Vykort från kolonien

En måndagshälsning från resten av Sverige.

"Liksom en artig stad..."

En höstbild från Bonnstan i Skellefteå. Rubriken är hämtad ur Carl von Linnés beskrivning av den gamla kyrkstaden när han besökte Skellefteå 1732. 1835 ödelades hela kyrkstaden i en storbrand. De hus som vi ser på bilden kom till vid återuppbyggnaden.

Dödsdömd

Kågnäshällans fyr strax norr om Skelleftehamn. En av många mindre fyrar vid våra kuster som Sjöfartsverket beslutat göra sig av med. I mars, innevarande år, strippades fyren på allt av värde. Kvar står nu bara betongfundamentet som också det ska försvinna.

Tiderna förändras.

Che i Ske

Uppe på krönet står en bänk gjord av en planka mellan två betongblock. På det högra blocket har någon sprejat en kopia av Alberto Kordas ikoniska bild av Che Guevara. En av världens mest spridda och reproducerade bilder.

Vi befinner oss längs Hälsans Stig i Skellefteå. När jag passerar betongbänken har jag debatten kring en annan ikonisk bild i färskt minne. Det är bilden av flickan Kim Phuc som flyr undan Vietnamkrigets napalmbomber. En bild som nyligen återpublicerats på Facebook och som där blivit censurerad.

Tankarna kretsar en stund kring bildens betydelse. Rätt bild i rätt sammanhang har en oerhörd genomslagskraft...eller har åtminstone haft. Kanske är den tiden förbi nu när "alla" är fotografer? Bara på Instagram lär 80 miljarder bilder delas varje dag.

Ja, så kan tankarna dra iväg när man möter ansiktet av Ernesto Guevara de la Serna på en promenadstig i Skellefteå.

Symmetridjävulen

Ibland sätter sig symmetridjävulen på mina axlar och dirigerar mitt fotograferande. Turligt nog alldeles osynlig för omgivningen. Det kan bli bekymmersamt nog ändå. Som härom veckan när jag knäppte bild efter bild mot det här motivet för att göra honom nöjd.

En dam stod en bit därifrån, men plötsligt vände hon sig emot mig och frågade:

- Vad är det egentligen du fotograferar? Jag ser inget motiv?

Istället för att svara gick jag fram till henne och visade henne bilderna på displayen.

 - Aha, sa damen, nu förstår jag att du ser sådant som vi andra inte ser.

Jag log och tackade för jag tog ju hennes kommentar som en komplimang. Så här i efterhand är jag inte helt säker på att det var så hon menade. Hur som helst, jag kom av mig i det jag höll på med, vilket resulterade i att jag bara nästan kunde tillfredsställa figuren på mina axlar.