810

Har ibland funderat på att ta bilder analogt, men känner mig tveksam. Jag tänker då på svartvitfoto. Äger en Practica med optik, men skänkte för många år sedan bort förstoringsapparaten och allt det andra till välgörenhet. Vilket jag ångrar nu, så en sömnlös natt så bjöd jag på 3 fotolådor på nätauktion. Det blir 150 kr lådan med alla avgifter om ingen bjuder över. Hämtade den första lådan idag, oj så mycket blandat skrot det fanns i lådan. Tyvärr fungerade inte en Konica af3 när jag satte i batterier, det var synd. Däremot fungerade en mycket enkel Agfa 6X6, men den vill jag inte ha. Det enda att ta vara på var en Canon TX med original 135mm optik och allt verkar fungera, den är mekanisk utom exponeringsmätaren, den drivs med ett 625 batteri, och det är ett problem, men ska testa. Övriga lådor blir att kika i nästa vecka, mest spännande är att se om alla delar finns till Durst 609 apparaten. 

Men nu över till dagens bilder. 

Startar med en blå måne, d.v.s. fotograferad dagtid.

Sedan raskt över till marknivå och en illröd bagge, en liljebagge . Det är en fruktad insekt, den äter trädgårdens ädlaste liljor med en rasande aptit, dyrbar smak har den. 

Spindelväv med dagg är spännande i linsen. Påminner om det neurala nätverk som sitter strax under mittbenan. 

Sedan blir det klematis, detta är en Montana. 

Resten av bilderna blir på klematisen Georg (af Balsgård) startar nära och zoomar sen ut. Kanske kan man säga panorera ut bilden.

652 - något är det

För några dagar sedan, mobilbild med skitig lins, rakt ut i den frusna sumpskogen. Det blev en bild, motivet kanske kan anses som rörigt, obetydligt. Den tekniska kvalitén, finns den? 

Men ändå, jag kunde inte låta bli att se på den bilden, gång på gång. Är för att det gamla trädet sjunker ner i träsket och upplöses, där framme finns något ljust jag inte kan se, eller är det bara mörkret i förgrunden nu? Eller är jag bara less att vara inne och inte komma ut?  

Bara banala blandade bilder

En blandad mapp med överblivna bilder visas så som följer:   

   Från 7 Augusti i år, en juvenil Motacilla alba.       Mahonia bär gömmer sig inne i busken, går att göra gelé av, eller lägga i annan saft/sylt som färgämne.      Hortensia, blir aldrig blå här, har mycket kalk i jorden. Men häller jag på aluminiumsulfat så blir den blå, men det vill jag inte hälla i trädgården.      Åldras i skönhet      Gillar denna röda lilja och dess oblyga framtoning.      Gäller att inte få detta pollen på kläderna när liljorna fotograferas.      Och nu till gårdagen - ett höstblad av Pyrus pyrifolia (som bär mängder med saftig söt frukt).      Till sist ett fynd i badrummet.   

Tranor och mer än en överraskning

Ännu fler bilder från vägen till sjön, där händer ofta saker, men långt ifrån alltid. Det verkar vara antingen eller på ett helt oförutsägbart sätt. Fick i dag i brevlådan besked om att lösa ut rekommenderat brev, och det var en överraskning. Hade beställt ett annat objektiv från Kina, nu 50 mm f 1.4 med adapter och mellanring, helt manuellt, men det var ett antal månader sedan, och jag hade gett upp tanken på att få paketet, även om jag visste att det kommit till Sverige, men det var längesen. Ur paketet tog jag något som var i metall och glas, kändes tungt och förtroendeingivande. Satte det försiktigtvis på billigaste kameran, och upptäckte snabbt att adaptern i metall nuddade kontakterna, för inställningarna blev knasiga, och gick inte att ändra. Vred på avståndsinställningen som fungerade mellan 1/2 till 3 meter, stämde inte alls med vad som stod på ringen. Vred bländaren från 1.4 till 16, och där fastnade den för gott. När jag såg i kameran fanns en stor rund ljus fläck väldigt tydligt över hela bilden, allt detta var också en riktig överraskning. Kastade objektivet i soporna (250 kr med frakt) och nollställde kameran, sen fungerade den lyckligtvis igen, slapp köpa en annan. 

  Redan vid första åkrarna utanför byn fanns de      passerar över Åsums kyrka        tar en runda ibland      landar       i olika stilar          sen passerade en Piper Cherokee från Kristianstads Flygklubb      men tranorna var lika oberörda som gäss och kor      gott om dem fanns det, sen cyklade jag hemåt, stannade vid ett ställe för att öva på kråkor, men de försvann snabbt, och ett markant välbekant ljud från militärtjänsten ökade i styrka       3 bananhelikoptrar (Vertol Chinook tror jag) passerade över, en med öppen dörr      en med stängd. De är som att åka en gammal buss från 50-talet, bullrigt och obekvämt. Men de har en helt fenomenal manöverförmåga i rätt händer.   

Små kameror att ha i fickan

De minsta kompaktkamerorna känns oumbärliga, de får man ju en bild med, för de är med, klarar det mesta, och skrämmer inte folk. Har 3 styck, min Nikon P300 tänker jag sälja - det går ju inte att ha hur många kameror som helst. Och Sony RX100 har fått det där kända felet som sägs botas med en uppdatering - autofokusen går igång själv och står och surrar, kameran låter som en rakapparat. Så jag laddade ned uppdateringen, körde den enligt instruktioner ett stort antal gånger med olika datorer och nedladdningar - helt omöjligt, programmet går in i en loop. Söker och finner på internet att Sonys uppdatering är ett skitprogram som helt enkelt inte fungerar, mängder med klagomål, ingen fix. Troligen är kameran dödsdömd, bara en tidsfråga. Så då återstår Panasonics TZ80 - den kan jag rekommendera, alldeles underbar. Enda undantagen är för dåligt ljus och rörligt objekt, samt om man inte känner sig bra och råkar trycka fel på alla små knappar. Här kommer lite promenadbilder med TZ80 från en dag under den senaste infektionen, när den lättade lite en stund.   

  Först till en vän som bor nära, han har en Hibiscusbuske som planterades vid trappen för 30 år sedan, busken ser ålderstigen, men välmående ut. Blommar nu så sällsynt vackert.       2,5 meter hög är den.      Detta är vår egen favorithibiscus i köksfönstret, köpt i Danmark på vägen mellan Dragör och Köpenhamn, de har en hög kvalité på växterna där, värt en omväg.      Sedan ut i trädgården, försöka isolera bakgrunden med liten sensor, gick väl hyfsat.     Här gick det bättre, det är en New Dawn ros, väldigt lättodlad.     Persikorna har inte mått bra av kylan, de har skador allesamman. En rejäl pollinering är grunden för välväxt frukt, men det var ont om insekter och frös gång på gång, måste bara gå illa.     Rudbeckian är alltid tacksam.       Favoritliljan, fylligt röd.       Till sist plommon från Reine Claude trädet, ett våldsamt överflöd av fyllig sötma. Det jättestora trädet är gammalt, går mot sitt slut, ruttnar inifrån, men vem gör inte det?