Busväder till sjöss

Det spelar ingen roll om det rullar 45 grader åt var håll och fastskruvade grejor lossnar och flyger omkring, eller om det är bottenslag så så hela fartyget skakar. Det syns ändå inte på bild. Visst kan man se att det lutar lite och att det stänker vatten, men våldsamheten och de enorma krafter man utsätts för syns inte.
Här är i alla fall några försök att fånga busväder på bild.

Ett rejält bottenslag fotat från bryggan på Nordersand. I det här läget gäller det att  hålla i sig. En rejäl smäll, några efterskalv och sen lyfter aktern som expresshiss.

Nordersand igen, fotat akterut från poopen (akterdäck). Här pekar fören rätt upp och aktern ligger som djupast. Strax lyfter aktern igen, och vattnet ligger långt, långt under.

--- oOo ---

Här är detombord på Vina. En rymlig och riktigt trevlig båt att jobba på, med en härlig Deutz-åtta i maskinrummet.  Hon var dock en riktig skitbåt så fort vädret blev dåligt. Rullade för minsta lilla...

Fören lyfter...

...sen ner...

...och PANG! Sen upp igen....

...och så rullar vi lite... Det är inga lugna rörelser heller. Allt det där på bara någon sekund.

En liten film från Vina som säger mycket mer än foton. (Quicktime-format ca 14 MB. Din webläsare kan troligen öppna den)

Fortfarande ombord på Vina. Sjöberg tar sig in akterifrån. Strax efter att jag tog fotot såg det ut att bli en lite mindre sjö, så jag rusade ner för lejdaren, räddade trossen från att spolas överbord, rusade upp igen och hann halvvägs innan det istället kom en ovanligt hög sjö och jag stod i vatten till midjan nästan där jag tog fotot. Tur man har vattentät kamera.

---  oOo ---

Här är det en båt som heter Tinto. En ganska bra båt i sjön (men med ett hemskt ballastsystem, men det är en annan historia). Är vädret tillräckligt busigt kan även en bra båt rulla en del.

Två japanska systrar

Nordersand och Nordking fotograferade i Kalmar 2002.. Två av de totalt åtta systerfartyg som byggdes i japan i slutet av 70-talet för att ingå i  Nordshipflottan.

Tyvärr finns ingen av dem kvar i Sverige. Den sista var Nordking, men då rödmålat med namnet Tango.

Jag saknar dem, det var trivsamma små fartyg att jobba på.

Härliga Ærø: Mitt hus och min gata

Borde vara i alla fall.

Fotona givetvis tagna i Marstal.

Härliga Ærø del 3: Ærøskøbing

Världens puttinuttigaste lilla by!

Vi hyrde cyklar i Marstal och tog oss fram på små vägar mellan bondgårdar och betesmarker.

En liten paus i trampandet vid en bäck.

Smala gator med små gulliga hus i  Ærøskøbing.

Hela byen är sån, jättegullig.

Ett fordon som verkligen passade in.

Som ett sagohus. Den krokiga gumman gör motivet nästan perfekt!

Sagohuset från sjösidan. Härifrån har det en helt annan karaktär.

Vi cyklade en annan väg tillbaka mot Marstal och bjöds på denna utsikt.

Dagen efter åkte vi bil tillbaka till  Ærøskøbing, bl.a. för att besöka ett flaskskeppsmuseum. Väl värt ett besök!

Min bil utanför kokhuset i hamnen. På den tiden när segelfartygen av trä låg tätt i hamnen var det eldningsförbud ombord. Då fick skeppskockarna laga käket här.

Vi lämnade Ærø med färjan Marstal - Svendborg. Det blåste full storm den dagen, men sträckan går i ganska skyddat vatten så vi hade inget stort obehag av det.

Här kommer Svendborgfärjan för att hämta oss.

Hejdå Marstal. Hoppas vi syns snart igen!

Härliga Ærø del 2: Marstal

Vi tog in på det trevliga vandrarhemmet i Marstal för några nätter.

Vandrarhemmet ligger alldeles vid hamnen och varvsområdet. Här står min bil parkerad utanför.

Här i portgången brukade vi sitta och dricka kvällste.

Såna här stora fina spindlar fanns det gott om ute på vandarhemmets gård. Storleken kan du mäta på skärmen. Nästan i alla fall.

Marstal är mest av allt en varvs- och sjöfartsstad. Jag har varit där några gånger med små lastbåtar för reparationer och översyn, men det var innan mitt fotointresse vaknade.

Antalet segelfartyg är ju inte som förr, men visst finns dom. Stora rejäla segelfartyg.

I Marstal finns också sjöbefälsskola och ett väldigt fint sjöfartsmuseum. I museet finns också många av den kända marinmålaren Carl Rasmussens tavlor.

Den fina lilla coasten Samka ägs av Marstal Søfartsmuseum.

Vi hyrde cyklar i Marstal och cyklade på små fina vägar till Ærøskøbing. Här har resesällskapet fått tag i kameran och jag blev med på bild.

Det finns visst bildbevis för att jag är en sån där som inte kan låta bli att samla på runda fina stenar.

Ærø har naturligtvis en egen flagga, här synlig på ett fartyg.

Boktips om Marstal:
"Vi, de drunknade" av Carsten Jensen som handlar om sjöfarten i Marstal.
"Sista resan" av Carsten Jensen, som handlar om marinmålaren Carl Rasmussen.