Från Mashavet och andra vatten
Rundresa i Vietnam 15: Tay Nihn, Viet Congs tunnlar och test av Kalashnikov
Tisdag 31 december 2013 (Nyårsafton)
Vi startade med buss från hotellet på morgonen.
Saigon var verkligen en stor stad. Mil efter mil innan bebyggelsen började glesna, men riktig landsbygd blev det inte. Hus vid hus, mil efter mil.
Vid lunchtid var vi framme vid Cao Day-templet i Tay Ninh. En helgedom för en märklig religion som är en blandning av alla världens större religioner, och dessutom tillbad man helgon som Jeanne d'Arc, Napoleon I, Victor Hugo, Karl Marx, Louis Pasteur, Winston Churchill och Che Guevara.
Lunch på en ganska bra restaurang i närheten.
Cao Day-templet var en imponerande byggnad.
Insidan var inte mindre imponerande.
Nästa stopp var vid Cu Chi-tunnlarna. Ett enormt tunnelsystem som började byggas redan 1948 under kriget mot fransmännen och fortsatte under kriget mot USA. Totalt blev det 25 mil tunnlar med stora underjordiska rum och gångar i flera våningar. På platsen vi besökte var också anordnat ett slags krigsmuseum med Viet Cong-läger, fällor, vapentillverkning mm.
Vår vietnamesiske guide visade hur man tog sig ner och la på luckan efter sig.
Jag testade också. Det var otroligt trångt, men det gick. (Foto: Eva Cedergren)
Inga trevliga saker, dom här fällorna.
Viet Cong-läger. Soldaterna är fullstora dockor.
En äkta oskadliggjord amerikans stridsvagn.
Trofétext på andra sidan. (Foto: Eva Cedergren)
Bombkratrarna hade man sparat och märkt ut. De stora bomberna hade nog inte mycket påverkar på tunnlarna djupt under.
För några dollar fick man provskjuta olika automatvapen med skarp ammunition. Undrar om svenska försvaret skulle kunna komma på en sån idé?
Jag testar AK-47 Kalashnikov under överinseende av en vietnamesisk officer.
Det var fler i gruppen som provsköt.
Hade jag haft tid hade det blivit fler vapentester. 35 000 vietnamesiska dong motsvarar ca 13 svenska kronor. Fast de ville helst ha dollar...
Buss tillbaka till hotellet i Saigon.
Ett riktigt dåligt foto, taget genom bussrutan, men det som bäst visar den täta trafiken.
På kvällen åt vi en god trerätters på en enkel men bra italiensk restaurang runt hörnet från hotellet. 12-slaget i folkvimlet utanför hotellet.
Nyårsyra på gatan flera timmar innan tolvslaget. Det blev MYCKET tätare sen...
Positioneringen pekar på Tay Ninh.
Rundresa i Vietnam 12: Djungelvandring och fängelsebesök
Lördag 28 december 2013
Sol och värme på Con Dao, även om solen var silad genom tunna moln.
Under förmiddagen gjorde hela gruppen en långpromenad till en strand på andra sidan ön. Djungelvandringen kallar jag det, men den gick till största delen på asfalterad stig.
Vi såg massor av stora vackra fjärilar, några fåglar och en ekorre. Bara en orm, och den låg överkörd på vägen i utkanten av byn. Överallt var det massor av militärer, men de var sysselsatta med att förbättra djungelstigen och bära byggmaterial till ett husbygge. Inga vapen syntes.
Precis utanför byn låg en damm där vi såg häger (tror jag) och "water lillies".
Jag vet inte om det är samma art som vanliga svenska näckrosor.
Såna här såg vi många av. "Giant wood spider". Storlek ca 5 cm. Näten var ett par meter i diameter.
På sidan av den asfalterade stigen frodades växter och djur.
Fåglar och fjärliar var svårfotograferade.
Trappor i de brantaste backarna. Svetsaren med bensindrivet elverk och transformator var en av få civila.arbetare.
Pågående bygge i terrängen. Militären bär fram materialet.
De gick inte med bördorna, de sprang!
Även vietnamesiska soldater behöver vila ibland.
Det blev en liten sväng i lite besvärligare terräng också.
Här vände vi, med utsikt över ett turkos hav.
En svart ekorre lyckades jag fånga på bild.
Jag vet inte om trädet självt eller något djur har gjort den här flätan.
Jag hann med ett kort dopp i havet under lunchen. Jag hittade en liten strandstump inne i samhället som inte var full av trasiga fiskeredskap, bildäck och presenningar. Istället var det mindre skräp som nudelpåsar, repstumpar och trasiga badtofflor.
Badplats. Nja... Här var korgbåtarna gjorda av glasfiber och borde kanske kallas baljbåtar.
Under eftermiddagen var det besök i det beryktade fängelset från fransmännens tid på ön. Jag tyckte mig känna igen väldigt mycket från filmen Papillon och trodde att handlingen utspelades sig här, men efter att ha googlat på saken vet jag att filmen utspelar sig i Franska Guyana. Många byggnader är dock nästan identiska med dem i filmen.
Vaktposten där uppe var konstgjord.
Fångarna var också konstgjorda numera, men det var så här de var fastkedjade när de inte utförde slavarbete.
Gemensam middag under kvällen. Några testade att äta rocka.
Positioneringen pekar på målet för vandringen. Klicka och zooma in.