Här var det nära att gå riktigt illa!

För några år sen när jag var i Turkiska Alanya stod jag vid gatan och testade hur följande autofokus fungerade på den kompakt jag nyligen hade köpt. Jag siktade på en skoter som kom emot mig och tryckte av några sekunder senare.

I hög fart kom en idiot på cykel som inte hade den minsta tanke på att se sig för innan han korsade gatan från skymd position! Visst luras brännvidden lite vad det gäller avståndet i meter, men skotern höll rätt hög hastighet. Det var verkligen riktigt, riktigt nära att det gick illa. Kolla bara ansiktsuttrycket på passageraren! Idioten klarade sig med bara några centimeter tillgodo. Hoppas han sket på sig så kanske han lärde sig något av händelsen.

Autofokusen gjorde i alla fall sitt jobb bra.

Andetag fångade på bild

Jag tog det här fotot med min vattentäta lilla Pentax när jag snorklade ovanför några dykare utanför Alanya i Turkiet. Det kan bli rätt intressanta former när utandningsluften stiger mot ytan. En del små, andra stora. En del runda som ballonger, andra ser ut som ufon, maneter, zeppelinare, pitabröd...  nästan hur som helst.

En till tjej i bomullen

Ett till foto jag tog i turkiska Pamukkale för åtta år sen. (Det förra finns i inlägg Ett riktigt lyckat foto. En liten detalj bara...)

Precis som det förra fotot är det här från tiden när fotointresset hade börjat vakna, men jag hade i stort sett inte lärt mig något i ämnet. Att fotot ändå blev någorlunda bra skyller jag helt på kamerans automatik och nybörjartur. Kameran var för övrigt en liten vattentät kompakt, en Pentax Option W20.

Jag tyckte om fotot redan när jag såg det i datorn första gången, men tyckte att det såg lite för blekt och avslaget ut. Jag försökte efter bästa förmåga att justera till det i Elements och fick det bättre men inte bra. Jag har senare med mera kunskap och erfarenhet försökt igen och kanske fått det lite bättre, men fortfarande inte som jag ville ha det. Nu har jag skaffat Lightroom, och i helgen testade jag att justera det fotot igen. Nu blev jag nöjd! Kanske är det egentligen lite för blått, men jag gillar att samspelet mellan kyla och värme.

Kvinnan är för mig helt okänd. Hon råkade bara stå där och ha det som jag tycker gör hela bilden, en orange scarf.

Ett riktigt lyckat foto. En liten detalj bara....

Ett av mina gamla foton som jag har hittat när jag gått igenom samlingen med lite mer erfarna ögon. Det är åtta år sen jag tog fotot. På den tiden hade fotointresset precis börjat vakna och jag hade nog inte blick för att se vad som kan bli bra på bild, förmågan att titta efter bättre bildvinklar, placera huvudmotiven i rätt position och invänta rätt ögonblick. Märkliga saker som skärpedjup och exponeringskompensation hade jag aldrig hört talas om. Ibland blev det rätt bra ändå, mest tack vare automatiken i kameran och ren tur.

Fotot är taget i turkiska Pamukkale. Klipporna ser ut som bomull. Det turkiska ordet för bomull är pamuk, så jag är inte den första som gör den kopplingen.
Fotot är ju riktigt bra. Exponeringen är bra, skärpedjupet bra, kvinnan rätt placerad. Men varför, varför kunde jag inte ha väntat tills den för mig okända kvinna vände sig om och tittade ut över dalen? Nu ser hon bara jättefel ut i ett i övrigt bra foto.

Rafting i Turkiet

I månadsskiftet augusti - september var jag en vecka i Alanya och njöt av solen och värmen. Som extremt värmeälskande så lyckades jag verkligen vara på rätt plats vid rätt tillfälle. Det var över 40 grader på dagarna hela tiden, varmaste dagen  47 härliga grader och strålande sol.

En av dagarna testade jag rafting uppe i Taurusbergen. Alltså jag paddlade flotte. Min trogna lilla vattentäta Pentax W-90 var naturligtvis med.

Det hela var ganska välorganiserat med hämtning utanför hotellet. Två timmars färd i minibuss, varav den sista timmen på slingrande bergsvägar. Målet för resan hette White River, Köprülü Kanyon. Totalt var vi flera hundra människor som skulle paddla flotte. Mest tyskar och ryssar. Jag hörde ingen tala något nordiskt språk i närheten.

Jag satt i framsätet i minibussen och hade fin utsikt.

Hjälm, flytväst och paddel var obligatoriskt. Utöver det minsta möjliga. Min lilla Pentax fick tillstånd att följa med.

Jag hamnade i en båt med bara tyskar och naturligtvis en turkisk "skeppare". Alla hjälptes åt att paddla enligt order på engelska från skepparen.

Strax ger vi oss iväg

Tyvärr var några av tyskarna i min flotte mest intresserade av att ha vattenkrig med alla som kom tillräckligt nära.

Vattenkrig förekom på fler håll

Floden var omväxlande lugn och strid. Det var väl inga riktigt ruskiga forsar och fall, men det kändes ändå ganska häftigt. Ett ekipage lyckades faktiskt resa sig med fören rakt upp och sen slå runt baklänges, så lite vilt var det ju.

Nu går det undan ett tag...

Ungefär halvvägs stannade vi för lunch. Riktigt gott käk som satt riktigt fint. Tyskar tände cigg vid matborden utan att bry sig om bordsgrannarna det minsta.

Den enkla "restaurangen" låg högt över floden

Jag han rigga kameran med timer och bli med själv medan vi väntade på käket

Det var ca 45 grader varmt och ganska blåsigt. Riktigt varm blåst, det kändes som att stå framför en enorm kupévärmare. Vattnet var dock iskallt, eller i varje fall kallt.

Nästa fors

På ett ställe hade det samlats en massa getter för att kolla på de tokiga turisterna

Jag har för mig att någon nämnde att sträckan vi paddlade var 14 km, men efter att ha tittat lite på Google maps, tror jag inte att det var mer än 6-7 km.

På något sätt ska flottarna uppströms igen. Undrar om killen sitter kvar där uppe under färd. Kan tänka mig att det är svajigt...