Svartvit sömnlös

När ändå sömnen var usel, så gick jag upp och gjorde lite svartvitbilder som jag vill ha dem, det är en spännande sysselsättning, man vet aldrig hur resultatet blir. De presenteras här utan kommentar i övrigt, bäst om var och en får tänka själv. De är alla ursprungligen färgbilder, körda genom Lightroom, och färdigbehandlade i Silver Efex.

Ett mellanspel - s/v

Det blir mer fågelbilder i morgon igen, så nu får jag allt sticka emellan med lite svartvitt, samma som innan men omarbetade på ett annat sätt. Ibland kan jag inte bestämma mig, och då tar jag båda, det har min fru lärt mig.

Men denna har endast förekommit i färg, men jag tycker mer om den i svartvitt. De resterande bilderna däremot, har nyligen visats i andra varianter. Här har bilden mjukats upp med lätt sepia och ljusare runtom.Den stora granen i ljusare uttryck.NIKs Triste har jag använt här, en del bilder fungerar det bra på. Triste lugnar ner bilden betydligt, förenklar den, mer motiv och mindre oro kanske.Lite mer gammeldags mjukare på körsbärsträdet kändes rätt.Triste på alla de små blommorna, mer grafiskt, mer vilsamt för ögat kanske.Herrn själv med sin andra halva, lite råare bildbehandling, men samtidigt mjukare med sepiaton.Också något mer dämpat med sepian, men ljuset ganska bibehållet.Till sist stirrar denna blomma tillbaka, orättvist benämnd ormöga som namn, varför då? Den ser lite ledsen ut över namnet, tårar. Ganska mörkt behandlad bild, motivet mer i centrum.

Renodla uttryck

När jag i ungdomen började fotografera, blev det i s.k. svartvitt, det vill säga gråskala. Det fanns 2 skäl, ekonomiskt det ena, och påverka slutresultatet det andra. Lite experiment i mörkrummet med den billiga utrustningen, men dammet kunde vara knepigt. Och få alla kemikalier att stämma, så resultatet höll sig. Men bilderna håller än i dag. 

Nu har lusten för att uttrycka sig monokromt ökat igen. Det blir nya experiment, försöker finna vägar. Och faktiskt, så fungerar det. 

Det fina med s.k. svartvitfoto är, att det bildens uttryck blir viktigare. Form och ljus. Nog med prat.

Först haren. Lite gammal bildkänsla, med fart.Mycket mer känsla än färgbildenJodåOch nu över till något helt annat, regn. Svartvitt och regn passar ihopa.En flaskhals. Jag har en stark dragning till abstrakt foto, och får ibland utlopp för dessa lustar.Pionen som möter första morgonljuset funkadeVar nöjd med denna, fick fram allt jag ville, samma ljusPion igenFin utan färg, ett uttryck som passar vallmo ocksåNu, denna är jag riktigt nöjd med, en liten rosenknopp i morgonljusstråleOch denna ros är jag själv väldigt nöjd över. Den gjorde mig glad.