Natur med mest fåglar, blommor och makro. I övrigt allt som kan verka intressant.

Sångare m.m.

Lite promenadbilder bara, tog dessa bilder på väg till annat fotomål.  

  En vuxen lövsångare       och en ung.           Ljuset var dåligt, avståndet kort, inte ens i sidovy täckte skärpedjupet hela fågeln.        Plötsligt när jag skulle packa ner kameran dök huvudet upp.      Hon hade kidet med sig, men idag syntes bara dess rörelser som en darrning i vetet.   

Inlagt 2017-07-11 15:57 | Läst 1161 ggr. | Permalink
Hej Stefan.
Det lyder så let, når du skriver, at du lige tog et par billeder på din vej 😀
Du er skrap til disse fuglebilleder. Nummer 2 er super.
Venlig hilsen fra Erik.
Svar från Vibybo 2017-07-11 17:07
Tack Erik, mitt mål var inne i en liten skog, men de bilderna visar jag senare, det är ett litet projekt.
Mycket fina bilder på de små svåra sångfåglarna och så överraskar du med det roliga rådjursbilderna på slutet. Den näst sista är ju verkligen toppen. Lite jobbigt att vara unge inne i vetet, det gäller att ha koll på var mamma tar vägen.
Hälsningar Lena
Svar från Vibybo 2017-07-11 17:11
Tack Lena, de har nog små lågmälda sätt att kommunicera, geten och kidet. Ibland såg de ut att vara 50 meter från varandra.
Småfåglarna kom när jag satt och lurpassade på en större fågel, satte sig precis på objektivets närgräns - 2,5 meter. Det är inte mycket ljus där de håller till nu; i skogen under buskar som i sin tur är under träden.
Kan bara hålla med övriga, fina bilder! Kanske för nära.. du får inget skärpedjup.. Näst sista är härlig, påminner om Gösta Ekman.. https://www.youtube.com/watch?v=ma_yIWQEqWk
Hälsn!
Svar från Vibybo 2017-07-11 18:56
Tack! Det KAN bli för nära upptäckte jag, det får ju bli full öppning på gluggen inne i skumljuset under buskarna, med minimalt skärpedjup som resultat.
Det var lite av ett Papphammarögonblick mätt i förvåning med rådjuret; jag vände mig om, huvudet dök upp, och jag lyfte linsen när blicken inte var på mig. Stod där ganska länge, står jag inte i vindriktning, och bara rör mig när de inte ser på mig, då går det att stå så länge. Canon 7DII har ganska tyst spegel, det är tur det. En gång höll jag på att bli nedsprungen av en bock i skogen, den kom springande över en äng, hoppade över stengärdet in i skogen, och landade kloss nära mig, Tror jag blev mest rädd.
Vilka fina bilder på de fina sångare Fin bild på rådjuret som tittar fram Fina bilder bra fotograferat // Gert
Svar från Vibybo 2017-07-11 20:24
Tack så mycket Gert!
Jättefin serie, både lövsångarbilderna och rådjuret! När jag ser rådjuret inne i åkern kommer jag tänka på vår tidigare granne, skogshuggaren och månskensbonden Erik. Han gick på senare tid alltid runt kors och tvärs i sin åker innan han slog den med sin lilla traktor för att försöka skrämma iväg eventuella kid. Han hade någon gång varit med om att dom låg och tryckte och inte vågade springa iväg med påföljd att dom dödats av hans släp med slagutrustningen vad det nu heter, och det ville han inte vara med om igen!/ Björn T
Svar från Vibybo 2017-07-11 22:42
Har stor förståelse för Eriks försiktighet. Tänk om alla var så snälla. Det är ju känt att sådant sker, kanske ett skäl till att när bönder slår hö häromkring, så ofta ( men ibland inte alls) cirklar en mängd fåglar över fältet då. Kan vara 3-4 storkar, lika många av glador och ormvråkar vardera, samt trutar. Men ställer jag mig still med långa kameran, sätter sig alla rovfåglarna på säkerhetsavstånd. Har själv lagt ut bärnät en gång, en koltrastunge dog. Efter det får de äta bäst de vill.