Jag har tänkt på en sak...
Befria kronofogden...
... från sms-lånen.
Jan Åkerlund från kronofogdemyndigheten säger så här i en intevju i DN. - Inget annat lån är så lätt att få, det finns ingenting att jämföra med.
Jag ser ingen anledning till att en statlig myndighet som antagligen faktiskt behövs för andra ärenden skall belastas med dessar ärenden. Flera av utlåningsinstituten som förmedlar sms-lån är så jä..a kåta på att tjäna pengar på folk som är lätta att "inspirera" till ett snabbt ogenomtänkt lån så de (långivarna) får nog faktiskt skylla sig själva. Och de vet precis vad de håller på. Statliga myndigheter har annat att göra än att hjälpa lånehajar.
Ja, jag vet att man är ansvarig för sina egna handlingar om man är myndig och det gäller alltså även utlåningsinstitut
Jesus gör så det blir grön gubbe
Reportage i Aftonbladets webtv idag
http://www.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/inrikes/article3062336.ab
Jag tror jag kompletterar med en egen variant :-)
Dagens tips till George W Bush
Ta och syna grabbarna bakom bolåneinstituten. De utgör antagligen ett större hot mot USA än några förvirrade ynglingar med musköter på andra sidan jorden.
Read My Lips
Vad lätt det var förr i tiden - Stackars dagens nybörjare
1972 i början av sommaren fick jag för mig att skaffa en "riktig" kamera. En systemkamera alltså.
Tidgare hade jag under några år haft en Yashica som laddades med Instamaticfilm. Här borde jag väl haft en bild på en sådan kasset för er som inte var med på den tiden. Kameran var annars rätt bra vill jag minnas. Jag fick den som present av mamma när jag skulle åka på språkresa till Biarritz 1968. Tack snälla mamma. Jag tror du tyckte den var lite dyr, men bra.
Nåväl. Hur var det möjligt att köpa en kamera 1972? Det fanns ju inte Internet.
Man kunde inte jämföra 107 st olika butikers priser, man kunde inte fråga ( och omedelbart få svar från) hundratusentals mer eller mindre insatta amatörer eller proffs, man kunde inte läsa online-tester på 35 kameror varav i alla fall 12 var i samma prisklass. Det fanns ju inte så många förstås.
Nej, just det. Det fanns inte så mycket. Det är möjligt, jag minns inte, att jag läste i FOTO om någon ganska ny kamera. Ganska ny som sagt för man fick liksom vänta tills dom fanns på den tiden. Jag hade en klasskamrat på gymnasiet som fotograferade . Han hade en Praktica tror jag. Det kan ha varit hans fotograferande som fick igång mig.
Jag gick till fotoaffären i Sundsvall. Det fanns flera men jag tog den som låg på Torggatan, nedanför Storgatan. Hasselblads Foto var det nog. Visst fanns det olika fabrikat men butiken kunde ju inte ha alla 4 eller 5 märkena. Nikkormat var nog lite dyr så fotohandlaren rekommenderade en ny modell från Canon. Canon FtQl - med normalobjektiv förstås. Hur skulle det se ut annars. Till detta gjorde jag ett tillägg. Jag köpte ett paket med en Tokina 35mm och en Tokina 135mm + en kameraväska som nog faktiskt såg ut som lite grann som en stor svart beautybox. Hård och bra var den med röd fin inredning.
Kameran var jäkla modern med snabbladdning av filmen och hade inbyggd ljusmätare. Skitsmart, man bara såg till att visarnålen i sökaren var på rätt ställe genom att ändra tid eller bländare så blev det rätt exponerat. Och man kunde se i sökaren inom vilket område kameran mätte ljuset ( en rektangel i mitten). Skärpan ställde man förstås in själv med hjälp av mikroprismor i sökarbilden mitt. Om det var så att man kände på sig att något avseende skärpan behövde kalibreras så gick man till optiker Nilsson och kollade synen.
Zoomar fanns inte. Inga problem med att välja det liksom. Antiskak eller inte? Nej just det, varken här eller där. Full frame, jajamännsan det hade vi alla. Inga crop-gluggar att få ångest över för att dom kanske inte skulle gå att använda om ett halvår.
Listan skulle kunna göras längre men vad skulle det tjäna till. För att travestera Lasse O´Månsson.
Jag blir nästan ledsen idag när jag läser alla nybörjares frågor och funderingar kring alla val som skall göras. Och ansträngningar som måste till för att hitta lägsta pris. Och funderingarna om det är säkert att handla där eller där. Och hur blir det med garantin. Och ska det verkligen behöva ta flera dagar att få grejjorna? Och varför finns inte alltid lager när dom har det på hemsidan?
Vad kan vi dra för konklusioner av detta? ( som min religionskunskpslärare alltid sa)
TA DET LUGNT. Ni hinner köpa saker.
1/1.63" ? Vaf..!
Varför i hele h....e används och anges fortfarande sensorstorlek på det här sättet? Om jag fattat rätt så härstammar det från runda videorör där man mätte diametern. Och inte nog med det. Man angav den del av ytan/diametern som var användbar. Nämligen c:a 2/3
Vaf.. har vi för nytta av det idag? Har tillverkarna någon glädje av detta sätt att ange storlek?
Om det nu spelar roll hur stor sensorn är (och det gör det ju till stor del för bildkvalitén) så vore det väl enklare med ett exakt mått på bredd och höjd.
Panasonics sensor i LX3 skulle således enligt min beräkning vara 10,4mm på diagonalen. Om det är vanligt 4/3 storleksförhållande på sensorna så skulle den vara 8,32x6,24mm.
Så, nu känns det bättre.
Undrar om jag har rätt? :-)
Snart är det solförmörkelse och då ser månen ut så har på baksidan. Det är säkert.