Thailand 2016: 3 Utanpå bussen till Phuket Town, bläckfisk på pinne och M/V Camic.

Lördag 6/2

Efter frukost och kaffe på hotellet gick jag hela vägen till Kata Beach, ca 5 km enkel väg. Precis där jag kom ner till stranden satt ett par, mannen i beppehatt som det stod Sverige på. Jag frågade på svenska om han kunde hålla lite koll på mina grejor medan jag badade. Han visade sig komma från Gagnef, bara en mil hemifrån! Inga snäckor på den här stranden heller, men jag var i och simmade en stund sen satte jag mig och snackade med Gagnefsparet. Promenad tillbaka till hotellet.

Det här tornet verkar vara en del av tsunamivarningssystemet.

Efter en stunds läsning på balkongen tog jag "bussen" (d.v.s. en lastbil som ser ut som en boskapstransport med bänkar på flaket) mot Phuket Town. Det var totalt smockfullt. Jag stod på plattformen bakpå och höll i mig hela resan. Det gick inte speciellt fort, troligen aldrig över 60 km/h, och i de brantaste uppförsbackarna bara i promenadfart med full gas på lägsta växeln. Synd att jag inte hade en hand ledig för kameran, men jag prioriterade att hålla i mig. Bussen stannade ungefär halvvägs till Phuket Town och chauffören gick runt och tog betalt, sen fortsatte vi. Resan kostade 30 bath, mindre än en svensk tia. Sträckan var ca 15 km och tog 1½ timme.

Bussen till Phuket Town.

I Phuket Town tog jag mig till Night Market. Jag köpte några T-shirts och kalsingar extremt billigt. Egentligen var jag på jakt efter ett par jeans, men nej. Det mesta var originaltrasiga jeans enligt rådande mode. De få hela jeans jag hittade var lite för dåliga kopior för att jag skulle vara intresserad.

Nattmarknaden är en jätteanläggning under ett enkelt plåttak.

Bland alla kläder, väskor och annat krafs fanns några som sålde husdjur. Katter, hundar, möss... De flesta hade fotoförbud, men hos igelkottsförsäljaren fick jag fota. Stackars små djur.

Färsk frukt fanns givetvis. All frukt är mycket godare här än när man köper den i Sverige.

Squid på pinne, färdiga att äta.

Skulle man bli sugen på friterade larver och gräshoppor så fanns det också.

Hellre kokt majs än insekter.

En välutrustad bar i en gammal folkabuss. Det skulle vara något att åka runt med på marknaderna i Sverige det.

Taxi tillbaka till hotellet kostade 600 bath, 20 gånger busspriset. Trevlig kvinnlig taxichaufför som pratade bra engelska

Söndag 7/2
Frukost på hotellet, sen skön back- and shouldermassage på ett ställe runt hörnet. Inte den bästa jag har fått, men bra.

En Zebra Dove som jag fotograferade på hotellets takterass.

Lunch nära hotellet, sen blev jag hämtad med minibuss för mitt dykäventyr som jag hade bokat hemifrån. Fyra dygn på en "liveaboard". Vi hämtade upp fler människor på olika platser på Phuket. Det tog tid, men jag fick se rätt mycket av ön. Totalt blev vi 8 pers i minibussen innan vi satte full fart mot Khao Lak. Det var mörkt när vi kom fram.

I trafiken på Phuket.

Vid Similan Seven Sea Clubs butik mitt i Khao Lak träffade vi instruktörerna och fler deltagare och vi provade ut dykutrustning. En del hade nästan komplett utrustning med sig. Jag hade bara mask, snorkel (som aldrig kom till användning), dykdator och givetvis kamera med undervattenshus.
Vi fick åka lastbilsflak till hamnen en bit söder om Khao Lak. Vi gick ombord på M/V Camic, fick lite info och sen käk. Vi gäster var jag, två till svenska killar, en finne, två koreanska tjejer, en kines, en dansk/spansk familj, några italienare och fransoser. Jag var nog den minst erfarne dykaren i hela gänget. Instruktörerna var en svensk kille, en italienare, en thai och en kanadensisk kvinna. Ett internationellt gäng alltså. Besättningen var alla thai. Totalt vi var 15 gäster, 5 instruktörer och minst 7 i besättningen. Jag fick dela en hytt med fyra kojer med den finska killen, som inte kunde ett ord svenska. Engelska funkade bra.
Vi lämnade kaj, men ankrade i lä strax utanför p.g.a. blåsväder.

Äntligen dags att gå ombord.

När vi hade ankrat sköt maskinisten av lite fyrverkeri i fören.

Innehållsförteckning

1 Resan, hotellet och trist fisk.
2 En bulbul, en djonk och äkta och falska damer.
3 Utanpå bussen till Phuket Town, bläckfisk på pinne och M/V Camic.
4 Äntligen! Under ytan vid Similand Islands.
5 En barracuda och mantor, mantor, mantor!
6 Dansräkor, en katt, en djävul och en förnärmad muräna.
7 Bläckfisk, julgransmaskar och mer fisk än vatten.
8 In i berget med kajak.
9 En knubbig kropp på bergets topp.
10 Elefanter, apor, en orm och kanotfärd på Khao Sok River.
11 Att få vakna i ett lyxtält med utsikt över djungeln.

Desarmering av handgranat under vatten

Några dykare i Leksands Dykarklubb hittade en handgranat i närheten av bron i Leksand för några dagar sen. De märkte ut platsen och kontaktade polisen som i sin tur anlitade experthjälp från Marinen. Av en ren händelse råkade jag komma ner till kajen när de höll på med desarmeringen.

Signalflagga A hissad. Betyder att dykare finns i vattnet.

Här kommer killarna som har rekat och fotograferat. Granaten låg på 8 meters djup. Om den var skarp eller inte gick inte att avgöra.

Det var väldigt strömt i älven så killarna på hjälpte till att dra in dem till lejdaren med ett rep. Kameran i UV-huset var en Canon G15.

En laddning med 2 hg sprängmedel och en rejäl vikt gjordes iordning.

Dykarna går i vattnet igen med sprängladdningen.

Uppe igen. Spolen med tråd till utlösningen skymtar bakom ett ben.

Efter att noga ha kontrollerat att inga båtar befann sig för nära utlöstes sprängladdningen. Det blev en rejäl knall, men inte mycket syntes på ytan. Vattnet dämpade sprängkraften.

Dykarna var i en tredje gång och konstaterade att handgranaten var oskadliggjord. Det känns bra eftersom vi passerar stället flera gånger om dagen med M/S Gustaf Wasa under sommaren. Inte för att jag tror att den utgjorde någon allvarlig risk för oss, men det känns ändå inte bra med sprängämnen under fartyget.

Fartygskollision och brand ombord

Det har varit en stor sjöräddningsövning i Siljan. Deltog gjorde Sjöräddningssällskapet, räddningstjänsterna i Leksand, Rättvik och Mora och passagerarfartygen M/S Gustaf Wasa och S/S Engelbrekt.

Scenariot var att Gustaf Wasa och Engelbrekt kolliderade utanför Tällberg. Engelbrekt började brinna och flera personer hoppade i vattnet. På Gustaf Wasa skadades maskinisten och kapten fick hjärtattack och måste fortast möjligt evakueras till väntande ambulans iland. Några passagerare evakuerades med livflotte.

Jag är skeppare på Gustaf Wasa och beskriver händelserna från den positionen.

En utrangerad 25-personersflotte användes som övningsflotte. Det är inte riktigt samma typ som de vi har på Gustaf Wasa. Vi har 50-personerflottar utan tak. För att inte förlora skalen till flotten så blåstes den upp på kajen i Leksand.

Utlösningslinan är lång.

Det börjar synas vad det ska bli.

Sjösatt och klar.

Vi bogserade flotten till "olycksplatsen" med Gustaf Wasa.

Här kommer S/S Engelbrekt för att kollidera med oss, de sjöbusarna. För säkerhets skull skedde kollisionen med mer än 100 meters avstånd mellan båtarna.

Här kommer första båten från Sjöräddningen i full fart.

Fler anlände i rask takt.

Tre av våra passagerare har tagit sig ner i flotten och blir bogserade av Sjöräddningen.

Vi passade på att tända några nödbloss med utgånget datum. Ett mycket intensivt ljus som syns bra även i fullt dagsljus.

En bit bort ligger Engelbrekt och "brinner". Lite rök kommer från ångpannan, men det mesta är teaterrök.

Här blir "jag" (som har fått en hjärtattack) utburen av räddningstjänstens personal. "Jag" fick hjärt/lungräddning hela vägen till en väntande ambulans på land.

Ytterligare en av räddningstjänstens båtar kommer i full fart.

Livflottarna togs på släp in mot land. Betydligt säkrare än att låta folk ta sig mellan flotte och båt ute på sjön.

Del 2 av övningen vid kajen i Leksand, då Sjöräddningens personal och frivilliga (bl.a. jag) provade överlevnadsdräkter i det kalla vattnet. 

Vi fick öva på att ta sig upp i livflotte och räddningsbåt utan hjälp. Inte så enkelt.

En av sjöräddningens killar hoppade från relingen på Gustaf Wasa. Dräkten klarade det också utan att kläderna under blev blöta.

Efter övningen tömdes flotten på luft...

...och rullades ihop.

Hur i helv... den en gång har fått plats i en sån "tunna" som ligger på släpet är en olöst gåta. Sånt vet bara de som jobbar med flotteservice.

Kinesisk bröllopsmiddag ombord

I söndags kväll var M/S Gustaf Wasa chartrad för en bröllopsmiddag. Brudparet och de flesta av gästerna var av kinesiskt ursprung. Språket ombord var till största delen mandarin, även om många av dem pratade utmärkt svenska. Maten var dock från vår vanliga meny.

Att vi har bröllopsfester ombord är inget ovanligt. Det brukar vara trevliga tillställningar med vackra och glada människor som trivs och har roligt, men efter att ha sett den här kinesiska bröllopsfesten undrar man om svenskar egentligen tillåter sig att ha så roligt. Här verkade alla vara vackrare, gladare och ha roligare på ett helt okonstlat sätt.

Jag var ju på jobbet, så fotografering fick det bli när jag inte behövde min uppmärksamhet till att köra båt. Några skapliga bilder blev det i alla fall.

Fint dukat med förrätterna på borden strax innan gästerna anländer.

Ett ganska bra interiörfoto, men f-n vad det stör mig att jag inte rättade till lampskärmen innan jag tog fotot!

Gamle Gustaf Wasa var smyckad med massor av ballonger och och en blomsterportal.

En specialbeställd banderoll och fler ballonger. Bruden har anlänt.

Proffsfotografer fanns givetvis på plats.

Den andra fotografen. Jag gillar den vävda kameraremmen! Tjejen hade en likadan.

Bra ljus behövs. Bagagetaggen på stativet gör att jag tror att de faktiskt har kommit
från Kina för detta fotouppdrag!

Även andra fotograferade flitigt.

Bruden.

Det här fotot är nog det jag blev mest nöjd med själv.

Ett tag låg vi stilla med stoppade maskiner för att får riktigt tyst i båten. Det gav mig tillfälle att ta några foton nere i salongen.

Brudparet sjöng en duett.

Gästerna lyssnade uppmärksamt.

Här nedan några foton jag tycker om, men som jag inte har kunnat komma på någon bra bildtext till.

I vildmarken 100 meter från Leksand

Fotograferat från M/S Gustaf Wasa på väg ner för Österdalälven mot Leksand.

Visst ser det ut som riktig vildmark?

Siktar man lite annorlunda med kameran får man med en liten av Leksands centrum.