Från Mashavet och andra vatten
Om konsten att vara med på sina egna foton. Del 7 - Fotoväskan
Kan fungera som stativ eller bönpåse. Inte perfekt, men mycket bättre än stativet som står hemma när man behöver det på en fisketur. Det brukar gå att böka till väskan så att kameran pekar dit man vill. Ev. får man placera om innehållet lite.
Detta blev en riktig fullträff!
Jag tog detta när jag nyss hade köpt första systemkameran och jag rankar fortfarande detta som mitt absolut bästa foto. Extra kul att jag är både fotograf och motiv. (Finns bland mina bilder här på fotosidan om ni vill kommentera det.)
Fiske en vårkväll vid Siljan.
Det här är inte alls samma fullträff, men kamerans låga position på kameraväskan gör det ändå rätt intressant, tycker jag.
Kvällsfiske vid Siljan.
Fransyskor och riskor
I går kväll när jag kom in med M/S Gustaf Wasa till långbryggan i Rättvik 22:30 var det några som fick sig en riktig överraskning. Tre tjejer hade picknick längst ut på långbryggan. Troligen hade de tänkt sig att få sitta i lugn och ro där ute.
De hade gasolkök och hade dukat upp salami, ost, bröd och svamp som de tänkte steka. Om det var riskor har jag ingen aning om, men det såg bra ut i rubriken. Jag är inte säker på att de var fransyskor heller, men Opinelkniven* fick mig att tro det. Fast å andra sidan drack de öl, inte vin...
Fotot är taget från bryggvingen på Gustaf Wasa. Lite av vår landgång skymtar nere i högra hörnet. Där gick 44 av våra passagerare iland, sen var den lugna picknickmiljön förstörd, i varje fall några minuter.
*) Opinel. Frankrikes svar på morakniven. Fällkniv med ljust träskaft. finns i många olika storlekar. En utmärkt brukskniv till alla slags göromål, tyvärr väldigt svår att hitta i Sverige
Kärringbroudden (Fru Svensson var en dum jävel)
Kärringbroudden är en långsmal udde som går ut en bit i Siljan vid den fina byn Laknäs intill Tällberg. Man kan säga att udden utgör själva hörnet mellan Rättviken och Österviken som går ner mot Leksand.
Bakom namnet Kärringbroudden finns en liten historia.
Det sägs att det en gång i tiden bodde en tokig kärring i Laknäs. Kanske hette hon Svensson. Hon fick för sig att bygga en bro över till Rättvikens andra sida, till Stumsnässidan. En sträcka på ca 3,5 km. Hon började bära stora stenar och kasta i vattnet. Efter att ha insett att det ganska snabbt blev 10 m djupt och sen ännu djupare längre ut gav hon upp försöket. Hon måste ha jobbat duktigt, det är många tusen ton sten i den udden.
Möjligen kan hon ha fått lite hjälp av inlandsisen ;-)
Kärringbroudden från söder. Bortom syns byarna utanför Rättvik, Gärdebyn och Lerdal. Man anar också utsiktstornet Vidablick på toppen av berget.
Den riktiga Tomten ligger med Göran!
Jag visade i gårdagens blogg ett foto på var Tomten har varit. Här kommer ett foto där Tomten är närvarande. Ligger med Göran och Elfdalen.
Tomten är ett av världes äldsta fartyg som fortfarande är i drift. Hon byggdes 1862 i Stockholm. Hon var redan då avsedd för Siljan och timmerflottning där. 1878 flyttades hon till Venjansjön. 1962 togs hon ur aktivt bruk och blev 1966 privatbåt på Runn. 1982 kom hon tillbaka till Siljan. Tyvärr såldes hon 2005 tillbaka till Venjansjön. Ångdriften är fortfarande i behåll.
Tomten har varit här
På sommaren åker han inte med renar. Sommarfordonet har också horn, ett posthorn.
Jag fick min K-5:a i går. Sitter när jag kommer åt och läser handbok för att lära mig allt nytt som inte fanns på min gamla K200D.
Jag har hittills bara tagit fyra foton med nykomlingen. Mest för att känna på lite. Det första jag reagerade på var faktiskt ljudet. Väldigt annorlunda än gamlingen. Mer diskret. Annars känns den ganska bekant, inte allt för olik min gamla, om än med många nya knappar, rattar och finesser.
Vi ska nog bli bra kompisar med tiden, jag och K-5:an.
De allra första bilderna med K-5:an.
På tal om tomten: Vid de här båtarna, (Elfdalen, Gerdt och Göran) brukade för ligga en ångbåt med namn Tomten. Tyvärr numera såld från Mashavet till annat vatten. Med andra ord - Tomten har varit här.