heintzenberg

Åsa Vadig

Sven Persson

Finns även att läsa om invalet på /Ns hemsida

En favorit på resa

Under de senaste åren har jag varit en del på resande fot och trivs riktigt bra med att uppleva årets förvärvade semesterveckor någon annanstans än inom Svea Rikes gränser. Det har både varit rena fotoresor, inriktade på djur, natur och kultur, men även upplevelseresor där fotograferandet kommit i andra hand. För mig är det dock alltid självklart att ha med mig kamerautrustningen och jag försöker alltid att hitta möjligheter att fånga människor, händelser och platser - även om resan är av mer upplevelsekaraktär. 

Pacifica, Kalifornien, USA 2012

Varanasi, Uttar Pradesh, Indien 2011

De som känner mig vet ju att jag verkligen älskar och använder mitt 600/4, men mitt favoritobjektiv under resor som inte är direkt inriktade på fåglar eller djur är faktiskt telezoomen 70-200/2.8. Då jag gärna fotograferar livet på en plats jag rest till så försöker jag ofta få med människor i mina bilder. Jag är dock långt ifrån bekväm med att sticka ett kortare objektiv upp i nyllet på okänt folk och använder därför detta ypperliga alternativ för möjligheten att zooma in, men ändå hålla en viss distans till de personer jag fotar. Då 70-200-zoomen faktiskt har kommit att rädda många bildsituationer har jag verkligen kommit att gilla detta objektiv och jag älskar verkligen resultaten den ger. Det kanske låter konstigt, speciellt med tanke på vad jag huvudsakligen gillar att fota, men jag vill påstå att detta är mitt mest använda objektiv.

San Sebastian, Baskien, Spanien, 2013

Auschwitz I, Polen, 2011 (bilden har pålagt brus i bildredigeringen)

New York City, USA, 2013

"Svenskarna reser inte till någonting, dom reser från någonting" skrev Lasse Åberg i inledningsscenen i hans klassiska film Sällskapsresan från 1979. Inte för att jag åker på så många charterresor (även fast det händer) men citatet sätter fingret på mycket av det jag känner av när det börjar närma sig att åka ut till Arlanda. Många nöjer sig med att hitta motiven runt knuten - i den miljö som man känner väl och är bekväm med. Kanske är jag en rastlös själ i den bemärkelsen, då naturen och människorna runt knuten inte alltid räcker för mig, utan jag måste utanför detta lands gränser minst en gång varje år - gärna fler. Det jag har hemma älskar jag, men det är samtidigt min vardag och det är en vardag som jag upplever under lediga helger, morgnar och kvällar - den tid jag inte är på mitt jobb. Jag menar inte att det inte finns nog med intressanta platser att besöka eller kvalitativa motiv att fotografera i Svea Rike - det gör det definitivt - men jag flyr nog gärna bort från min vardag ett tag och jag tar gärna kameran med ett monterat 70-200/2.8 med mig.

Mallorca, Spanien, 2009

Berlin, Tyskland, 2012