Det här är också en viktig del av min fotoutrustning

För mig känns det viktigt att kunna identifiera alla djur jag fotograferar, speciellt de jag fotograferar under resor.

Att googla är svårt, eller faktiskt nästan omöjligt,  när man inte har ett namn att utgå från. Därför är böcker viktiga. Vanliga hederliga gammaldags pappersböcker. Jag har på senare tid även hämtat några e-böcker, mest såna jag redan har som "riktig" bok. De kan duga på resor när jag av viktskäl inte kan ha med mina pappersböcker, men de är inte alls lika lätta att leta i. Då är en del appar faktiskt bättre. Några av dem är uppbyggda just för att identifiera djur man inte känner till, men apparna har den nackdelen att ingen är ens i närheten av lika komplett som ens den enklaste bok.
När jag väl har ett namn brukar jag bildgoogla för att bekräfta.

Den med spiralrygg och de tre korten uppe till höger är gjorda för att kunna tas med under dykning, men det har jag hittills inte gjort.

Ofta köper jag den här typen av böcker på flygplatsen under hemresan, när bagaget redan är invägt.

Thailand 2016: 8 In i berget med kajak.

Fredag 12/2

Ingen sovmorgon nu heller! Frukost på hotellet före sju. Tjugo över skulle jag bli hämtad, men som vanligt i Thailand kom minibussen en halvtimme för sent. Sånt får man räkna med. I bussen satt redan flera andra svenskar och danskar. Vi åkte till en liten hamn på nordvästra hörnet av Phuket. Därifrån båtresa med en rätt kufisk båt. Aktra delen var en slags hangar för kajaker. Efter en timmes färd sjösattes kajakerna och vi gick över i dem. Två turister och en guide i varje. Vi blev paddlade genom låga grottor i öarna, så låga att vi fick ligga i kajakerna när vi gled förbi de lägsta ställena. Längsta tunneln var nog 75 meter.

Där borta i det svarta hålet ska vi in i berget.

Nästan igenom. Jag ligger på rygg för att inte slå skallen i klippan ovanför.

När vi var igenom öppnade det upp till en härlig liten minidjungel med lodräta klippväggar. Fåglar, apor och trädklättrande och hoppande fiskar... Tyvärr också alldeles för mycket folk och för många kajaker.

Kunde ha ett paradis, men det var alldeles för mycket folk. (Jo, jag vet. Jag bidrog själv med en person.)

Här sitter gamle farbror Longtailed Makak och förundras över alla tokiga turister som väller in.

En liten del av alla kajaker i området.

Ett riktigt uselt foto, men visst syns det att det är en trädklättrande fisk, en Mudskipper.

På väg ut mot moderfartyget igen.

För att komma till fartygets toalett fick man passera genom maskinrummet. Som gammal maskinist gillar jag det, men att släppa in "vanligt folk" bland snurrande och heta maskindelar känns inte speciellt säkert.

Efter lunch ombord ankrade vi utanför en ö med en fin sandstrand. En del blev paddlade iland, jag och några till simmade. Jag hade mask och snorkel med, men sikten var urusel. Jag såg mina egna händer framför mig, inget mer.
På stranden fanns i alla fall lite snäckor. Inte miljoner som i Ao Nang där jag var förra året, men i alla fall några. Jag hittade en sort jag aldrig hade sett förr.
En av guiderna fångade en ödla som han gick runt och visade. Jag hoppas att han släppte den fri sen, så den inte hamnade i någon gryta.
Jag lånade en av kajakerna och paddlade lite själv ett tag.

En fin liten strand. Här var det inte alls lika överbefolkat.

Mjuk fin sand och lite snäckskal. Härligt!

Längd 4 cm. Den är fortfarande oidentifierad.

Den lilla ödlan.

Det fanns några olika idéer om hur man skulle ta sig torr ut till båten. Den här varianten funkade nog bra i början. Längre ut blev det djupare...

Båt tillbaka till hamnen, sen minibussen till hotellet i Karon Beach.
Fried rice och Red Curry Chicken på Bamboo Kitchen. Flamberad banan och kaffe efter.

Hotellet ser riktigt hemtrevligt ut i mörker.

Någon var uppe och skärmflög i det sista ljuset.

Centrum i Karon Beach. Jag är väldigt imponerad av vad min lilla Canon G7X klarar i dåligt ljus.

Kör på ett säkert kort och käkar här igen.

Brinnande banan och glass. Gott!

Innehållsförteckning

1 Resan, hotellet och trist fisk.
2 En bulbul, en djonk och äkta och falska damer.
3 Utanpå bussen till Phuket Town, bläckfisk på pinne och M/V Camic.
4 Äntligen! Under ytan vid Similand Islands.
5 En barracuda och mantor, mantor, mantor!
6 Dansräkor, en katt, en djävul och en förnärmad muräna.
7 Bläckfisk, julgransmaskar och mer fisk än vatten.
8 In i berget med kajak.
9 En knubbig kropp på bergets topp.
10 Elefanter, apor, en orm och kanotfärd på Khao Sok River.
11 Att få vakna i ett lyxtält med utsikt över djungeln.

Thailand 2016: 4 Äntligen! Under ytan vid Similand Islands.

Måndag 8/2

Strax efter fyra på morgonen startades maskinerna och vi gav oss iväg. Grov sjö, vi rullade mycket i början. På plats vid Similan Islands i åttatiden.

Första dyket var vid West of Eden nära Similan Island #7. Vi var nere 50 minuter, som djupast till 25 meter. Förutom alla färgglada, intressanta fiskar tittade vi mycket på små nakensnäckor, krabbor och räkor.

Äntligen fick jag dyka vid Similan Islands! Vad jag hade sett fram emot det.

Nakensnäcka. Möjligen en Chromodoris bullocki.

Bluespotted grouper.

En av mina favoriter, Moorish Idol

Frukost.

Frukosten nyss avdukad. Lite tid över ytan mellan dyken att fördriva.

Varför kallas den här platsen Donald Duck Bay?

Granskning av morgondykets foton.

Thailändske Kitty sköter briefingen inför nästa dyk. Svenske Chris och kanadensiska Wendy assisterar.

Nästa dyk blev vid Turtle Rock, Similan Island #8. 45 minuter, 24,5 m. Många nya sorters nakensnäckor och vi såg en stor sköldpadda på avstånd under säkerhetsstoppet.

Över ytan blir det inga bra foton med kameran i UV-hus.

En Phyllidia varicosa, tror jag.

Lunch.
Dagens tredje dyk var vid Eagle Rock, Similan Island #9. 47 minuter, 23,2 m. Jag såg triggerfish och mina första två stingrockor.

Fantastiska koraller, massor av fisk.

Chris spanar efter små, små nakensnäckor att visa oss.

Clownfiskar.

Försök inte, jag ser dig allt, lilla stingrocka!

Under eftermiddagen var vi några som passade på att gå iland och titta på utsikten från Sail Rock på Similan Island #8.

Det hade samlats rätt många dykbåtar i bukten.

M/V Camic lite från ovan.

Italienarna var gärna med på bild.

Det här rödögda krypet är nog det enda djur jag har fotograferat och gått bet att identifiera. Tips?

En av italienarna tog det här fotot på mig.

Kinesen tar en selfie.

Några gjorde ett nattdyk, men jag kände mig alldeles för oerfaren för att testa att dyka i mörker.

Nattdykare på väg i.

Innehållsförteckning

1 Resan, hotellet och trist fisk.
2 En bulbul, en djonk och äkta och falska damer.
3 Utanpå bussen till Phuket Town, bläckfisk på pinne och M/V Camic.
4 Äntligen! Under ytan vid Similand Islands.
5 En barracuda och mantor, mantor, mantor!
6 Dansräkor, en katt, en djävul och en förnärmad muräna.
7 Bläckfisk, julgransmaskar och mer fisk än vatten.
8 In i berget med kajak.
9 En knubbig kropp på bergets topp.
10 Elefanter, apor, en orm och kanotfärd på Khao Sok River.
11 Att få vakna i ett lyxtält med utsikt över djungeln.

Ao Nang februari 2015. Del 3: 1.237 trappsteg, apor, skölpaddor och eventuella kobror

Torsdag 19/2

Efter alla tidiga mornar för dykkurser och utflykter var det skönt med en sovmorgon.
Jag promenerade in till Ao Nang och käkade färsk frukt som en sen frukost.

Jag tog bussen (dvs lastbil med bänkar på flaket) in till Krabi Town.

"Bussen" till Krabi Town.

Från Krabi Town taxi till Wat Tham Suea , Tiger Cave Temple. En 280 meter hög klippa med lodräta sidor, 1 237 trappsteg upp till buddhisttemplet på toppen. Efter att ha köpt extra vatten började jag gå de branta trapporna. Efter 250 steg var jag helt slut men fortsatte i etapper, för upp skulle jag!

Branta och långa trappor!

På varje avsats fanns antalet steg angivet. Aporna fick man passa sig för. De var tjuvaktiga.

De flesta vuxna aporna vände sig om när man siktade på dem med kameran, men den här ville gärna vara med på bild.

Jag stannade länge på toppen och fotograferade den fantastiska utsikten, den stora buddhan och folk.

En estnisk kille tog det här fotot på mig med den fantastiska utsikten i bakgrunden.

Spännande landskap åt andra hållet.

Den jättestora gyllene Buddhan. (Jämför med fotografen längst ut till höger.) Helgedomen var i alla fall inte heligare än att den gick utmärkt att använda för telecom-master.

Besökarna på toppen var ganska blandade. En del kom för utsikten, andra för att be.

Att gå ner var inte så jobbigt, men det såg ännu brantare ut. Tur att jag inte är höjdrädd.

Jag gick också en djungelstig i närheten, som gick runt bland mindre tempel och helgedomar. Det innebar några hundra trappsteg till innan jag var ute på själva stigen. När jag tog skydd under ett tak för en kraftig regnskur fick jag sällskap av ett par från Sibirien. (De tyckte att det var varmt i Thailand.) Vi gick sen en stor del av den några kilometer långa stigen tillsammans. Stora sköldpaddor fanns i mängder här.

Även om det fanns gott om småtempel och jag gick på en stig kändes det som att vara mitt i djungeln.

Sibirerna hälsar på en av sköldpaddorna.

De tog det här fotot av mig vid foten av ett jätteträd.

Det här templet fanns under en klippa mitt ute i djungeln.

Mot slutet av djungelpromenaden hörde jag ett ljud som lät som om någon slog ihop två stora träblock. Nyfiken som jag är bara måste jag kolla vad det var. Sibirerna gick vidare och jag lämnade stigen och och gick rakt ut i växtligheten. Mycket försiktigt, det finns en hel del otrevliga sorters ormar i Thailand. Kobror och annat, som antagligen är väl dolda bland löven. Kanske skorpioner också.

Mina skor kändes vara av  mycket olämplig typ just där.

Det som lät visade sig vara två stora sköldpaddor som stångades. Givetvis hade jag valt att inte ta med kameran som kan filma. Fan, fan, fan!

Det blev i alla fall några fotografier på slagskämparna.

Taxi tillbaka till Krabi Town, lite shopping, middag och sen buss (d.v.s. lastbil) tillbaka till Ao Nang.

Fredag 20/2

Jag promenerade till stranden. Fruktfrukost och kaffe på ett fik där.

Kan man få bättre frukost än så här?

Eftersom det var högvatten var det inget bra läge för snäckletning.  (Jag är ingen fanatisk samlare som jagar sällsynta arter eller så. Jag kan bara inte låta bli att leta efter vackra skal. Bara några få får följa med hem i slutänden, och de hamnar osorterade i en glasburk i köket.)

Ganska oväntat dök ett gäng med veteranmotorcyklar upp vid stranden. Kul!

Gammal BSA.

En del målar hellre akvarell än fotograferar. Inte fel det heller.

En av mina skor hade börjat gå sönder. Jag åkte till Krabi igen och hittade en skomakare som lagade den. 20 bath, ca 5 kr.

Skomakar'n höll till på utomhus med hela sin verkstad.

Jag käkade stekt ris med grönsaker till lunch innan jag åkte tillbaka till Ao Nang. Nu var det lågvatten och mycket intressant att titta på vid de torrlagda öarna. Jag hittade flera stora fina snäckor, men det var bebodda så de fick stanna där.

Den här stora krabban hade jag ingen lust bråka med, men en thailändsk pojke plockade upp den. Kanske den blev kvällsmat.

Även longtailbåtarna hade lågvatten.

Det var den kinesiska nyårsafton, vilket hade fått ett hotell att sätta upp en flera meter lång drake vid entrén.

< Del 2  ooOoo  Del 4 >

Ao Nang februari 2015. Del 1: Snäckor, fiskar, fåglar och massage.

Jag reste ensam. En riktig spontanresa, jag bokade en torsdag och reste på tisdagen veckan efter. Jag fick sista platsen i planet och hade två enkla hotell att välja mellan, ett i Krabi Town och ett nära Ao Nang. Jag valde Ao Nang. Mitt i en stad vill jag inte bo.

Tisdag 10/2

Avresa från Insjöns järnvägsstation 09.21. Byte i Borlänge.
Eftersom alla former av rälsbundna färdmedel har den fula ovanan att haverera när jag finns ombord hade jag valt avgång med god marginal. Nu blev det dock inget haveri denna gång, bara lite obligatorisk försening, så det blev många timmars väntan på Arlanda.

Jag hade plats i planet i mittraden allra längst akterut. Skönt, tänkte jag, inga ungar bakom som sparkar på ryggstödet. Sant, men istället gick det inte att luta ryggstödet. Lite jobbigt på en långflygning. Ingen utsikt heller från mittraden. Men bokar man sent får man ta det som finns... Grannar i stolsraden var ett trevligt par från Frösön.

Onsdag 11/2

Landade på Krabi flygplats kl. 10 lokal tid. Lång och långsam kö till passkontrollen.
Jag tog taxi till mitt hotell, Baanthara Guest House en bit utanför Ao Nang. Hotellet visade sig vara väldigt enkelt och lite småruffigt, saknade pool, balkong, trädgård och restaurang. Det var dock skapligt rent och sköttes av en thailändsk familj som verkligen gjorde sitt bästa för att man skulle trivas. Deras engelska var inte den bästa så det blev en del pekande i broschyrer och kartor och  skissritande, men viljan att förstå var det inget fel på.

Baanthara Guest House. Rummet längst upp till höger var mitt.

Jag konstaterade glatt att jag hade en liten gecko inne på toa. Såna är vackra, kul att titta på när de jagar, och de käkar irriterande flygfän.
Jag sov en stund och gick sen de tre kilometrarna in till Ao Nang. Käkade en god curry och bokade en snorkelutflykt med det svenska företaget Kon-Tiki.

Jag såg och hörde de härliga fåglarna Common Myna och såg en Pied Fantail på mycket nära håll. Den hade sitt bo på utsidan av en restaurang där det passerade folk hela tiden på två meters avstånd.

Common Myna. En av mina absoluta favoritfåglar.

Pied Fantail (tror jag). Kul liten pippi. Lättfotograferad.

Torsdag 12/2

Med Kon-Tiki på dyk- och snorkelutflykt till några rev utanför Phi Phi Island. På vägen ut serverades vi färsk frukt. Vattenmelon, ananas och bananer. Speciellt ananasen är mycket, mycket godare här än den är när man äter den i Sverige.

Kon-Tikis största båt.

På väg ut mot Phi Phi Island.

Jag och en av dykinstruktörerna var de enda svenskarna, och jag var den ende som inte dök utan bara snorklade. Redan här började det dyka upp några tankar på att "tänk om, kanske man skulle prova på att gå lite djupare..?." Jag fick i alla fall se Moorish Idol, Emperior Anglefish, Neon Damsel, Parrot fish och många andra färggranna, vackra fiskar och koraller. Min vattentäta lilla Pentax var givetvis med.

Moorish Idol heter den gulsvarta. I överkant tror jag det är en Puffer Fish.

Papegojfisk. De käkar koraller och det hörs i vattnet hur de knaprar.

Massor av fisk. De är inte speciellt skygga heller, man får se dem på nära håll. Man kan nästan hamna mitt i ett sånt här stim.

Här har några av dykarna kommit upp. Den röda korven är en markeringsboj som de blåser upp med luft från tuben.

Fredag 13/2

Jag gick omkring på stranden närmast hotellet, Nopparattara Beach, och plockade vackra snäckskal. Många arter som jag aldrig hade sett förr. Tänk vad jag hade längtat efter just det! Gå på en sandstrand i sol och värme och titta på miljoner snäckskal och små krabbor. Helt underbart! Fast lite knäppt är det ju också.

Nopparattara Beach. Eller i alla fall en liten del av den 3 km långa stranden.

Massor av snäckskal!

De små krabborna skapar såna här mönster.

Här bor en lite större krabba.

Strandpromenaden blev inte sämre av att det fanns många mynafåglar där. Som bonus satt jag och tittade på en jättestor svart fjäril medan jag drack kaffe på ett strandfik.

Fjärilen ville inte vara still för att bli bra på bild. Jag har inte lyckats identifiera den.

På eftermiddagen gick jag in till stan. Strövade runt bland souvenirbutiker, fotograferade mycket och käkade gott. Som alltid när jag besöker något spännande land besökte jag en frisör. Det är inte i första hand priset som gör att jag gärna klipper mig utomlands. Det kan vara en intressant upplevelse också, fast just den här gången gick det ganska normalt till. Jag unnade mig också en hel timmes skön fotmassage.

Det här är riktigt skönt!

Den här skylten fotade jag utanför ett annat ställe. Matmassage är inget jag vill prova.

Tuk-tuk tillbaka till hotellet.
Tyvärr hade min lilla gecko försvunnit.  :-(

Del 2 >