Rundresa i Vietnam 6: Matlagningskurs

Fredag 20/12 (forts.)

Hela eftermiddagen ägnades åt matlagningskurs hos Thuan Tinh Island Cooking School. Inte hela gänget var med, men de flesta. Kursen började redan på marknaden i Hoi An, där vi gemensamt handlade råvaror med hjälp av en av kursledarna.

Vår lärare visade os hur man skiljer på bra och dålig fisk, hur riktigt färska räkor ska se ut och en massa annat nyttigt.

Grönsakerna såldes utomhus.

Vi blev transporterade med båt på Thu Bon River cirka 1 timme, bytte till två kanoter och blev paddlade till en lantlig plats där kursen hölls.  Vi blev varnade för att ge oss ut i växtligheten. "A lot of snakes".

Vi går ombord.

Fiskare på väg till jobbet.

De större fiskebåtarna låg still.

Det är inte bilfärjor man har i Vietnam, verkade det som.

Här har vi kommit in i ett biflöde. Den flätade korgen är faktiskt en båt!

Ena halvan av gänget i kanot. Växtligheten är "Water Coconut". Vietnamesisk hatt var obligatorisk under kanotfärden.

Vi fick prova att tröska ris, skilja agnarna från riset (!) och göra rismjölk med ålderdomliga redskap innan den egentliga matlagningen började.

Här har undertecknad fått upp farten på riströskan. (Foto: Eva Cedergren)

Vår lärarinna visar hur man får skalen att blåsa iväg från riset.

Lektion.

Den äldre lärarinnan kunde inte ett ord engelska, men hon kunde ändå skoja och spexa med oss.

Resultatet av vår matlagning blev fina vårrullar, rispannkakor med räkor och kött, biffsallad och biffnudlar och lite annat smått och gott. Krispiga örter och grönsaker, biff, räkor, bläckfisk, rispapper, rispannkakor och nudlar i olika kombinationer.

Vårrulle under tillverkning. Den innehåller både biff och räkor. Den här sorten ska inte friteras. (Foto: Eva Cedergren)

Rispannkaka med fyllning. Det var bara några dagar kvar till jul, men jultallriken var nog mest en slump.

Biffsallad. Biffen ligger under nudlarna.

Biffnudlar.

Nudlar med grönsaker och bläckfisk. (Foto: Eva Cedergren)

Vi blev skjutsade tillbaka till hotellet med taxi. Biltaxi alltså. Det tog inte många minuter.
Sammantaget var matlagningskursen en av resans höjdpunkter.

Jag klippte mig på hotellet under kvällen. Jag brukar göra det utomlands. Visserligen är det alltid billigare än i Sverige, men det är inte därför. Det brukar vara ett intressant litet äventyr, se t.ex. mitt frisörbesök i Kroatien. Det blev lite äventyrligt den här gången också, men inte i den storleksordningen som i Kroatien. Äventyret bestod i att tjejen som klippte mig var så kort. Jag halvlåg i en vanlig stol, med nacken mot ryggstödets överkant, och hon nådde precis upp! Tyvärr saknas foto.

Vi åt kvällsmat på en restaurang inne i Hoi An. Nu visste man ju vad man beställde! Intressantast på stället var nog ändå drinklistan, som hade en del intressanta formuleringar. Vi nöjde oss dock med flaskvatten resp. öl.

< Del 5  -0-  Del 7 >

Rundresa i Vietnam 5: Rundvandring i Hoi An

Fredag 20/12

Guidad rundtur i Hoi Ans gamla stad under förmiddagen. Mycket välbevarad gammal bebyggelse som är uppsatt på UNESCOs världsarvslista.

En lugn liten stad.

Små restauranger, prylbutiker och skrädderier överallt.

Huset var mycket intressantare än varorna.

Spännande elsystem.

Thu Bon River rinner rakt genom stan. Massor av härliga flytetyg!

Båtarna såg nog precis lika ut för flera hundra år sen.

Det är inte turistjippo. Båtarna används verkligen.

Ett tempel mitt i stan.

Fint utsmyckat tak.

Rökelse som bör räcka några timmar...

Vår svenske guide Linus var otroligt påläst och kunde berätta hur mycket som helst om templen och dessutom svara på alla troligtvis rätt dumma frågor som vi hade.

Den japanska bron är en känd sevärdhet.

Lite skvaller i gathörnet.

Vi gjorde ett besök i en slags skyddad verkstad där handikappade jobbade. Killen sitter faktiskt och borrar hålen i lock till saltströare. Ett hål i taget...

Tvätteri.

Skrädderi.

Cocosnötter skalar man på gatan.

Transport.

Fina lyktor.

< Del 4  -0-  Del 6 >

Rafting i Turkiet

I månadsskiftet augusti - september var jag en vecka i Alanya och njöt av solen och värmen. Som extremt värmeälskande så lyckades jag verkligen vara på rätt plats vid rätt tillfälle. Det var över 40 grader på dagarna hela tiden, varmaste dagen  47 härliga grader och strålande sol.

En av dagarna testade jag rafting uppe i Taurusbergen. Alltså jag paddlade flotte. Min trogna lilla vattentäta Pentax W-90 var naturligtvis med.

Det hela var ganska välorganiserat med hämtning utanför hotellet. Två timmars färd i minibuss, varav den sista timmen på slingrande bergsvägar. Målet för resan hette White River, Köprülü Kanyon. Totalt var vi flera hundra människor som skulle paddla flotte. Mest tyskar och ryssar. Jag hörde ingen tala något nordiskt språk i närheten.

Jag satt i framsätet i minibussen och hade fin utsikt.

Hjälm, flytväst och paddel var obligatoriskt. Utöver det minsta möjliga. Min lilla Pentax fick tillstånd att följa med.

Jag hamnade i en båt med bara tyskar och naturligtvis en turkisk "skeppare". Alla hjälptes åt att paddla enligt order på engelska från skepparen.

Strax ger vi oss iväg

Tyvärr var några av tyskarna i min flotte mest intresserade av att ha vattenkrig med alla som kom tillräckligt nära.

Vattenkrig förekom på fler håll

Floden var omväxlande lugn och strid. Det var väl inga riktigt ruskiga forsar och fall, men det kändes ändå ganska häftigt. Ett ekipage lyckades faktiskt resa sig med fören rakt upp och sen slå runt baklänges, så lite vilt var det ju.

Nu går det undan ett tag...

Ungefär halvvägs stannade vi för lunch. Riktigt gott käk som satt riktigt fint. Tyskar tände cigg vid matborden utan att bry sig om bordsgrannarna det minsta.

Den enkla "restaurangen" låg högt över floden

Jag han rigga kameran med timer och bli med själv medan vi väntade på käket

Det var ca 45 grader varmt och ganska blåsigt. Riktigt varm blåst, det kändes som att stå framför en enorm kupévärmare. Vattnet var dock iskallt, eller i varje fall kallt.

Nästa fors

På ett ställe hade det samlats en massa getter för att kolla på de tokiga turisterna

Jag har för mig att någon nämnde att sträckan vi paddlade var 14 km, men efter att ha tittat lite på Google maps, tror jag inte att det var mer än 6-7 km.

På något sätt ska flottarna uppströms igen. Undrar om killen sitter kvar där uppe under färd. Kan tänka mig att det är svajigt...

Oj! Det här gick ju bra!

Både första och tredje pris i wikipedias fototävling :-)

Wiki Loves Monuments: Vinnarna i år är…

Samma kvällskurs i navigation som Anatolij Michailovitj Gusjtjin?

Anatolij Michailovitj Gusjtjin hette befälhavaren på den ryska ubåten U137 som "navigerade fel" och hamnade på grund i militärt skyddsområde utanför Karlskrona.

Skepparen på den här katamaranen utanför Rättvik vid Mashavet har nog inte gjort sig skyldig till en sån grov fadäs. Möjligen har han bara hissat seglen för att de ska torka eller för att fixa något, men visst ser det märkligt ut.