Ner till sjön

Ännu en gång ner till sjön, den lockar, händer alltid något, eller åtminstone något att se på. Upp på cykeln med axelremsväskan hängande så kameran är i något sålunda beredskap.  

   Vid båtplatsen silade det starka ljuset från sjön genom buskarna, vackert nog att betrakta en stund.      En båt för grunda sjöar.      Intill levde gässen sitt liv.      De tog sina rundor.      Under ett fallet träd fann jag en egen liten värld.      I närheten går det en spång genom skogen      ljuset silade ned      gjorde fina mönster att se på.      Sen var det dags att cykla hem.   

På väg mot sjön 27/9

När jag närmar mig ängarna vid sjön är det dags att ta fram kameran ur väskan, det är nu det kan börja hända saker, inne bland husen är det ganska lugnt. Det är helt oförutsägbart vad jag får se, från närmast inget till mängder av fågel.   

   Mellan husen och ängarna är det ett tillhåll för kråkfåglar, råkor, kråkor och skator håller samman utanför häckningstiden.      De är bra att ha som övningsobjekt       när de kommer i medvind över huvudet går det kvickt. Sedan cyklar jag vidare på den smala knaggliga vägen, byggd för att testa cyklars hållbarhet? Kommer ner till ängarna, vägen går i en runda där.       När jag  närmar mig första svängen finns det en liten vattensamling nära vägen , har sett vadare hålla till där, så var det i dag också.       Skygga är de, men i dag hann jag med 2 snabba skott med kameran. Kan det vara juvenil brushane?      Fortsätter förbi svängen, ser ner mot sjön. Det känns bra att bara stå där bland alla fåglar och välskött boskap. Tranorna trivs vid stranden, det är en bit bort och lätt dis. Detta är deras höstplats, på våren är de vid ett annat strandavsnitt.        Våtmark är det.      Tranorna flyttar sig lite, korna betar lugnt, solen skiner och gässen finns över allt på marken och i luften. På avstånd en och annan rovfågel som sällan lyckas ta sig ut över ängarna när kråkorna finns runt den som en myggsvärm.      En buske har lämnats kvar i det öppna, ett litet hagtornssnår där pilfinkarna håller till. Det är vilda pilfinkar, lika skygga som de andra fåglarna.      Inne i busken finns trygghet för flocken, men en och annan vågar sig ut i kanten av busken.   

Den åttonde Augusti

Den dagen gick jag ut i trädgården med ett makroobjektiv monterat på kamerahuset, det har jag förstått genom att titta på EXIF informationen. En fin och njutbar dag tror jag, förhoppningsvis även för drottningen som hade namnsdag, samt för det femtiotal storkar som invaderade Lomma. Det var de trevliga nyheter jag fann, de otrevliga lämnar jag åt historien. 

I går vid sjön såg jag gäss, gäss och gäss.

Välsignad vare den eldrivna cykeln, kom ner till sjön i går och spanade en stund, först till båtplatsen där en kvarglömd sångare pep ynkligt i buskarna, sedan vände jag hemåt och tog några bilder på vägen. Har förresten behandlat bilderna i Polarr, testar andra program ibland, här blev jag ganska nöjd och priset - 160 kr på livstid - klagar jag inte på. I Adobe prenumerationen använder jag knappt en bråkdel av finesserna, och har börjat undra varför jag inta skall avsluta prenumerationen när perioden går ut.   

 Båtplatsen ja, här ligger minnen efter sjöns siste insjöfiskare, han bor i byn ännu.      Långt bort vid sjökanten fanns gässen, så jag fick sträcka ut objektivet så långt det gick för att nå ända dit, just då var det mulet, men sen kom solen tillbaka.         Både disigt och soligt, fint att stå och se på      stora mängder gäss fanns det, en hel del vitkindade       det var en blandad skara      det kom nya flockar som landade      medan andra ville flytta lite på sig.   

Gräshoppa

Det är ett beskrivande namn - gräshoppa - inget mystiskt med det. Deras konsert har jag inte kunnat höra sedan tonåren, förmodligen skjutit bort den förmågan då jag övade med dubbelbössan. Inget att göra åt det. Bilderna är tagna 1 Augusti, känns längesen nu. Undrar vad gräshopporna gör idag, väntar på nästa sommar? Gömmer sig i undervegetationen? Här kommer de som digitala minnen, serverade till Er vänner här på Fotosidan.