Vinterbilder

Startar med några bilder från i lördags, nära havet, det hade börjat frysa på

men bara lite i lugnvattnet. Ingen snö, bara frost

lugnt på landbacken också, inga andra ute

gott om hängen på hasseln i år. Några småfåglar fanns det, de vanliga, satt på en pinne och glodde in i kameran, nä det fick vara. Idag blev det en liten utflykt till sjökanten, det hade frusit på ordentligt, en och annan familj åkte skridskor eller kälke

lite solsken är ju alldeles underbart, känns så ovant och nytt, men ingen direkt kännbar värmestrålning från solen. Där satt inga örnar i träden, så jag bestämde mig för isbilder, låg stilla på isen och en bil stannade till och såg att jag rörde på mig, sen körde den igen. Isbilder inspirerar mig.

Det finns märkliga former i isen

lite infruset gräs

kan bli som vingar 

ett helt litet universum i isen

eller figurer

I skogen en runda idag

Mulet väder, en minusgrad, snålblåst, men skönt att komma ut. 

Gott om träd och vatten i omgivningarna

antydan till isbildning

sjön ligger lugnt, går på stigar, inte rakt genom skogen

den lockar inte, går bara att komma fram där det är röjt. Började söka efter detaljer, 

ett trasigt thujaträd, såg på stammar av olika träd

på ekarna gick lavarna ned till en bestämd nivå

på andra träd gick mossan upp till samma nivå, inte längre, men annat fanns att se

mossa var där gott om

sporkapslar, sen blir det svampar resten av bilderna, olika tickor, lovar ej att artbestämning är riktig

fnösktickan

här går jag bet, glömt namnet

sidenticka tror jag, lackticka hade varit underligt

sidenticka

platt-ticka

letade länge, fann inget, så ingen aning om arten här. 

På Bössebacken med normaloptik

Ännu en mulen grå dag strax över noll, utflykt till Bössebacken, en liten byagata och förort till Hanaskog, tidigare industriort. Båda oerhört små i storlek jämfört med Stockholm. Där finns ett litet skogsparti som fått vara i fred i hög grad, har väl setts som olönsamt, väldigt ojämn terräng och stora träd (ek och bok) blandat med krattskog. 

Så här ser det ut

En som tappat fotfästet

och dekorerats. De flesta träden stod upp

som detta, eller dessa, 4 stora bokar sammanväxta vid roten, fanns fler snygga rötter

som denna, vackert åldrad. Rötter kan intressera andra varelser

som de naturliga jordfräsarna, undrar vad de fann. Själv fann jag en kvast

uppe i en bok, en grenstump måste ha blivit infekterad och fått lite fel i tillväxten. Nåja, en blick nedåt

i en av hålorna, lite drömlikt, om man har trassliga förgrenade drömmar, kanske nästa har haft det

som stenansikte med tung huvudvärk. Något annat tungt låg på marken, den gamla järnvägen, helt övervuxen räls

här den gamla grindstolpen med bom

och fint smide på gångjärnen

trattlavsarter på bommen. På ett träd satt något myggliknande, svårt med normaloptik, blir kraftig beskärning,

kan vara en notidobia ciliaris, en nattsländeart, nu över till tickor m.m.

vet ej vad dessa heter (tillägg: det är raggskinn)

men kanske är detta borstticka, till sist, jo ganska säkert

klyvblad tror jag. Tillägg: Jo, det är klyvblad. 

Två varv runt huset

ja, igår blev det två varv runt huset, med Olympus E-M1 1 samt Panasonic 25/1,7. Växlande väder, mycket mild luft. 

och sen på kvällen

I skogen med normaloptik

En liten promenad andra sidan staden där det en gång intill sjön låg ett regemente. Om halsen Olympus E-M1-1 med Panasonic 25/1,7. Kompisen studerar lavar medan jag fotograferar. 

ganska mycket vatten har vi nu här

sumpskog närmast sjön, vattenståndet kan variera mycket under året

ganska stora områden där endast fåglarna tar sig lätt fram

de gröna stammarna slingrar sig åt alla håll, förvånande långt. Lite mot stan står marken högre

där ser det mer normalt ut, krattskog av olika slag, här fläder med sina gula lavar som flädern brukar ha med stigande ålder. På sina ställen öppnade sig landskapet lite

och riktigt varma färger bredde ut sig, liksom möjligheten att promenera i skogen

där fanns ett jakttorn, en vanlig företeelse runt staden, och 

75 meter bort i fritt skottfält stod en saltsten. Att gömma sig i tornet och med stöd skjuta ett stillastående rådjur 75 meter bort, för mig känns det inte som jakt.

Men där fanns mer alldeles bredvid jakttornet

en tillfällig bostad, något som går att finna här och där

en annan sorts tillfällig bostad, fint flätad, i knähöjd. Men nu lite om träden, de utmärker ju begreppet skog. Först 

denne figuren, tystlåten och stillsam. hade rejält rotfäste

i blötmarken, det fungerar också bra

med en rejäl fot, grön strumpa smälter in. De äldre träden får ju som människor en viss karaktär med åren

märkliga ojämnheter i ytskiktet

en mossfläck som påminde mig om Island. Passerade ett gammalt träd

vars mitt rann ut som mull nedtill, och hade

lite nytt som växte med stöd av det gamla, som

denna snygga svamp, kan det vara en lackticka? Men nu 

en längtan efter våren.