Asiatiska röda ögon

Från USA dessutom.
GM:s design 1959 bjöd på rätt speciella "liggande" fenor. De levde i viss mån kvar även 1960, men i lite nedtonad form.
Allra mest speciell var designen på GM:s billigaste märke, Chevrolet. Det var bara där man hade de här härliga bakljusen.

Fotot taget på kajen i Leksand under Big Lake Run 2014.

Big Lake Run 2014

Jag har för mig att det oftast brukar vara fint väder när Big Lake Run är. Inte denna gång. Iskallt och ihållande regn. Ändå var det många som åkte nercabbat. Inredningen måste ju bli genomsur! Ägarna blir nog lika sura i morgon när de kommer på vad de har gjort.

Dom här har i alla fall cabben uppe.

De här har också cabben uppe. Fast inte visste jag att Honda tillverkade Civic som cabriolet. Jaså, de gjorde inte det? Då är det inte helt original då? :-)

-68 Charger och Ford 1956. Men sätt på originalfälgarna, på bägge bilarna!

Inte lätt att veta vad detta har varit för bil. (Plymouth Belverdere enl. uppgift)

Virgil Exner är min favorit-bildesigner. Denna Chrysler är hans verk.

Ännu en Exner-design, men nu som De Soto.

En Pontiac Lutfisk inklämd mellan två tidiga 60-talschevor.

Men vad är det här? Endast Mopars muskelbilar har tillstånd att vara lila!

Här har vi en sån. En Mopar muskelbil, närmare bestämt en Plymouth Roadrunner eller Satellite. En -69:a tror jag. Fanns att köpa ny i färgen "Plum Crazy" d.v.s. lila.

Mera Moparmuskler, en Super Bee.

Har man en terrängbil ska man naturligtvis ut i terrängen.

Det här ansågs tufft på 80-talet, men snyggt var det inte ens då. Det ser ännu jävligare ut nu.

En bonde förirrade sig in i byn med traktorn.

Håller bron?

Den gamla landsvägsbron i Leksand byggdes 1924-25. Det sägs att den var Sveriges näst längsta gjutna bro när den stod färdig.

Vid flera tillfällen under årens gång har man testat brons skick. Den har klarat sig med beröm godkänt varje gång. Nu är man igång med tester igen. På kvällarna stänger man bron för trafik för att kunna jobba i lugn och ro. Bland annat säger man att man ska man mäta brons rörelser under belastning. Jag skulle tro att det mänskliga ögat inte ser någon rörelse alls, men man har nog känsligare mätinstrument än mänskliga ögon.

I går kväll när vi kom nerför älven med M/S Gustaf Wasa och skulle under bron höll de på med sina tester. Några knallgula arbetsfordon och några gubbar på bron bara. Eftersom bron har varit stängd för tung trafik i många år, hållfastheten behöver testas och bron såg vek ut i jämförelse med bilarna så undrade man ju... Man vill ju inte få en traktor i skallen.

Fast det är klart att den håller! Om inte annat så skulle inte fordonsförarna som är inblandade i testningen ha kört ut om det var den minsta tvekan.

Rundresa i Vietnam 16: Krigsmuseum, Cholon och hemresa

Onsdag 1 januari 2014 (Nyårsdagen)

Under förmiddagen besökte vi krigsmuseet i Saigon. Fram tills USA släppte handelsembargot mot Vietnam 1994 hette det ungefär "Museet över amerikanska krigsförbrytelser". Det här museet visade bara den amerikanska sidan. Amerikanska erövrade vapen, fordon och flygplan och mängder av fotografier på offer för amerikanska krigshandlingar. (Det finns ett krigsmuseum i Hanoi som visar den Vietnamesiska sidan. Där finns givetvis bara hjältar.)

Grabbens leksak är en dubbelmonterad 20mm Oerlikon automatkanon.

En del av fordonsparken.

Douglas Skyraider. Kunde bära 3,6 ton last! Började byggas i slutet av andra väldskriget och var i tjänst ända till mitten av 1970-talet.

Efter museet en rundvandring i delar av stan, bl.a. Cholon, Saigons Chinatown.

Sånt här tingeltangel fans hur mycket som helst.

Tillverkning av konstgjorda blommor på trottoaren. Hela familjen hjälpte till.

Lunchrast på jobbet. Eller var det en restaurang?

Vietnamesisk airbag.

Traditionellt och modernt i skön blandning.

Snyggt uppradade små lastbilar.

Den här glada kvinnan satt och skalade... färska kokosnötter tror jag.

Gatumusiker. Högtalarsystemet skulle nog betraktas som ganska udda i Sverige.

Avskedsmiddag och avtackning av vår vietnamesiska guide under kvällen.

Torsdag 2 januari 2014

Rundvandring och shopping på egen hand under dagen. Fotografering av överlastade motorcyklar och annan spännande trafik utanför hotellet.

Säkerhetstänkande. Små barn ska sitta i barnstol i trafiken. Moskitnät som extra skydd.

Nästan hela familjen.

Hela familjen. Minstingen i barnstol. Trafiksäkerhetstänkande, som sagt...

Även cyklar kan lastas med mycket.

Blomsterhandlaren levererar begravningskrans modell större.

Damen med fruktståndet gick sakta mitt i den livliga trafiken. Killen med mattan hade desto mer bråttom.

Madrassleverans.

Saigon var en intressant stad där jag hade velat gå runt på egen hand och fotografera mycket mera. Tyvärr drällde det av fräcka tjuvar där. Hela tiden hörde man hotellets vakter varna: "Watch your camera, watch your bag, watch your..."  Det blir inte lika roligt då.

Det kändes lite lugnare med kameran när man hade en uniformerad kille i närheten. Fast hans huvudsakliga jobb var att parkera motorcyklar utanför hotellet.

Buss till flygplatsen. Planet lyfte 23.20 lokal tid.

Fredag 3 januari 2014

Landade planenligt i Paris 06 på morgonen.
Efter att ha gått, åkt rullband och förarlöst tåg långa sträckor hamnade vi i rätt terminal. Där fanns ett McDonalds som inte sålde hamburgare och en tidningsbutik med hundratals tidningar, alla på franska. På en internationell flygplats! Efter en lång och trist väntan klev vi äntligen ombord på ett SAS-plan till Arlanda. Givetvis hade inte grodätarna lastat våra väskor på det planet. Frankrike är inte ett land jag frivilligt kommer att besöka igen.
Min väska kom nästan en vecka senare.

Då var själva reseberättelsen slut. I det stora hela en mycket trevlig resa. Vi hade otur med vädret, men det kan man ju inte göra något åt. Bra och kunniga guider, det mesta flöt på fint. Ibland hade jag velat ha mera tid på en del platser, kanske helt skippat några andra, men jag skulle tro att det fanns många olika åsikter om vad som var intressant och vad som inte var det inom gruppen. Det är var nog ändå en lagom blandning där alla hittade mycket intressant.

Det kommer några fler delar. Specialare med foton som jag gärna vill visa, men som inte riktigt gick att få in i handlingen.

< Del 15  -0-  Del 17 >

Härliga Ærø del 2: Marstal

Vi tog in på det trevliga vandrarhemmet i Marstal för några nätter.

Vandrarhemmet ligger alldeles vid hamnen och varvsområdet. Här står min bil parkerad utanför.

Här i portgången brukade vi sitta och dricka kvällste.

Såna här stora fina spindlar fanns det gott om ute på vandarhemmets gård. Storleken kan du mäta på skärmen. Nästan i alla fall.

Marstal är mest av allt en varvs- och sjöfartsstad. Jag har varit där några gånger med små lastbåtar för reparationer och översyn, men det var innan mitt fotointresse vaknade.

Antalet segelfartyg är ju inte som förr, men visst finns dom. Stora rejäla segelfartyg.

I Marstal finns också sjöbefälsskola och ett väldigt fint sjöfartsmuseum. I museet finns också många av den kända marinmålaren Carl Rasmussens tavlor.

Den fina lilla coasten Samka ägs av Marstal Søfartsmuseum.

Vi hyrde cyklar i Marstal och cyklade på små fina vägar till Ærøskøbing. Här har resesällskapet fått tag i kameran och jag blev med på bild.

Det finns visst bildbevis för att jag är en sån där som inte kan låta bli att samla på runda fina stenar.

Ærø har naturligtvis en egen flagga, här synlig på ett fartyg.

Boktips om Marstal:
"Vi, de drunknade" av Carsten Jensen som handlar om sjöfarten i Marstal.
"Sista resan" av Carsten Jensen, som handlar om marinmålaren Carl Rasmussen.